Etikett: farfar

En cider/öl för mycket

Av , , Bli först att kommentera 4

 

Min start sida är vk.se, och när jag går in där så skummar jag oftast bara igenom dom översta, sista händelserna innan jag klickar på bloggar. Imorse föll ögonen över en rubrik som jag var tvungen att gå tillbaka till, det stämde som inte.
 
Avmaskade fångar med cannabis. Hu, inte konstigt att man reagerade, nu var det inte fångar utan fåglar. Dom fick tydligen käka cannabis för att klara sig från mask i magen, uppfödaren själv, tog också del av cannabisen, inte genom att käka den utan han tände på den istället.
 
Kerstin och Janne kom upp hit igår kväll, dom ville bara kolla om vi skulle med ner till lokalen, så vi gick dit tillsammans. Mycket folk, och vi hade bara tur som fick ett bord att sitta vid. Nog blev det någon öl och cider, säkert en för mycket då jag fick starta morgonen med en Ipren, men det kan det ju få vara värt. Och ja, Kerstin, Åke har nu lagat spisen, eller ugnen, och jag fick premiär testa den igår, den funkade alldeles utmärkt, och vi blev 500:- fattigare 🙂
 
Monika och hennes kille Björn, följde med oss upp efter den lilla pubaftonen och vi satt och poppade lite lp skivor och pratade om händelser, livet i allmänhet och om olika musik artister. Det var en trevlig avslutning på kvällen.
 
Idag ska vi åka upp på Mediamarkt, Nicco ska köpa sig en systemkamera, hon har fått sig lite pengar av sin farfar och sedan ska vi köpa en tvättmaskin till honom också, som vi kollat ut. Men innan dess ska Åke gå över till kylarverkstaden, det ska tydligen ha anlänt en container från staterna och den ska lossas. Sedan var det ju det här med middagen och bion som hägrar, så det blir absolut fullt upp. Och ja, mitt paket från Theresé, kom ju igår, men då hade jag inte tid att hämta det så jag ska på Sigge boy och plocka ut det så fort jag käkat frukost och justerat till utseendet lite 🙂 Ha en fin lördag, det ska vi ha!
 

Lill ”raggarn”

Av , , Bli först att kommentera 4

 

Theresé hade ju satt ut en bild på Sally, på hennes blogg och skrivit följande: jag tror att morfar fick rätt. Det är nog en raggare… Kolla in kromhänget bara…
 
Jag läste texten först och såg säkert jätteförvånad ut, va…har farsan sagt det??? Alltså min pappa, Theresé och Niccos morfar, men sen gick det ju upp ett litet ljus, morfar, det är ju Åke det.
 
Frågade Åke om han sett bilden på bloggen och om han läst texten, nae..ja jag berättade vad som stod där och han trodde samma sak som jag, jamen sa jag, det är ju DU som är morfar…JA JUST Ja, det är ju jag, svarade han och lyfte på ögonbrynen.
 
Det kommer nog ta ett tag innan det gått in att man blivit en tredje generation, ja med oss, men räknar man även våra föräldrar så blir det naturligtvis fyra generationer.
 
Detta var också ett litet problem då Theresé var liten. Min mamma fick nämligen syrran, ett år och tre månader efter Theresé var född. Farsan jobbade, kom hem, Theresé kanske var där, ja då var det ju hej hej här kommer morfar, sen gick han vidare in till barnsängen, böjde ner sitt huvud och sa samma sak till Emma, av bara farten, nämen just ja, det är ju pappa, inte morfar. Nå, sen, tre månader senare blir han farfar, bara för att göra saken ännu lurigare. Nu är det väl mest han som har problem med att skilja på morfar, farfar och gammelmorfar, och det vete sjutton om han kommer att lära sig.
 
Brälla ringde igår, han och Lena är ju "over there", ganska fantasktiskt ändå att någon kan ringa från en mobil, tvärs över jorden…och det finns täckning, unbelievable!!! Dom hade det bara bra och dyker nog upp här hemma i början på nästa vecka.
 
Gårdagen kom och försvann i ett nafs, mycket hann göras och vi färdades kors och tvärs på dom olika områdena. Hann även en sväng ner på stan. Idag jobbar jag eftermiddag och det blir mellan 14-21. Ska bli roligt att se vad den här dagen då har att erbjuda, och vad min brukare ska hitta på.
 
Ni får ha en trevlig fredag, det ska vi ha!

Växtkraft

Av , , 2 kommentarer 4

 

Kommer ni ihåg våran blomma som såg ut att ha gett upp hoppet om livet:
 
Nu ser den ut så här:
 
Något verkar ha hänt och jag ska då villigt erkänna att jag trodde att denna blomma bara var att kasta bort. Fast en ansning borde nog vara på plats, man får kapa av den en bit och rota ett nytt system så den inte blir så rank.
 
På tal om växtkraft, jag har talat om för grannarna härute, att uppe i stugan, där mina föräldrar bor på sommaren, på lon, så har min pappa och ingifte morbror, en gång i tiden murat in större stenar i trappen upp till dörren. Som en stor oval med cement och sedan har stenarna tryckts dit.
 
Numer syns nästan inte stenarna, det växer hallonbuskar upp genom cementen:
 
Ganska fränt egentligen, det är bara att öppna dörren och plocka lite hallon och släppa ner i frukost filen, på morgonen.
 
Detta är utsikten från trappen, våran gamla stuga skymtar långt därnere, och nosen på bussen kan man också se.
Även min lekstuga som min farfar timrade ihop till mig då jag var runt 5-6 år. Där har man en hel del timmar, med både städning, möblering och lek. Och nåde den som inte var snäll, han fick inte fri passage in till lekstugan 🙂
 
 
Nä, nu ska jag anmäla mig till Piteå hösttävling, som är nu på lördag. Åke har fått ta ut en semesterdag på fredag så vi kan komma oss iväg i dagsljus. Nu ska laddningen på bussen inte vara ett problem men det är alltid skönt att komma fram i dagsljus då man ska upp med markis och ut med bilen. Såg at Mattias Munther blev vinnaren nere i Sundsvall, så vi får säga grattis till din första plats. Men var inte så säker på vinst om du kommer till Piteå 🙂 Man vet aldrig hur dags formen är.
 
Nu har Nicco kommit sig upp ur sängen, det är ju skoldag idag. Hon börjar först nio så hon har lite tid tillgodo. Och i och med skolstart så borde snart alla dags rutiner gå i vanlig lunk igen. Det känns bra, det med. Ni får ha det så gott!

Lägg en sten under läppen

Av , , 2 kommentarer 5

Så här ser cigg paketen ut i Egypten.

Där försöker dom sig på en bild som avskräckande exempel. Fast jag undrar om det hjälper? Kanske för dom som inte hunnit börja eller testa på än, men för en inbiten rökare spelar det nog ingen större roll. Det finns till och med klisterdekaler man kan köpa och sätta över originaltexten med och dom ser ut så här:
 
Jag kan tänka mig att man säkert skulle få peka på paketet innan någon upptäcker vad som står där. Lappar som sätts upp i trapphuset etc. ser man en gång, sedan ids man inte kolla en gång till. Det går på rutin, precis som rökning och snusning gör. Det har blivit en vana och man tänker inte längre på vad man gör.
 
Jag sitter och filar på min fjärde krönika om rökning. Och jag måste säga att efter snart, 3½ år som rökfri, som blir det svårare och svårare att komma på vad man ska skriva om. Man har glömt hur jobbigt det var vissa gånger, under perioden då man just slutat. Vad gjorde man istället och varför?
 
Theresé ringde igår och jag sa vad jag höll på med, då tyckte hon att jag skulle ge alla snusare ett tips. Lägg in en sten under läppen istället för prillan. Hon sa att jag berättat om någon som gjorde så och att det kanske var min morfar. Hm…jag ska fråga morsan om hon vet, jag kommer nämligen inte ihåg det, men jag vet att min morfar snusade och rökte pipa.
 
Däremot vet jag av en tjej som ibland hittar av att vara och träna samtidigt som jag, hon slutade snusa ifjol, och istället för en prilla hade eller har hon en bomullstuss under läppen. Hon sa det var svårt att bara sluta med tussarna också. Nu vet jag aldrig hur det gick, det var ett tag sedan vi sågs. Jag ska fråga henne nästa gång.
 
Min farfar var, även han en rökare, men han slutade med hjälp av en björkkvest (som han skulle ha uttalat det). Han sa till mig då han tyckte att jag skulle sluta röka, om du sätter dig i ett kolsvart rum och tänder en cigarett, så ser du inte röken och då är det inte lika roligt att röka, så du kan lika gärna gå runt med en björkkvest i munnen. Det gjorde minsann jag och det gick bara bra. Hahaha, det vore ju nästan kul om det var min morfar som slutade snusa med hjälp av en sten, och min farfar lyckades med en kvist. Vilka naturmänniskor!
 
Önskar er alla en bra dag!
 
 

Sura gubbar och grannar

Av , , 4 kommentarer 3

Såg på nyheterna igår, dom visade några påskkärringar (utklädda barn), som sjöng för ett gäng äldre människor. Dom sjöng, sov du lille videung…

Hm, är det den visan man ska sjunga till påsk? Jag bara frågar för när jag var runt tio år så klädde jag och en kompis ut oss till, kan ni gissa? Jo, just påskkäringar. Det var uppe i Lainjaure, hos min farmor och farmor så jag och Susanne som tjejen hette, knatade till huset nedanför och knackade på. Vi hade stora förhoppningar om att få oss lite godis, men ack vad vi bedrog oss. In i köket fick vi komma och stod där till allmän beskådning. Då sa gubben till slut, ja, sjung en sång då.
 
Ehhh, ok, sång??? Vi visste inte att man skulle sjunga något och inte visste vi heller vad det skulle kunna vara för något så vi tackade för oss och gick tomhänta därifrån. Jag tyckte aldrig riktigt om den där grannen efteråt. Kan just undra varför 🙂
 
Apropå grannar, den här grannen vi har, som ondgör sig över alla som sitter ute och inte gör annat än pratar och dricker kaffe, så tänkte jag lägga in en motion till stämman. Man får leasa en stol ute på gården, det kostar fem kronor/ timme, sen, om man vill fortsätta sitta en timme till så måste man rotera, så man byter plats, då ser det ju ut som man varit lite aktiv i alla fall. Pengarna kan sen gå till välgörande ändamål, och se, då har vi gjort ännu mer nytta, av vårat sittande. Smart va?
 
Önskar er alla en fin lördag. Lördag för oss innebär en del skruvande för Åke, städning, promenad, matlagning etc, för min del och kanske avslutningsvis, ikväll, en test av äggtoddy.

Skräp eller bra saker?

Av , , 2 kommentarer 3

Nu håller det på dra ihop sig till öppningen av swap meet i klubblokalen på spårvägen. Åke kom precis upp, han har kört iväg ett lass och nu skulle han hämta en mc eller moped ram som stått nere i vår källare. Men nu råkade det vara en smart person som låst fast en spark i ramen…den smartingen heter Maria. Så det blev en liten nyckelsökning, men jag hittade den. Det hör ju inte till vanligheterna, att jag hittar igen saker.

Vad mycket skräp man har hemma egentligen, men man drar sig för att kasta, ge eller sälja dom, bara för att dom påminner om sånt som varit eller att man fått sakerna av en speciell person. Vi håller så smått på att rensa i Niccolinas rum och hon har saker, kan jag lova. Nu har hon gått med på att slänga iväg mycket, ja jag kommer inte att kasta bort det utan ge grejerna vidare till andra barn som kan ha nytta och glädje av dom. Men helst av allt, skulle jag vilja tömma hennes lådor direkt ner i sopsäckar så man slapp se eländet. Då visste man aldrig heller vad som åkte i soporna och rimligtvis borde man inte heller må dåligt över att man slängt iväg något, då man ändå inte visste vad det var för i lådorna.
 
Själv hade man inte så många saker då man var liten. Men man uppskattade nog hellre grejerna man fick. Min farfar hade snickrat ihop ett dockskåp som han tapetserat och gjort fint, ja, i mina ögon var det fint, men dom barn som fick nya Lundby dockskåp, var nog inte speciellt avundsjuka på mitt skåp. Men tiderna har ändrats och så även priser och löner., samt vad som roar barnen.
 
Min morfar snickrade ihop en pinne med propeller, pinnen hade hack i sig och drog man då en annan pinne på dom hacken så snurrade propellern. En sån hade min mamma och hennes syskon att leka med, i början på 50-talet. Det var leksaker det. Vet också att hon berättat om när det var jul. Då hade min mormor kokat knäck, men formar hade dom inte att hälla knäcksmeten i, däremot var det ju snö och kallt ute. Smeten hälldes ut i snön och den stelnade i olika former då den nådde den kalla snön. Litegrann som när man stöper nyårskronor. Ni vet, man smälter tenn och häller i vatten. Det gjorde vi då jag var barn, en av gångerna blev lite mindre lyckosam, min farmor skulle hjälpa mig att hälla ut tennet i vattnet med den följden att det skvätte över kanten och brände fast i min fot. Precis som när dom brännmärker djur, så fräste det samt rök en hel del om foten. Jaja, det gick bra i alla fall, lite smärta får man tåla 🙂
 
Näpp, nu önskar jag er alla en fin dag.

Fuska eller inte

Av , , 2 kommentarer 3

Nä, siffrorna som Kerstin hade höll inte hela vägen, synd, men det var på håret. Det var nämligen så att när jag och Kerstin var ute i fredags, så köpte hon en Harry Boy och sa att om det blev vinst på den så skulle vi dela lika. Så jag och Åke satt bänkade framför teven igår, Åke med en andelskupong och jag med Kerstins siffror skrivna på ett papper.

Vi stöp i sjätte loppet, även Åke, som hade liknande hästar på hans rader. Så det blev sex rätt med en utdelning på 18 kronor. Åkes vinst blir dock ännu mindre, då han ska dela den med tio stycken.
 
På promenaden igår blev det prat om hur människor kan eller är bra på olika sätt. Någon kan vara expert på vissa ämnen men vara värdelös på allmänt vetande, en har fotografiskt minne ,medan en annan inte vet vad som är fram och bak på en elefant. Jag vet att jag har ett jättebra sifferminne, det kan också var lite irriterande för jag kommer ihåg, i princip, alla priser på leksakerna som fanns på grossistlagret där jag jobbade för tjugo år sedan.
 
Det som är irriterande är att jag behöver ju inte veta dessa priser, men att sudda ut dom, går inte. Men plocka fram ett pistol set, en bil, en docka eller vad som helst, så ska jag tala om hur mycket dom kostade, då.
 
Åke har en släkting som är autistisk, jag vet inte så mycket om just det, autism alltså, utan att dom gärna vill ha saker på samma sätt, och helst inga förändringar. Denna killes farfar, ringde för några dagar sedan och vi satt och pratade en hel del, han berättade då att han skulle passa pojken en gång då han var liten, och dom hade plockat fram ett stort pussel som var ganska svårt, med taktegel på en byggnad osv. Farfar skulle bara tvärt gå över till hans sons hus och hämta någonting och han var inte borta mer än tio minuter, då han kom tillbaka så var hela pusslet lagt.
 
Han kunde för sitt liv inte begripa hur han hade hunnit göra detta, och han sa att själv hade han kanske hunnit lägga tio bitar på den stunden och pojken måste ha haft flera bitar i varje hand och bara lagt ut dom. Men han har förmodligen ett minne eller ett tänk, som gör att han bara behöver se biten för att veta till vilken annan bit den passar. Farfar sa nu att han inte vill  ha locket med bilden på heller, för att se hur pusslet ska se ut då det är klart, det är fusk säger han. Ganska fascinerande och man kan undra varför vissa kan det här, medan andra är helt oslög, vad det gäller pussel.
 
Och apropå pussel, jag gav ett åt Åke i julklapp som han la sista biten på, i fredags. Pusslet är inte ett vanligt ordinärt, utan bilden visar hur det såg ut några år tidigare och nu skulle man lägga hur man trodde att framtiden skulle te sig. Så vi har hört några högljudda ord från köket, med jämna mellanrum och ibland har han frågat högt vem som kom på idén att ge detta till just honom, men nu är det klart och jag ska ”fuska” lite innan jag river upp det, och ta ett kort på det färdiga pusslet.
 
Ha en fin söndag!

Höns special!

Av , , 4 kommentarer 4

Nu, tjejen från kursen (som jag inte vet namnet på) kommer bloggen om höns special. Jag satt nämligen och skrev upp stödord medan vi satt och pratade i torsdags och hon rynkade ihop ögonbrynen och förstod inte vad jag skrev om, första ordet var grötmuffins, och det skulle stå för muffinsen dom bjöd på i torsdags, andra ordet var gäddhäng och det skrev jag ju också om, igår, och sista ordet var, höns special. Fråga mig inte hur det dök upp i skallen men det gjorde det och här kommer den.

Min farmor och farfar hade hönseri i Malå/Lainejaur då jag var liten…ung…eller yngre än nu. I alla fall så skulle äggen tas om hand, lysas, stämplas och paketeras efter bästa förmåga, för att sedan säljas på mataffärerna inne i Malå.

Vi fick ibland hjälpa till med paketeringen och just denna gång hade brorsan och en äldre kusin till oss, fått äran att göra detta. Naturligtvis utan, farmors översyn, hon trodde väl inte att något kunde gå galet men…

Dom ändrade den livsnödvändiga "godkännes stämpeln" och skrev dit, Siverts och Torgnys special istället. Ni kan gissa att det blev liv i luckan då det upptäcktes, man fick nämligen inte sälja ägg som inte hade den korrekta stämpeln på sig och det är klart, nog skulle man ha funderat vad det skulle ha kunnat vara för special med äggen, om dom innehöll någon hemlig ingrediens eller så.

Ha en fin lördag!

 

Björn

Av , , 2 kommentarer 4

Detta är den så kallade björntallen som står utanför Hedlundaskolan. Vart namnet kommer ifrån, har jag ingen aning om, men nog ser den lite härjad ut, men ganska cool med belysningen som dom satt dit under tallen.

Detta är lon, en ombyggd hölada från slutet av 1800-talet. Min pappa och ingifte morbror har delat den på mitten, invändigt, där mina föräldrar har den bortre, högra sidan, och min moster och hennes man har den hitre, vänstra delen. På övervåningen finns det ett rum som jag och brorsan fick dela på och den andra övre halvan delade mina kusiner på.

För längesedan åkte det runt en cirkus i Malå trakterna och med den följde en björn. En av dagarna kom en av cirkuspersonalen ut på udden med björnen som var kopplad. Han visade upp den mot betalning. Han frågade om björnen kunde få övernatta i lon och det fick han. Min mamma har berättat detta och att barnen som bodde i närheten gick dit på kvällen och skrapade på väggarna och kröp under huset för att kunna sticka dit pinnar och diverse saker för att reta upp björnen som var instängd därinne. Tydligen blev han rasande men tur för barnen så tog han sig inte ut.

Den lilla lekstugan som står framför har min farfar byggt till mig av hässjestångar, den fick jag för längesen, kanske då jag var runt 6 år. Och nåde den kompis som inte var snäll, han/hon fick inte heller vistas i lekstugan, på nån timme…hårda bud!

Ha det bra!