Etikett: blyertspenna

Ajajaja…

Av , , 6 kommentarer 14

Vi gjorde lite allt möjligt igår, jag, Sally, Nicco och Adam åkte upp till mamma och Bosse en sista sväng för i år. Då vi kom hem var Staffan här, Åkes kusin. Han ville, som han sa i telefon, nörda ihop sig med Theesé litegrann. Han är ju lika intresserad som hon, av våra rötter, släktforskning etc. Staffan har ju själv jobbat på DAUM, där dom bland annat hade ett jättestort arkiv med berättelser från förr.

Efter middagen kom Anders med tåget, och vi övade allihop, litegrann inför kvällens event. Vad vi övade på, kan ni få klura på 😀

Anders visade upp en skadad tumme, och där hade det kunnat gå riktigt illa. Han klämde sig i nån slags press och hela tumnageln, fastnade och gled av fingret…ajajaj…

Och där kom vi in på sånt som kan göra riktigt ont. Och ja, jag drog mig till minnes en händelse, för kanske 25 år sedan. Vi bodde på Mariehem, på den tiden och Theresé var väl runt 6-7 år. Åke var borta på nån firmafest i Östersund, och han ringde där på kvällssidan.

Jag håller i luren, rundar soffan och formligen kastar mig ner i soffan, och med ett lätt skrik, är jag uppe, lika fort, med en blyertspenna, inkörd mitt på baksidan av låret. Theresé hade stoppat ner den där, med spetsen uppåt…inte med något ont i sinnet utan hon gjorde väl bara nåt då hon satt där och glömde bort att den var där.

Nå, jag överlevde även om det kändes aningens obehagligt.

Ja, sa Nicco, jag visste att det var nåt mer än det där om pilen du fick i benet. Mm, sa jag, ehh, det är inte heller den enda pilen jag fått i mig. Jag hade för bråttom fram till piltavlan en gång och fick en pil mitt i ryggen också…jaja, det är sånt som händer och det som inte dödar en, härdar…eller hur man nu säger 😀

Ser ut att kunna bli en fin dag, den här sista för detta år, så då hoppas vi att det nya året, får fortsätta lika bra som detta kan sluta. Och med dom orden så önskar jag er alla ett Gott Slut och en God fortsättning  det nya året!

524163953ef60f2da43d382fda39a7f2Bild lånad från pinterest

Det firade vi!

Av , , 4 kommentarer 14

Vilken tur man har att man heter Maria och det råkade stå det i almanackan igår, då fick man ju en anledning att fira 😀

Åke var på verkstaden och höll på med Camaro nummer 2, och på väg hem så ringde han och frågade om han skulle gå in på Ullas och köpa en tårta…why not, sa jag, och så blev det:

017 018 019

Theresé råkar också heta Maria, i andra namn, så till henne skickade jag ett sms och grattade, och skrev att jag köpt en trisslott åt henne, och för att vara sjyst så skrapade jag den och tyvärr….ingen vinst, men det är ju tanken som räknas 😀 Åke tyckte att jag skulle ha skrivit sanningen, att jag egentligen köpt två, och det var på vår lott som vinsten låg…så…haha, ja, jag tror hon känner oss vid det här laget.

En massa roliga klipp på tv igår kväll, som vi satt och såg på och sedan hamnade vi i musikträsket på youtube. Tänk att det finns så mycket gammalt där, sa Åke, att dom filmat och sparat och nu kan man hitta det mesta i musikväg. Man blir onekligen nostalgisk då man först söker på nåt specifikt och sedan hittar man bara bättre och mer saker, som man till och med förträngt, att det fanns.

Det kan liknas vid då man tidigare hittade ett gammalt kassettband med ”Blandat bandat”, och det var med glädje och entusiasm man satte igång spelaren, och man kunde hela ordningen på bandet, vilka som kom efter den och den låten. Ibland hade man inte ens tålamodet att höra hela låtarna utan man snabbspolade i ivern att få höra nästa låt.

Idag funkar det sämre, vi har väl ett helt lass med band nere i källaren, men hur många av dom tror ni funkar…först ska man ha kassettbandspelaren som orkar dra runt dom gamla banden och sedan ska dom helst inte ha fastnat ihop, och inte gå så trögt att det inte funkar att kunna snurra runt dom små ”hjulen” med en blyertspenna.

Jag avslutar inlägget med två låtar vi lyssnade på igår, och önskar er alla en trevlig söndag! Första låten med Mungo Jerry, tillägnas Theresé och hennes gamla BMW :D, och den andra låten var en sån där som man glömt bort men kommer ihåg.


Men äntligen…

Av , , 2 kommentarer 4

Fick in en liten liten sticka under hälen igår då vi var ute och gick. Och hur något sååå litet, kan göra så ont, är helt obegripligt.

Annat var det då Theresé hade lekt med blyertspennor i soffan och missat att plocka bort en av dom, och givetvis satt den fast mellan dynorna och jag kastade mig ner i soffan och pennan borrade sig fast i låret. Det gjorde fruktansvärt ont, men den gick då att få bort, om än lite trögt. Ja jag vet, Theresé, det var inte avsiktligt. Ska väl också tilläggas att händelsen med pennan inträffade för ca tjugo år sedan.

Nåväl, nu fick jag då äntligen bort den lilla sk-t stickan men man ska var vig som en jag vet inte vad, och sen ska man ha syn som en hök för att kunna hitta något så litet.

Over and out!!!