Etikett: armband

Jag, ett måndagsexemplar…njaeee…

Av Maria Lundmark Hällsten, 14 december 2019 kl 10:52, Bli först att kommentera

Började fundera på veckodagar och på vilken dag man är född. Ni vet…typ måndags barn blablabla. Nu är måndagar för mig, förknippat med måndagsexemplar, och det är inget man vill ha inskrivet i nåt dokument.

Det vet väl alla att måndagsexemplar kan vara lite hur som helst. Ja ni fattar vart det här barkar…jag är ett måndagsbarn, boomer!!! 😀

Fast det är ju inte riktigt så, om man läser en av många ramsor, typ den här:

Måndagsbarn sägs bli rika. Tisdagsbarn aldrig någon svika. Onsdagsbarn har lätt att lära. Torsdagsbarn aldrig någon besvära. Fredagsbarn är lyckans smeder. Lördagsbarn gör alla heder. Men för söndagsbarn går det bra genom livet, det är så sant som det är skrivet.

Åke är ett onsdagsbarn, och tydligen, enligt födelsestatistik så är dom flesta barn födda på tisdagar och onsdagar. Bild tagen av Niccolina Hällsten, med på den är även Lennart…fortfarande saknad!

När denna statistik framställdes, så var antalet födslar betydligt högre dessa dagar än under resten av veckan. Och som dom skrev i artikeln, vi tycks särskilt vilja undvika att möta världens ljus på helgdagarna. Det är som om barnmorskornas fackförening själv hade ett finger med i spelet 😀

Och här lite fakta från 2006, och jag citerar från denna länk, klicka på bilden:

”De 100 dagar som hade flest antal födda barn fanns inte en enda lördag eller söndag. 48 var en tisdag eller onsdag. Omvänt gällde att det bland de 100 dagar med minst antal födda barn det året fanns hela 26 lördagar och 39 söndagar. 65 av 100 dagar var alltså lördag och söndag! Och 2006 års siffror tycks likna andra år.
Svenskarna försöker undvika att nedkomma med bebisar under helger och storhelger, oavsett veckodag.” Slutcitat”

Theresé är född på en fredag:

Och Nicco på en söndag, jojomensan!

Nå, detta att man skulle vara på ett speciellt sätt, beroende på viken dag man är född är väl lika troligt som horoskopen. Allt som står skrivet stämmer ju in på alla, nånstans…och därför kan man känna igen sig i det som är sagt. Statistik däremot, kommer vi inte ifrån, så lite lustigt är det ändå.

Ikväll är det julmiddag för mig, ska bli trevligt. Apropå jul så har jag nu, bara en klapp kvar att slå in. Åke passerade granen igår och såg förtjust ut. Han och Winstone är nämligen dom enda som är hemma på julafton, så alla klappar måste ju vara till honom.

Fast jag är inte borta hela dagen och kvällen, även om jag jobbar. Och det blir väl som tidigare år, vi har julklappsutdelning mellan jul och nyår, då övriga Hällstenare med sambos och barn, är samlade här.

Bakade ett långpannebröd igår:

Blev jättebra, tycker jag, fast det tog tid. Först skulle havregrynen ligga i blöta i 2 timmar, sen jäsa 20 minuter, bakas ut och sen jäsa i 2 timmar, fast själva bakandet var ju fort gjort.

Var även en sväng på Avion eftersom jag fått en julklappspeng av mamma och då blev det ett halsband och armband från en popup butik. Så här ser det ut, fast det här är bara armbandet:

Hon skulle korta av länken på halsbandet så det får jag hämta…nu om jag vill, för hon har ringt och meddelat att det är klart.

Önskar er alla en trevlig lördag!

Då hade jag gjort alla en tjänst!

Av Maria Lundmark Hällsten, 5 juli 2018 kl 08:22, 2 kommentarer

Igår var det 30 år sedan Åmsele morden, skakade oss allihop. Och då det händer såna där saker, så har man en tendens att komma ihåg vad man gjorde just då, hur man tänkte och vad man kände.

Jag och Theresé (har jag säkert skrivit tidigare, so here i go again), skulle upp till stugan i Malå och vår väg, går via Åmsele. Dom, Polisen, hade inte så mycket koll på vart dom tagit vägen annat än att dom fortsatt uppåt och inåt.

Det var inte utan viss oro och bävan, som vi begav oss av, och jag resonerade för mig själv…står det nån efter vägen och liftar, så kör jag över dom, tveklöst. Hemskt, ja jag vet, men det dom gjorde är helt oförlåtligt,och jag hade kanske inte varit en bättre människa om jag kört över dom, men jag tror att jag gjort samhället en stor tjänst. Usch Maria…skämmes tammeden!!!

Ulla var här då jag kom hem från jobbet igår. Fina presenter hade hon med, kolla bara mitt nya armband:

Och sedan lite kuriosa till bil och till mig, samt en plansch, med skelett, förstås 😀

Åke fick hemsnidade fina grejer:

Man fattar inte hur dom kan hantverka ihop detta med en lös ring, ja man kan väl räkna ut det, men förstå vilket pillerjobb. Jag skulle inte fixa det 😀

Nu har jag kokat kaffe och ska se om Ulla vaknat, tänker också känna efter vad vi har för temperatur ute, kan ju bli att hänga på altanen. Önskar er alla en fin torsdag!

Ingen koll på mig själv!

Av Maria Lundmark Hällsten, 30 maj 2018 kl 08:44, Bli först att kommentera

Hittade 2 gamla väskor jag använt förut och gick igenom fickorna i dom. Hittade ett armband, som tycks ha legat där ett tag med tanke på hur svart det var:

Men med lite puts var det som nytt igen:

Det var dock inte armbandet jag saknar sedan lång tid tillbaka, fick ju nästan upp förhoppningarna där, ett tag.

På tal om lång tid tillbaka. Vi pratade om glass förut, en dag, och jag sa att en favorit var Marängcup, lite som en glasstårta. Vi hade ju lördagspeng som barn, och jag vet att jag berättat att en gång, la jag hela slanten på Bugg, tugga tuggummi en hel dag, för det blev en full påse 😀

Och en annan gång hade jag väl tjatat om att jag ville att mamma skulle köpa just en marängcup, men hon tyckte kanske att det var för lyxigt. Så då köpte jag en alldeles egen, istället för lördags godiset, från glassbilen *lycka* 😀

Så ramlade jag över just en sån där marängcup, inne på Ica Maxi, men idag har dom ett annat namn:

Och nog vet jag att jag var mindre i växten, som barn, men inte var den så här liten i alla fall, nä, där har dom gjort som dom gör med massor av saker, krymper innehållet men tar rejält betalt. Fast för mig var det nu värt den pengen att få återuppleva gamla minnen 😀

Idag har jag tid på hjärtmottagningen, hoppas att jag får komma in, jag hittar nämligen inte igen kallelsen. Jag fattar det inte, vet ju att jag stått och läst den där för nån dag sedan, och nu har jag vänt upp och ner på pappershögen men den är borta. Nåja, jag går till receptionen i centralhallen och hoppas att dom har koll på mig, för jag har det ju uppenbarligen inte 😀

Önskar er alla en trevlig dag i solen!

Vad hände???

Av Maria Lundmark Hällsten, 13 oktober 2017 kl 08:50, Bli först att kommentera

En skrock dag idag…tur att jag inte är skrockfull då 😀 Min pappa köpte det här Bismarck armbandet till min mamma, då hon fyllde 18 år, om jag inte missminner mig, och det gjorde han i Malå.

En av berlockerna, är just siffran 13:

Och då jag var ung…yngre, så hade några berlocker lossnat, bland annat just den med 13. Jag använde den som berlock på ett halsband och sa att 13 var mitt lyckonummer. Fråga mig inte varför…förmodligen för att jag ville vara tvärtemot alla andra 😀

Jag fick armbandet av min mamma för x antal år sedan, jag lämnade in det hos guldsmeden som fixade dit berlockerna och lagade låsanordningen som hade gått sönder, synd bara att det så sällan används, det är inte riktigt my kind of jewellery, men det kan ju bli.

Allt har en logisk förklaring, brukar Nicco säga, fast jag vet inte jag…jag la ju ut bilder på Winstone förut, ni vet, han sitter och glor på en och samma fläck, detta göra han fortfarande, några gånger varje dag, det här är från igår:

Jag vet inte om ni ser det, men ögonen får som en annan form, jag tycker det är skumt.

Och nästa skumma grej, förklara det här, Nicco, om du kan. Jag köpte den här blomman för kanske 1 år sedan, den var jämn och fin, såg nästan ut som en gran i formen, och titta nu:

Vilket monster den har blivit, den har inte bara vridit sig den växer upp på fönstret:

Och utmed sidan:

Dessutom rasar det små skott från den så alla blommor jag hade i samma fönster, har en massa nya blommor i jorden:

Ojoj!!! Vad hände??? 😀

Hoppas på en fin fredag, för er alla!

Inte idag, utan igår…

Av Maria Lundmark Hällsten, 6 oktober 2017 kl 10:08, 2 kommentarer

Här blir det lite min dag, i bilder…fast inte idag utan igår 😀

Förutom 2 promenader med Winstone, så pysslade jag på lite hemma, så där på förmiddagen. Vi hade bestämt att vi skulle träffas på Avion vid halv två snåret, jag och Helena, och det gjorde vi.

Och en kaffe på Waynes satt bara fint, kolla bara, jag vägrar ju tro att jag håller den här musli kakan upp och ner, för visst måste det vara ett M, som i Maria:

Precis som vanligt hade vi intressanta diskussioner…hur vi ser på livet och hur det varit, och hur det är idag. Mycket som man kan likna sig vid, men ändå ett annat klimat. Jättesvårt, det där, och tråkigt, på många sätt och vis. Och det är också klart, att man som förälder, till yngre barn, känner en annan oro, kan jag tänka mig, än vad jag gör i min värld som vuxen.

Jag har sagt det förut och jag kan säga det igen, ingenting av allt som händer idag, är vare sig svart eller vitt…det finns så många grå nyanser däremellan, och tyvärr, är det många som inte ser det.

När jag kom hem, väntade en stor överraskning…min käre man, Åke, hade inte alls glömt bort att vi hade bröllopsdag, utan han hade till och med köpt en present till mig:

Ett armband från Rock by Sweden, man lindar två varv runt handleden…fint! <3

Eva-Marie gav mig förutom ljuslyktorna, 3 såna där döskalleglas med lock och sugrör, dom var i 3 olika färger, men döm om min förvåning, färgen lossnade då jag la dom i varmvatten för att blöta bort etiketterna i botten…hm…

Så jag införskaffade 3 små kaktusar och färgade glasbitar och gjorde en ny liten inredningsdetalj:

Fantasin flödade och med tanke på alla äggkoppar man har, men som man aldrig använder, så kom jag på ett nytt användningsområde…kolla bara:

Chokladbollehållare! Jajamensan…och varför inte, kan ju se kul ut vid en större dukning också.

Jag dammsög, och jag är ju lite av en expert på att få in saker i röret som inte ska dit, den här gången blev det saltkaret:

Och jag höll baske mig inte på att få loss den…jag fick ta till skruvmejseln för att lirka ut den.

Ja, det var lite från min gårdag, och idag är det en ny dag, nya möjligheter, intryck, fantasier och kanske nån dråplighet. Önskar er alla en fin fredag!

Han får man aldrig för mycket av…

Av Maria Lundmark Hällsten, 28 maj 2017 kl 06:52, Bli först att kommentera

Börjar med att gratulera alla mammor idag, man känner ju en hel del. Jag är inte mamma åt min man, men han plockade ändå fram en present till mig igår, och ja, man kan ju tvista till det, jag är i alla fall mamma, till hans barn 😀

Och Thomas Sabo, får man väl aldrig för mycket av…

Nu var det ju det där attans armbandet som jag skulle ha hittat igen. Tog ett varv nere i källaren igår, fick nämligen ett tips från Tina, som hittat igen en gammal väska,och däri, fann hon ett saknat smycke.

Jag försöker nu komma ihåg vad jag använde för kläder ifjol. Ramlade över min gamla vinterjacka, kände i fickorna och gissa vad…nä, inget armband, men ett örhänge jag fått av mina föräldrar, inköpt på marknaden i Jokkmokk, för x antal år sedan…där ser man, jag har säkert stoppat in armbandet, på nåt sånt där smart ställe, frågan är bara i vad.

Jag käkade lunch på Umeå pizzeria och grill igår, det är alltså gamla Bamse grillen på Sofiehem. Dom har bytt ägare, piffat till stället och dom är klart godkända. God pizza och här kunde man välja vilken man ville men som barnpizza. Nu tyckte jag att den pizzan var överdrivet stor ändå, så jag fick ta med hälften hem, och då vet jag vad det blir för lunch för mig idag…pizza, igen!

Väl hemma igen fick jag inte bara presenten, utan vi passade på att gå över på Ullas kondis och festade till ordentligt. Kaffe och godbit, så där på lördagen.
Nu stundar frukost, sedan ett längre arbetspass, och sedan, gör jag helg. Härligt! Önskar er alla en trevlig söndag och mors dag!

Svårt att hålla sig för skratt…

Av Maria Lundmark Hällsten, 18 mars 2017 kl 08:53, 2 kommentarer

Jag var till frissan igår och vi satt, nä, jag satt, och hon stod, men i alla fall…det pratas ju en hel del på såna ställen och jag kan ju gissa att dom får höra historier som heter duga. Dom måste ha upplägg för en serie av böcker…”historier från frisörstolen” kunde den heta 😀

Nå, vi kom in på ämnet borttappade saker, hon hade en kollega som plötsligt förlorat sin börs, och den gick icket att hitta. Förlorerskan, kollegan, hade en egen teori, att hon förmodligen kastat den i soporna. Dom hade suttit och ätit lunch och hon visste att hon hade haft börsen där, kanske hade hon sedan, då hon bar bort brickan för att tippa ner skräpet i tunnan, haft börsen under brickan och släppt den också, i bara farten.

Den kom aldrig fram igen…och hon får heller aldrig veta, om hon hade rätt i sina gissningar.

Här försvinner ju saker för jämnan, but i rest my case, i tron om att dom kommer att dyka upp igen, då jag minst anar det. Jag berättade ju om mitt förlorade Thomas Sabo, armband, som än idag, lyser med sin frånvaro. Och hon förstod min frustration, över att det inte kommer fram.

Nu har jag ju letat överallt…det är vad jag tror, men det kan jag knappast ha gjort, för i så fall skulle jag haft det på mig, idag. Det som retar en mest nu, är att jag kommer inte heller ihåg vart, jag letat, utan nu söker man på ställen man redan varit, därför lägger jag ner.

Jag berättade också om en händelse, long time ago, och vi bodde på Mariehem. Vi hade en liten fest, där hemma och Åkes bästa kompis Tex, var där med sin sambo Pirjo. Det skojades och stojades, jag kommer ihåg att vi hade kul och skrattade hela kvällen och säkert en bit in på natten.

Dagen efter, då vi kliver upp och Åke sätter på sig sina glasögon, så saknas något, väldigt väsentligt, ett glas… i glasögonen, är borta…puts väck…finns inte, och när i hela världen, hade han ens tappat det, eftersom han inget märkt 😀

Hahaa…det slutade faktiskt med att han fick köpa sig ett par nya brillor. År, efter detta, jag tror att det till och med var i samband med att vi skulle flytta, så storstädade jag och soffan skulle väl demoleras för bortforsling, där…i en snäv springa, fick mina fingrar tag i nåt…glaset. Ja, så kan det gå om inte haspen är på 😀

Fast nu har jag då koll på dom glasögon jag hittat här i huset, jag vet vilken låda dom ligger i, även om det nu är saker vi inte använder längre:

Det blev mycket skratt igår också, jisses, Nicco fick det här spelet av oss, och det skulle testas, alltså, den som inte skrattar åt det där, har nog en väldigt mörk sida…:D

Man ska alltså in med en plastmojäng i munnen och sedan ska man försöka göra sig förstådd och berätta vad som står på dom olika korten…ja, ni kan ju föreställa er, vilket aber, vissa bokstäver är värre än andra att få fram.

Ikväll är vi bortbjudna till Kerstin och Jan B på middag, trevligt trevligt, så vi vet vad vi kommer att göra i alla fall, perfekt! Och nu, om en stund, tror jag till och med att jag ska testa att sitta ute en stund, Åke säger att det är skönt. därute. Önskar er alla en trevlig lördag!

Jo man tackar!

Av Maria Lundmark Hällsten, 13 juni 2016 kl 07:41, Bli först att kommentera

Jo jag blev uppvaktad igår 😀 Först ett paket från Åke, så där, bara för att:

2 berlocker till Thomas Sabo armbandet som jag fått av honom tidigare.

Sedan kom Annika, min ”gammboss” förbi, och hon är smart, hon. Jag fick en flaska, finare vin, av henne, fast hon vet, att jag inte dricker vin…:D Antingen tänker hon att jag får lära mig att dricka vin, eller så tänkte hon steget längre, att då får den stå och rota till sig, ännu mer.

Emma och Johan dök in och även dom hade med sig presenter, en frän kudde och två blommor, skvättiväg blomma, det roliga är att dessa kommer från mammas planta, och hennes planta kommer ursprungligen från Burträsk, där jag tog frön, från en kompis blomma, för cirka 25 år sedan…så den lever vidare 😀

Mamma hade också fixat present som Emma hade med sig, frukost set och en pajform i glas.

Nicco hade skaffat mig en mugg, passar utmärkt, för vad vore en dag utan kaffe..katastrof, samt ett laddat kort på Espresso house, så nu kan jag åka dit igen…och igen…och dricka kaffe, perfekt!

Kusin Anna och hennes man, Ingvar, kom cyklandes förbi och fick sig en tårtbit, Anna vet ju att jag läser böcker, så hon hade med sig ett exemplar som hon gillar. Ska bli kul att testa en ny författare i en annan genre än den man är van vid.

Jag hade stora planer att påbörja den igår kväll, men så kröp jag ner under täcket, la mig tillrätta och det kändes bara så där perfekt, man vill inte röra en fena, så kom jag på att boken låg kvar ute i köket, så då fick den vara, men ikväll kommer den att öppnas, nu ligger den bredvid sängen.

Nu ska jag strax blåsa iväg på träningen, sedan tänkte jag hinna upp en sväng till mamma, men innan dess, ska Winstone få sin promenad och jag lite frukost. Ha en fin dag, allihop, och tack för all uppvaktning och grattis hälsingar, via FB, sms och här.

Helt makalöst!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, 26 maj 2016 kl 08:16, 6 kommentarer

Jag var och drack kaffe hos Helena igår, och ja, hon bjöd på god smoothie också, samt trevligt sällskap, förstås 😀 Jag överlämnade 2 tomatplantor i hennes händer så får vi se om vi bägge två, lyckas få nån tomat, eller någon av oss, överhuvudtaget.

Efter middagen, så påbörjade jag städning av bussen. Dammsugning, torka golv, och lite prylar, bar ut sängkläder och började fylla skafferiet, lite lätt. Vi kör ju med dubbla saker, inte ids jag bära saltkar och såna grejer, fram och tillbaka, från hus till buss, och buss till hus, efter alla våra resor.
Nä, då är det bättre att göra så här, det värsta är väl då buss säsongen är över, och allt ska in hit, då får man plötsligt lite trångt i skafferiet. Men det går ju åt, till slut, ändå.

Min nagel fick lite nytt lack…vet inte vad ja ska tycka om detta mönster, det var då lätt att sätta dit, i alla fall:

Otroligt att den sitter kvar, må jag säga, nageln alltså 😀

Så ska jag visa vad jag fick av Theresé i för tidig, mors dag present, det här armbandet har hon gjort själv:

Jag använder det numer, dagligen dags. Hon hade även gjort ett till mamma på hennes födelsedag, men med lite andra silverkulor på och en historia till, om vad kulorna symboliserade.

I förrgår, då jag höll på bädda ihop efter Järlåsa folket, så hade jag som vanligt, min mobil i bakfickan. Nicco kom upp och det plingade till i hennes mobil. Har du lagt ut nåt på FB, frågade hon mig. Jaja, för ett tag sedan, svarade jag.

Döm om min förvåning, då jag kommer ner och går in å FB, min profilbild är utbytt, till ett träd jag fotat dagen innan, Men fatta…hur min mobil kan arbeta i min bakficka. Först öppna upp den, ta fram bilderna, komma ut på FB, komma åt byta profilbild, och ladda upp…helt makalöst!!!

Önskar er alla en fin torsdag!

Och precis utanför kyrkdörren…

Av Maria Lundmark Hällsten, 21 december 2015 kl 09:06, 2 kommentarer

Jag gjorde första vurpan för i vinter, igår, då jag gick till affären, här om hörnet…runt kyrkan. En av dom få gångerna jag pratade högt och med stora bokstäver, ett: SATAN!!! Hann jag med innan jag landade på knäet, lät ju fint precis utanför kyrkdörren, eller? 😀

Nå, det gick ju bra ändå, fast jag begriper inte varför jag alltid ska lyckas landa på knäet, det håller ju inte hur länge som helst. Broddarna hade jag inte på mig, eftersom jag skulle in på affären, det blir alldeles för rappligt.

Nu hoppas jag ju att detta tinar bort, innan ny snö faller, och då får det ju gärna frysa på, innan, så slipper man denna halka.

Vi hade tomtebesök här igår kväll…jo det är sant, han var ute för tidigt, men det är ju för att vi har annorlunda traditioner för i år. Den här att köpa en klapp för 300:- och sedan ska man byta med varandra. Det gör att det blir mindre saker, sedan har vi inte plats i bilen, att ta med hur mycket som helst, heller.

Jag fick i alla fall fina smycken av min käre make och dotter:

Och lite bilar:

Nicco fick en ukulele och andra gitarr relaterade saker, ukulele lådan föll katterna i smaken:

Armbandet som Åke köpte till mig var tyvärr för stort, så jag ska ner en tvärsväng idag. Innan vårdcentralsbesöket, och byta till en mindre storlek. Sedan är det jobb för mig, känns bra att få komma igång igen.

Jag fixade en saffranskaka till final svängen av Allt för Sverige, den innehåller både konjak och mandelmassa, hasselnötsmjöl och äpplen, den blev bra:

Sedan såg vi på Men in black, trean, och hur spejsat dom än har gjort den så är dom filmerna som kul att se 😀

Ha en fin måndag allihop…så här, dan före dan före dan före dopparedagen.

Etikett: armband

Då hade jag gjort alla en tjänst!

Ingen koll på mig själv!

Vad hände???

Inte idag, utan igår…

Han får man aldrig för mycket av…

Svårt att hålla sig för skratt…

Jo man tackar!

Helt makalöst!!!

Och precis utanför kyrkdörren…

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se