Etikett: barnbarn

Tag 2, betala dubbelt!

Av , , 4 kommentarer 5

 

Jag hämtade mamma igår så for vi på returbutiken, där finns det gott om saker, kan jag meddela. Inte för att jag gjorde några större inköp, två plåtkoppar och en bok, men det är roligt ändå att titta på alla saker. Kopparna är något jag aldrig sett förut, stor är dom i alla fall, och passar säkert utmärkt till te eller varm choklad, eller så får det bli nåt som Sally får använda då hon är här.
Sedan åkte vi till mammas kusin Eivor, och hennes man Bertil, dom skulle bjuda på kaffe. Eivor talade om att hon skulle köpa en tröja till hennes barnbarn och blev så irriterad då det står: tag 3 betala för 2. Hon menar på att man blir lurad att ta en sak till, bara för att få den tredje gratis, men egentligen, från första början, var det ju bara en enda tröja/sak/vara, man var ute efter. Och det är ju alldeles sant.
Det har hänt att jag varit och handlat och det är då en specifik vara jag ska ha, ser erbjudandet, då det står med stora röda siffror, priset om man tar två. Man gör då det, och i brådskan kollar man inte vad styckepriset är, utan kommer hem, läser på kvittot och blir varse att man fått 0,50 öre rabatt/vara, woow, vilket kap man gjorde.
Nä, jag har slutat ta en extra sak, eller så lusläser jag vad jag kommer att tjäna på det, oftast är det lite och ingenting.
Tag 3 betala för 2, kan ju vara en bra affär om man nu verkligen behöver tre saker, eller så går man ihop med två andra som är ute efter samma sak, betalar och delar summan på tre, då blir det ju billigare. Jag sa också till Eivor att det vore ju väldigt knepigt om det stod tag 1, för halva priset, ta två och betala dubbelt 🙂
Jag kan själv bli lite irriterad på all denna rabatt man får på Kappahl, det är ju snudd på varje vecka det dimper ner erbjudande om 25% på en vara, är det verkligen lönt, varför sätter man inte ner alla kläder med 20% och skippar denna reklam istället, något måste ju även utskicken kosta, eller?
Nåja, nu är det som det vart och någon gång i framtiden kommer väl handlarna att hitta på ett annat sätt att locka med sina varor, dom kan ju inte gå i samma hjulspår, hela tiden. Nu ska jag fixa frukost, önskar er alla en bra dag!

Tårta på Sveriges National Museum

Av , , 4 kommentarer 5

 

Jag såg två regnbågs pelare igår, försökte mig på att fota en av dom, inifrån lägenheten men färgerna gör sig inte någon rättvisa. Pelare skriver jag då dom stack iväg rakt upp i himlen utan någon böj på dom, såg lite konstigt ut. Sen skulle jag visa Kerstin vad jag pratade om men då sågs dom inte till förrän vi hade gjort vår runda, då dök dom plötsligt upp igen.
 
Ganska lugnt på jobbet igår och det kan behövas såna dagar också, min hjärna tycks inte fungera riktigt som den brukar och jag säger konstiga saker och jag kan till och med utläsa fel saker på texter, tyckte till exempel att det stod biltema på baksidan av Chefens elrullstol, vilket absolut inte stämde, sedan visade dom en bild på tv där det stod National Museum, och jag sa genast till Åke, aha, det är där Helge har sin tårta.
 
Jamen tjena, vadå för tårta. Helge är Åkes farbror, och han är konstnär. Egentligen heter han då Jean Ragnar och när han var tolv år, fick han en tavla utställd på Sveriges National Museum, vilket är en mindre bedrift.
 
I huset finns det nu hur många tavlor som helst, målade av honom. Och jag vet inte riktigt vart vi ska lägga allihop, eller hänga. Jag vill inte ha så många tavlor uppe på samma gång så jag tror att vi får byta ut dom vartefter man vill ha lite förändring. Vi har burit upp allihop på övervåningen i väntan på att allt ska bli klart.
 
Idag ska vi ut och kolla på toastolar, handfat och sånt där man har på toaletten, sen kanske vi åker en sväng på kupan, en av dom som kom och hämtade möblerna tipsade nämligen om att dom hade exakt likadana stolar som fanns i huset, och dom är jättesköna att sitta på, och vi har bara två stycken, så har vi tur så….
 
Ikväll är vi bortbjudna till Kerstin och Janne på middag, tillsammans med ett annat par grannar, ska bli mycket trevligt. Ja, egentligen så kanske man skulle skriva att det är till Kerstin vi ska, hon och Janne bor nämligen inte tillsammans men dom bor i samma uppgång och dom polar ihop…typ 🙂
 
Och med dom orden och en bild på världens gulligaste barnbarn (ja jag vet, det är lite jäv) så önskar jag er en trivsam lördag.
 
 
Ps. tur att det finns rättstavning i word, ni skulle se hur det lyser rött hela tiden då jag skriver, jag byter ut bokstäver huller om buller och ingen ”normal” människa skulle kunna läsa vad jag skrivit, hehe, kanske kommit på ett nytt språk ds.
 

Många ???

Av , , Bli först att kommentera 4

 

Så var det dags för den årliga porträttserien som tas av Photomic, av våra barn under skoltid och som sedan skickas för påseende och förhoppningsvis avslutas med ett köp av oss föräldrar. Nu har vi varit med några år och betalat dessa bilder som tyvärr, ligger och samlar damm i lådorna.
 
Visst är det en fin julklapp till far och mor föräldrar men hur många bilder rymmer dom på väggarna, dom kanske har mer än ett barnbarn. Sen, det som absolut retar mig mest är deras prissättning. Dom här bilderna, samt en karta till (som Nicco skulle ha, innehållandes 16 små kort och fyra mellanstora) kostar 184:-.
 
Vill man nu, för att ta ett exempel, bara ha det stora kortet, samt två stycken mindre, så får man allt vackert betala 160:-. Och då fattar ju vem som helst att man lika gärna kan ta hela paketet. Men det känns som ett rätt så stort slöseri. Är det ingen som kommit på att man kan skanna in bilden själv? Hur många äger inte en digitalkamera idag och kan ta tusen bilder på samma barn? Köper vi verkligen så mycket bilder att detta företag kan leva på försäljningen, eller är det nu därför dom erbjuder både nyckelringar, canvas tavlor med mera, jag bara undrar?
 
Nu till en annan undran som jag har, och det är om det fortfarande finns många som går utan jobb? Om så är så kan jag tala om att arbeten som personlig assistent finns det nog gott om. Jag blev nämligen uppringd igår av ett företag som anställer personliga assistenter, och hon ville erbjuda mig ett jobb. Mhu, sa jag, det låter ju schangtilt men jag är redan anställd av er. Whoops , ett litet misstag, dom hade inte riktig koll på vem jag var, men jag har ju å andra sidan inte jobbat så länge än.
 
Men arbete finns det, till er som är sugna på ett jobb där ni verkligen får känna er behövda och att ni gör skillnad i en människas liv. Då vet ni!
 
Idag ska jag ta det lugnt, börjar jobba klockan två och får se hur det kommer att gå. Men kvällspasset är lite lättsammare än morgonpasset, så det kan ju funka. Önskar er en fin torsdag, och se, nu kan vi börja ladda för helgen…igen 🙂

Sagan om tån

Av , , 2 kommentarer 4

När jag var yngre…inte ung 🙂 så hade jag denna boken och satte in biobiljetter, tidningsutklipp och diverse saker, skrev dessutom lite av en dagbok.

På en av sidorna har jag klippt ut ett kåseri som stod i Hemmets Journal, i början på 80-talet och historien är bara för bra. Den kommer här i en något nerbantad version.

Men hem kom jag, djupfryst och utmattad. Ingen öppnade på min ringning och själv hade jag ingen nyckel. Nöden har ingen lag. Förtvivlad slog jag sönder badrumsfönstret och klättrade in. Huttrande kröp jag ner i karet. Där låg jag sen i allsköns ro och njöt.
 
Av nån förunderlig anledning stoppade jag upp höger stortå i badkarskranen (ja ni har kanske försökt själva). Jovisst, den fastnar förstås. Och där ligger man och kränger. Den fastnar ännu mera. Det gör allt mer ont i tåeländet. Det verkar avbrutet men värker oavbrutet. Jag vågar inte rycka till, då kanske tån lossnar från foten.
 
Efter en timme hör jag ljud utanför. Jag ropar förskrämt: Hjääälp! Efter tionde ropet hör jag grannfruns röst: Va ä´re om? Det är jag, flåsar jag utmattad, jag ligger i badkaret och kommer inte loss. Jag har fastnat med stortån.
 
-Med stortån!! Säger hon.
-Hämta en järnsåg och klättra in till mig..
-Till dig! Ligger du naken i badkaret?
-Såklart, tror du jag tränar klädsim?
-Jag kan väl inte gå in till dig när du är naken. Vad ska folk säga?
-Klättra in, vrålar jag, dom får säga vad dom vill…
 
Efter en kvart ser jag grannfruns välbekanta ansikte i fönsterkarmen. Det är första gången jag ser henne i karmen. Tänker jag.
 
Efter tio minuter har hon skruvat in ändan och dimper ner på golvet. –Välkommen, roligt att du kunde komma, säger jag artigt och försöker dölja min lilla manlighet. Du måste såga av kranen!
 
Hon börjar såga. Järnfilsspånen yr. Hon är bra på att såga. Det hela är genant. Efter en halvtimme är kranen avsågad. Jag kan gå upp – med en badkarskranbit på stortån som enda klädsel.
 
Just när vi utträder ur badrummet i all vår glans, öppnas ytterdörren, som förresten aldrig varit låst. In strömmar hustru och barnbarn.
 
Blickstilla med vidöppna, förundrade ögon stirrar dom på oss. Ett ögonblick är det dödstyst. Man skulle ha kunnat höra en knappnål falla, men ingen hade någon till hands.
 
-Olig gej du har faffa, säger ett barnbarn och mönstrar mig. Förstenad står jag där med badkarskranstån i vädret.
 
Dä dä dä är inte alls som du tror, säger jag till hustrun, som inte tror sina ögon. –Jag jag fastnade i kranen, försöker jag. Och så kom grannfrun…
 
-Och blev kranskötare, säger hustrun. Jojo!
 
Ingen bryr sig om min värkande tå med fodral. Ingen tror mig. Grannfrun tar sin såg och går.
 
Den julaftonen glömmer jag aldrig. Under stort barnajubel klipps tån loss. Den är blå och öm (till skillnad från hustrun).
 
På kvällen kommer en halt, dyster tomte linkande med paket. Han har till och med foten i paket. Vid julgröten säger ett underfundigt barnbarn: -Faffa, berätta sagan om tån…
 
Jag har skrattat så många gånger åt denna historia och nu undrar jag helt plötsligt om det kan vara för att denna sak, skulle lika gärna ha kunnat hända jag…eller Åke. 🙂
 
Ha en bra dag!
 

Luffarmacka/Citymacka

Av , , 6 kommentarer 4

Lisbet Olofsson tog en liten nostalgitripp igår, och gjorde en sväng förbi Citybaren, det kan ni läsa om här:

blogg.stage.vk.se/halsozam/

Jag frågade Åke om det här med Citymackan och luffarmackan. Han sa att Citymackan låg nog på topp och kostade runt 2.50-2.75:- och bestod av två brödskivor med skinka, ost, tomat, medan luffarmackan gick lös på ca 1: – och innehållet på den var en brödskiva med bostongurka, ketchup och senap. Hm, undrar vad dom skulle säga inne på Frasses om man ville ha ett hamburgerbröd utan någonting i förutom tillbehören?

 
Åke låg och läste en Knasen igår och började skratta, han blev påmind om min blogg som handlade om telefoner, idag och förr, denna bild hittade han i tidningen:
 
Den beskrev ju hela bloggen, egentligen. Vem fick bestämma ringsignal, hahaha…fast det är klart, hur ofta pratar man om just såna där saker. Ibland kan det ju låta som om man växte upp strax efter dinosaurierna hade utplånats. Undrar just vad ens barnbarn kommer att säga en dag, om man berättar att det från början av tv:ns tid, bara fanns en kanal att välja på, eller att datorn var det bara ett fåtal som hade råd att hålla sig med och det var inte för någon surfning på nätet.
 
Själv var mitt första möte med en dator 1982, och jag pryade på Rune Johanssons. Dom hade en dator, där jag fick skriva in alla kunder som hyrde filmer, jo då tycktes man vara märkvärdig som ens hade fått knappa på en sån apparat.
 
Idag blir det promenad i vanlig ordning, Kerstin och Janne är tillbaka och vi ska ut klockan tio, men först ska jag gå med Niccolina till skolan. Ni får ha en bra onsdag!

Människan saknar vissa detaljer

Av , , 4 kommentarer 2

Igår kom "the boss" och hämtade mig från kontoret. Hon hade med sig sitt barnbarn och vi skulle göra en del ärenden och sedan skulle hon bjuda oss på lunch.
 
När hon sprang in för att handla till lunchen så satt jag och barnbarnet kvar ute i bilen och småpratade om ditt och datt. Hon var väldigt frågvis och ville veta vad alla djurens barn hette osv. Jag sa att jag hade fått se en bild på henne då hon satt på en älg, vilket är sant, och då sa hon, fick du bara se då jag satt på 1 älg? Jag har suttit på 2 älgar och vet du vad, älg pappan har STORA horn och älg mamman hon har bara öron. Man förstår ju vad hon menar men det låter ju onekligen lite roligt.
 
Kommer ihåg när man var liten och skulle rita människor, jag har en pärm från lekskolan kvar här hemma med några bilder jag gjort, och man fixade inte att rita dit armarna där dom skulle sitta. Jag ritade huvudet och armarna stack alltid ut där öronen egentligen skulle sitta. Ingen hals där inte. Sedan kunde man ibland sätta benen direkt unde huvudet också. Ja, det kanske inte spelade så stor roll hur folket såg ut eller så var det på det viset man upplevde dom, inte så underligt då att vissa barn börjar gallskrika då dom får syn på någon okänd människa. Dom kanske uppfattas som värsta monstrena.
 
Jag såg någongång på en dokumentär, fråga mig inte om vad den handlade, men jag vet att dom sa att ett barn som ritar en person utan till exempel armar, dom får inte så många kramar, eller om dom ritar en människa utan mun så är det inte ofta mamman eller pappan pratar med dom. Inte vet jag men det kanske är sant, till viss del. Eller så låter det bara intelligent och att det borde kunna vara på det sättet, men sanningen är att man som liten, kanske inte har synen för dom små detaljerna.

 

Kan ju inte låta bli att sätta in en bild på hur grillen började se ut efter den knycklats till under camaron. Den får nog vika hädan nu och en ny får införskaffas. Åke som dessutom köpt 100 liter kol och vi har ännu inte hunnit öppna påsen, hm. 

Ha det bra!
 

Presentation

Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!.

Bloggar om: livet, funderingar och tankar.
Ålder: 46
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa, hon bloggar också här liksom yngsta dottern Niccolina.
Utbildning: grundskola
Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen: empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur: 2 skogskatter, *abuelas* Enya och *abuelas* Eloise...2 monster som håller på riva hela lägenheten.
Bil: kör en Buick wildcat-67 som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Mazda, en Dkw cab -54:a, en Jeep Cherokee samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar street dance, scouter och givetvis bilar.
Senast lästa bok: Har just avslutat Margit Sandemos Isfolket, en serie på 47 böcker och  fortsätter nu med Häxmästaren, 15 böcker och efter den kommer ljusets rike som är ytterligare 20 böcker.
Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se