Vi har pratat lite om den där jätteholken vid ankdammen uppe vid NUS. Jag tyckte att man skulle sätta dit en liten skylt, typ…Här bor Flapps. Ni vet, den där gamen i djungelboken, som inte hade nåt att göra, men som skulle hitt på nå 😀

Jag kan tycka att det är roligt att se på fåglar, vad dom håller på med. I söndags var det dock inte så kul då vi skulle sätta oss ute på altanen. Det var fullt med fågelfjädrar och dun, som virvlade runt härute. Vi trodde nog först att det varit en katt eller större fågel som angripit en mindre. Men så såg Åke ett märke och lite dun, på ena rutan ute på bron, så det var nog någon stackare som navigerat fel och kört rätt in där.

Jag berättade på jobbet igår om fladdermöss, som ska vara så bra att ha om man vill hålla undan myggen. Dom äter enorma mängder mygg, fast dom är ju som lite småkusliga också.

Vi var uppe i stugan en höst och jag skulle in på lon, där det sitter två stora dörrar som brukar vara låst med hänglås.

Jag skulle dit i nåt ärende och hade nyckeln med mig och ve och fasa, på låset hängde en brun fladdermus, jag som aldrig sett en livs levande sådan.

När jag i skrivande stund sätter ord på det där, så ryser jag lätt, inte för att det är något jag är rädd för, men själva överraskningen, jag var ju på väg att ta i låset 😀

Bild hittad på pinterest.com

Och just Malå, där vi har stugan, där finns det djur i alla dess olika slag. Insekter, skalbaggar och sånt, tillhör inte favoriterna. Skräcken lyser nog lätt i ögonen då man sitter därute och plötsligt hörs ett brummande (kan lät förknippas med en grästrimmer), man duckar i tron att det är ett jättemonster som kommer flaxande, huvva.

Detta monster hittat HÄR

Jag tror att min fjärilsfobi, sitter lite i att jag är rädd för att få dom i håret. Kommer så väl ihåg en sommar, jag hade nytvättat mitt hår, gick upp till eldstaden för att sätta igång en liten brasa. Jag är på väg in i stugan igen för att hämta något, och då kommer nåt sånt där stort as, som brummar, och landar i mitt hår.

Jag får panik, slänger huvudet framåt, och rufsar i håret, och när jag tar tag i håret, så nyper detta djur tag om hela mitt finger…fråga mig inte vad det var för nåt, jag blundade och skrek samtidigt som jag viftade i vild förtvivlan och sprang in…vet inte ens om jag tordes gå ut nåt mer, den dagen 😀

Jaja, sånt händer och man får väl leva med det. Nu ska jag ut med Winstone och se vad vi kan hitta för djur…eller odjur. Ha en fin tisdag, allihop!