Etikett: ålder

Att välja mellan pölsa eller oxfilé!

Av Maria Lundmark Hällsten, 4 januari 2018 kl 10:58, Bli först att kommentera

Ofta pratas det om ålder, hur gammal kan hon vara, och ska vi gissa på att han är i 60 års åldern, hon/han ser ut att ha haft ett gott/svårt liv. Väderbitna, tuff uppväxt, välskötta och omhändertagna, ja, det är väldigt svårt att säga hur många år, någon kan vara.

Och sen säger vi alla, att ålder är bara en siffra, man är inte äldre än man gör sig, fast allt är relativt. Som 17 åring är ålder mer än en siffra, det finns saker man faktiskt inte får göra 😀 Och det finns saker som vuxna gör som dom absolut inte, borde ha gjort…med tanke på deras ålder. Och där ser ni, man bryr sig visst om siffrorna, ibland 😀

Men så tänker jag vidare, att hjärnan, har ingen ålder. Och därför säger ju jag ibland att jag blir aldrig äldre än 22, fast ok, den siffran kan ha ändrats lite, nu kanske jag är som 25. Min kropp må ju ta ut sin rätt, men så länge huvudet är med, så är även jag med.

Tråkigt för dom som är i slutet av sitt liv, och kroppen orkar inte, men i huvudet är dom fortfarande klar. Vet inte vad som skulle vara bättre i det fallet, att bli lite dement och vara lyckligt ovetandes, eller nöja sig med att inte orka längre, utan bara vilsamt fortsätta vänta… Nej, det går nog inte att säga vad som skulle vara rätt eller fel, det där var nästan som att välja mellan pest och kolera, hade varit lättare att om valet hade varit mellan pölsa eller oxfilé 😀

Med facit i hand, så blir vi alla äldre, oavsett vad vi pysslar med för att försöka förhindra åldrandet, det finns inga måsten och vi vet inget om framtiden, förutom en sak som är alldeles tvärsäkert, vi ska alla en gång dö. Och så länge vi håller igång våra hjärnor med både det ena och det andra, så kan vi fortsätta känna oss unga, eller hur 😀

Jag köpte en blodklementin på HP:s igår, det lät intressant. Det tyckte Winstone också:

Den var jättegod, men vi saknade ”blodet” eller den röda färgen.

Och nu, apropå Winstone, som är en hund (om ni inte visste det) så såg jag ett roligt klipp på youtube, om just en hund, som hittat den absolut ultimata liggplatsen, kolla bara:

Önskar er alla en trevlig torsdag!

Bra att ha att ta av, om det krisar!

Av Maria Lundmark Hällsten, 21 juni 2017 kl 08:42, Bli först att kommentera

Direkt jag klev in genom dörren på Capio hälsocentral igår, förstod jag att dom hade problem med datorerna, och det är ju verkligen inte första gången. Där kom man ju osökt ihåg, den gången för snart 2 år sedan, då mina provsvar inte kom fram samma dag, och jag hade kunnat få åka in på akuten, en dag före jag nu gjorde det och det hade kunnat kosta mig, mitt liv.

Nå, inget att gräva ner sig för, jag fixade ju även det som blev, den gången. Nu var det väl mindre viktigt, för min del, men man tänker på alla andra, som kanske blir lidande såna här gånger.

Så, mina provsvar fick jag inte reda på, medan vi satt där och gick igenom min hälsa och hur det ser ut idag, däremot ringde hon upp mig, på eftermiddagen, då datorerna kommit gång, och det var med bra nyheter, mina prover såg fina ut, det enda som är i underkant idag, är proteiner…jag som tycker vi käkar kött, var och varannan dag.

Lite roligt var också att dom idag ändrat dom rekommenderade vitaminer man ska ta efter en gastric bypass, nu har dom lagt till B12 och järn…nämeh, vilken upptäckt dom gjort…eller…

Och intressant att veta, att jag trots min övervikt idag, knappt räknas som överviktig längre, eftersom man nu, lägger till åldern till BMI, och är man ”äldre” (kan ju egentligen inte gälla mig) så ska man ha lite hull…nåt att ta av, om det krisar. Härligt! 😀

Jag fick förmånen att käka middag på Marias restaurang (Mariehem) igår, och jag trotsade alla lagar om att man ska äta antingen pizza eller en köttbit, då man käkar ute, och jag tog en pasta carbonara, och jag blev helt såld. Så gott! Kan verkligen rekommenderas, och det var absolut inte, sista gången.

Knäppte en liten bild igår:

Då jag såg julstjärnan i fönstret, kunde jag inte låta bli att undra, om dom som bor där, är mycket tidiga, eller väldigt sena, jag menar…det är ju snart midsommar??? 😀

Hoppas på en fin onsdag för er alla. Det är ju Gammlia ikväll, men lite hänger väl på väder och vind och just nu, ser det lite grått ut, men…det kan ändras i en vink.

Hällstenssyndromet…

Av Maria Lundmark Hällsten, 31 januari 2017 kl 09:29, 2 kommentarer

När jag flög ner till Kungsängen/Arlanda, så var det busväder eller busblåst, häruppe, och flygkaptenens sista ord, innan det bar iväg, var: Its going to be a bumpy ride!!! Ja, tänker jag nu, knöligt värre, hahaa…apropå knölar och sånt där.

Här finns den bilden

Jag kom mig till läkaren igår, hon tittade, kände, och frågade, sen ville hon se på mitt ben. Jag ligger på britsen och hon tar tag i det, en nanosekunds tystnad och sedan: ”Men, vad är det här?” Hm…ja jag vet inte, svarar jag, och tänker att det vet jag visst, det är ju mitt ben…hallå!!!

Det är knölar på ovansidan smalbenet, hon vill få en andra bedömning och hämtar en till läkare. Dom tycks i alla fall konstatera att knölarna inte sitter fast i själva skelettet utan man kan röra på dom. Kan vara knölar man kan få av benhinneinflammation, det kan vara åderbråck, fast dom inte syns, eller tumör, eller kanske bara en sån där åldersgrej, man blir gammal och knotig, eller, bara för att det är jag, Hällstenssyndrom, det finns bara en i världen som har det…typ jag 😀

Nåja, jag är inte så brydd, hon skickar en remiss så jag får komma och göra ett ultraljud på benet, och sedan ville hon att jag skulle på provtagningen, dit har jag hunnit vara nu på morgonen, så dom kan utesluta någon typ av brist. Det är sällsynt, sa hon att man har nån brist, så det var väl mest bara för att det ska vara kollat och avprickat.

Och nu har jag talat med sjukgymnasten, och fått en tid så får vi se om dom har nåt att tillföra. Och sedan återstår då väntan på svar och ultraljud. Jag blir hemma, veckan ut, fick utskrivet nåt muskelavslappnande, så jag kanske slipper kramperna som dyker upp, titt som tätt.

Min vän Ulla, skrev igår att hon varit så svårstucken och jag kommenterade hennes inlägg, och skrev att jag kände igen det där, ni vet, den gången jag skulle in och dom skulle testa att sy igen hålet på magen, och efter 7 provstickningar, gav dom upp och jag fick sövas innan dom satte nålen, och det såg ut som Stockholms blodbad efter deras försök.

Idag, var det en yngre förmåga som skulle sticka, jag kommer ihåg honom från förra gången och då gick det galant. Idag, inte lika bra, han letade, rotade och rev sönder ett kärl och sedan blev han så nervös, han ville inte få huvudvärk direkt på morgonen, sa han, och gick och hämtade en kollega.

Jomen här är kärlet, sa hon…fast även om hon försökte låta positiv, så slank kärlet iväg, och hon fick rota, hon med, fast i andra armen förstås. Och inte fick hon allt blod hon behövde heller, men det gick inte…ja jädrar i min lilla låda, vad besvärlig jag är, men fortfarande obrydd, nålstick gör mig ingenting…det är ju bara en känsla! 😀

Här hittade jag den bilden

Önskar er alla en trevlig tisdag!

Kunde ha fått oss en till hund…

Av Maria Lundmark Hällsten, 23 oktober 2016 kl 12:03, Bli först att kommentera

Den här helgen har gått fortare än dom vanliga…speedade helgerna, förstår inte det, så gammal är jag inte…än 😀

Vi åkte ut till I20 skogen igår där Winstone fick träffa en jappe kompis, PomPom, det gick bra, får man väl säga med tanke på hur lite hundar Winstone träffar. Han är ju lite moppsig av sig.

Sen kom det en Golden valp med en fostermamma, även det en Golden, förstås, och det gillades väl inte så där jätte mycket, av Mr W. Det roligaste var då vi skulle åka och vi öppnade bakluckan så Winstone hoppade in, och då tänkte valpen haka på 😀 Vi kunde ha fått oss en till hund, med andra ord.

Idag är det 4 år sedan pappa somnade in, tänk vad längesedan, egentligen, och ändå så skulle jag kunna tänka tanken att han skulle kunna komma gåendes över gården, med sitt leende på läpparna, och det känns som en vecka sedan.

Konstigt är det också då dom som gått bort, inte åldras längre, men även om jag i ålder, växer om dom, så kommer dom alltid att vara äldre än jag…skumt. Min morbror är en av dom. Han dog 27 år gammal, men i mitt huvud är han fortfarande 10 år äldre än jag, fast jag har vuxit om honom med råge.

Kan ha att göra med att man själv stannar i en viss ålder, och därför säger man att ålder bara är en siffra, och det måste man ju hålla med om, att det stämmer. Medan såna som blir bitter och grympy, förmodligen är i ”rätt” fas med sin ålder, lite tråkigt, och ännu tråkigare för dom som blir så. Som fastnar i det negativa och retar sig på precis allt. Men men…

Avslutar med att önska er alla en trevlig söndag och denna bild tillägnar jag min pappa!

Har jag rätt eller f…rätt

Av Maria Lundmark Hällsten, 11 maj 2016 kl 09:48, Bli först att kommentera

Nu har jag varit och tränat, och något jag tänker på , varje gång jag är där, är detta med hygienen. Det står lite överallt om hur viktigt det är att sprita redskapen efter användningen. Ja, jag håller med, det är viktigt att inte sprida eventuell smitta…det är onödigt, men…

Det finns ju handsprit vid handfatet, tänk om alla istället, började med att byta om, sedan sprita sina händer och därefter, låta bli att stoppa fingrarna i munnen eller näsan, så…då behövde man väl inte springa och sprita alla saker man använt. har jag rätt, eller har jag f…rätt. 😀

Mera funderingar, jag blir ju 49 år om en månad, typ, och sedan ett år kvar innan det stora 50. Jaja, vi vet ju att ålder bara är en siffra, inget konstigt med det. Och ska jag känna efter, i huvudet, hur gammal jag skulle kunna vara, så stannar jag nog någonstans på 25 år, sen undrar jag, hur, i hela världen, ska en ”normal” 50 åring vara då?

Det finns ju inte…inga tabeller, ingen statistik, inga böcker eller faktablad, vi är ju som vi vart, eller hur? 😀

Nog om detta, nu till en statistik som Jan A skickade till mig igår, via FB, angående lövsprickningen, kolla här:

Och sen la Theresé ut en länk om trädens svampar/tickor, om det kan ni läsa HÄR.

Nu avrundar jag med att önska er alla en fin onsdag, jag ska ut på gården och käka frukost, bara för att 😀

”Tryckochhåll” minnet

Av Maria Lundmark Hällsten, 6 februari 2016 kl 07:11, Bli först att kommentera

Så satt man här igen, i arla morgontimma. Min jobbarhelg är påbörjad, 2 pass, kvar. Tiden rusar fram, för det känns som om 4 veckor tog en halv vecka att passera. Ett tydligt tecken på att man har roligt, alltjämt..eller är det en åldersrelaterad fråga…hm.

Som barn, är man tydligen sämre med att mäta tid, och det skulle höra ihop med att man inte levt så länge och därför, inte kan relatera till tid, som vi som har några år på nacken. Kan ju stämma!

Precis som man minns den stora gympasalen eller matsalen, men går man dit idag, fattar man inte hur så många elever kunde rymmas där, i det lilla rummet. Och där har vi ju en tydligare koppling till upplevelsen, vi var ju så mycket mindre, då, när man var i skolåldern.

Läste också någonstans för längesedan, att vi från början av våra liv, måste lära oss hur man använder sina händer, och hur mycket kraft som behövs för olika saker. För hur vet du, egentligen, hur hårt du kan trycka på ett rått ägg, utan att det går sönder, eller hur hårt du ska hålla i besticken, utan att det ska bli klumpigt.
Man testar, och hjärnan ställer in minnet, om hur mycket power, du ska använda. Jahaja, tänker jag, så när det inte funkar, ägget går sönder eller man misslyckas på annat sätt så är det tillfällig hjärnkollaps där ”tryckochhåll” minnet, är ur funktion 😀

Minnen ja, då tänkte jag på den där apelsinen, som skulle vara i äggtoddyn, och vidare till limpmackan med en ostskiva på, samt en kopp med varm choklad, som man fick ha med sig på friluftsdagen. Och en apelsin, att runda av med.

Kommer ni ihåg att man tog bort en bit av skalet, klämde ner en sockerbit och gick och sög på apelsinen tills den var helt uttorkad? Det var tider det, jovisst, jag kan väl göra likadant idag, om jag vill, men handen på hjärtat, jag har inte testat det där på säkert, över 25 år, kan bero på att jag oftast tycker att apelsiner är sura och svår skalade.

Ha en fin lördag, allihop!

Att lära sig att sålla…

Av Maria Lundmark Hällsten, 23 oktober 2015 kl 07:46, 2 kommentarer

Jag hade förmånen att möta 3 olika personer, under en dag, vi har två saker gemensamt, inom vårt yrke, så vi vet vad man pratar om. Men det visste vi inte innan. Man kan ju aldrig veta vem en person är, innan man pratat lite med varandra.

Vad vi alla var överens om, var att det kändes skönt att veta, att fler än en själv, har haft situationer och annat, som är väldigt lik andras upplevelser, man är inte ensam i sitt tänk, utan vi hade samma människosyn, och bara det, var ren glädje.

Det var lite spridning på åldrarna, en kvinna som är 8 år äldre än jag, och kanske vi var närmast. Och nu handlar det inte om det jobbmässiga, men livserfarenheter. Det får man aldrig utan att ha hunnit uppleva det, och som 20-25 åring, har nog dom flesta inte hunnit med alltför mycket.

Här sa kvinnan nåt om att kroppen inte orkar lika mycket som då man är yngre. Och jag svarade att vi istället, sållar bort sånt som känns onödigt, och det gäller även människor omkring oss, som inte ger något tillbaka. Man sållar bort dom också.

Men som ung, gör man nog inte det, man köper det mesta man hör, man vänder in och ut på sig själv för att vara andra till lags, fast man ger, mer än man får tillbaka, och det är slitsamt, på sitt sätt.

Nu kan man ju aldrig säga att detta, gäller allt och alla, så är det aldrig, vi är ändå olika individer, med olika bakgrunder och uppväxter, men jag tror att många, kanske går igenom detta. Och jag vet inte, men det kan vara en tröst att veta, att det kommer att vända, det kommer en dag, då man säger ifrån, och då man står för det man gör och säger utan att tveka, en sekund. Och först då, kan man känna att ålder och erfarenheter inte är så dumt.

Så…det var bara en liten reflektion, så här på fredags morgonen 😀

Nu har Vännäs plåt påbörjat sitt arbete. Dom kom hit igår och lämnade en liten arbetsbarack på gården, typ en tredjedel av bussen, ser lite pjurtigt ut. Och idag ska ställningen upp. Men det är bra att det händer saker och att detta kanske få hinna bli klart innan snön är här.

På tisdag, får vi gediget besök, Theresé sa väl kanske mest på skoj, att hon tyckte att Nicco kunde flyga ner och hämta Sally. Det är ju höstlov nu till veckan. Men så undrade Nicco igår, om man inte kan skicka en 5 åring själv, och vi kollade, visst får man det. Man betalar en slant extra och då får hon en ledsagare med sig.

Jag skrev då till Theresé att det var bara att skicka hit henne, hon föll för idén och frågade Sally vad hon tyckte, hon hade börjat hoppa upp och ner, visst ville hon flyga hit, nemas problemas. Så nu är biljetten bokad och det ska bli spännande att höra vad Sally kommer att tycka om sitt lilla äventyr. Fast vi vet ju att hon är en hårding, så det kommer säkert att gå bra 😀

Önskar er alla en toppen fredag!

Man måste överdriva, för att folk ska fatta

Av Maria Lundmark Hällsten, 10 september 2015 kl 08:38, Bli först att kommentera

Det var trevligt 85 års kalas igår, medelåldern var något hög men det roliga med dom som är äldre, är att dom oftast, har fantastiskt många, roliga och underfundiga historier att berätta…jag menar hey, dom har ju hunnit uppleva en del under alla år.

Ruben, en äldre herre, satt i soffan, en bit från det uppdukade bordet, och dom kom in på ämnet om hörsel. Jo, han hörde perfekt, han hade precis justerat in ljudet på hörselapparaterna, så det var klockrent. Och han tyckte det var så otroligt, hur tekniken gått framåt, för x antal år sedan, var det i princip bara en av och på knapp, då det gällde just hörselapparater, inte så mycket att skruva och ställa in.

Han var också tacksam, att han kunde ta sig fram för egen maskin, jaa, skrattade han till, han hade precis köpt sig en 3 hjuling, och då han inte orkar trampa, så var det minsann bara att gasa på, det var en typ av el cykel.

Så blev det prat om kyla, och att man fryser, det kan ibland ha ett samband med just åldern, lite sämre blodcirkulation, man rör sig kanske inte lika mycket osv. Nå, Ruben berättade att det drog så kallt i lägenheten där dom bor, det kom in kall luft runt balkongdörren, så han hade ringt efter vaktmästaren.

Det var en yngre förmåga, som inte tyckte att det drog nåt speciellt. Jamen, sa Ruben, herre min je, det drar ju som tusan, då jag ligger i soffan så fladdrar det i mina öron. Killen hade tittat lite frågande på Ruben och svarade: Men det kan väl inte stämma?

Nähä, sa Ruben, men du, jag hadd in en sparv här i rummet, den köm sig in, genom hålet därnere vid listen, och med utfällda vingar!

Ja, skrattade Ruben, man måste som överdriva, så dom ska förstå allvaret i det hela 😀 Och killen hade faktiskt hittat en bit gummilist som saknades i nederkanten på dörren, så problemet löstes.

Vi gjorde oss en tvärsväng upp på Gamlia igår kväll, några entusiaster var det allt, däruppe. Sen några varv på stan innan vi åkte hem igen.

Umeå open, skriver följande på FB och jag citerar:

” Då var det dax igen!

Lördagen den 12:e september så kör vi Umeå Open.

201 meter med tidtagning

Vi kommer att köra 2 klasser, Outlaw & 10,5 samt att det är fritt fram för vem som helst att komma å prova sin bil i test n tune.

Det är 10,5 slitbanebredd som räknas !

Matserveringen kommer att vara öppen,

OBS! Inträde för publik är i år 50kr / person OBS!

Anmäl er så fort som möjligt på mail så att vi kan räkna hur många vi blir och så att det kan finnas en uppdaterad startlista.

I anmälan får ni gärna skriva om ni tänker komma kvällen innan.

Besiktningen börjar 08,00 och vi börjar köra 10,00

Startavgift:

Outlaw – 500kr

10,5 – 400kr

T n T – 300kr

OBS!! OBS!! OBS!! OBS!! OBS!! OBS!!

Ni som kommer som publik, ha gärna med er jämna pengar till entrén.

Se till att växla till 50kr sedel innan ni kommer till Åmsele !

Uppdatering av startlista

Outlaw:

Mikael Hedman

Magnus Boström

Tommy Johansson

Lennart Lindqvist

Daniel Oskarsson

Jens Eklund

10,5:

Mattias Wikberg

Mikael Lindqvist

Maria Lundmark Hällsten

Ulf Zackrisson

Adam Lundström

Markus Krans

Jonas Damgren

Roland Vesterlund

Daniel Lundström

Jonas Lundberg

Fredrik Brodin

Mattias Holmgren

Stefan Jonsson

Jan Olofsson

Andreas Fjellström

Patrik Bäckström

Daniel Oskarsson

Dennis Wikberg

Tommy Alm

Daniel Westerlund

T n T:

Hannes Rosvik – Toyota Supra

Erik Persson – BMW 2002

Robert Berglund – BMW 325 Turbo

Jonatan Holm – Audi A4

Mikael Rossander – Ford Mustang

Oskar Karlsson – Mercedes

Fredrik Bygdell – BMW 335

Fredrik Anderholdt Helgesson – Subaru Legacy Turbo

Hampus Sundqvist – Jr dragster

Ludvig Sundqvist – Jr dragster”

Slutcitat

För vår del blir det lastning ikväll, och avgång imorgon, efter middagen. Ska bli kul att se hur tävlingen är upplagd och banan ser ut, jag har ingen aning. Önskar er alla en toppen torsdag!

Fotograf Niccolina Lundmark Hällsten

Ålder, vad är det?

Av Maria Lundmark Hällsten, 27 augusti 2015 kl 08:42, 3 kommentarer

Jag gick och funderade igår, ja man har ju som tid att göra det då man är ute med hunden. Mycket som snurrar i skallen 😀 Det här med ålder, och alla säger alltjämt, att ålder, det är ju bara en siffra.

Jag kan inte annat än hålla med, för ibland, i mitt huvud, så är jag inte äldre än 15, alltså allvarligt, och andra gånger är man 20, men någonstans tänker jag mig i 30 års åldern. Jo, siffran har faktiskt stigit litegrann, men jag tror att det har med erfarenheter att göra, vad annars?

Och ni vet, man tittar på kort som man ibland har haft oturen att hamna i och man tänker: Men hallå, vad hände??? Jag känner sällan igen mig själv, jag tycker att utan spegel, så ser jag ut på ett annat sätt, men på kort…jojo, och då säger man också att kameran kan ljuga, ojoj 😀

Men om det verkligen är så, att åldern är en siffra, kan man inte köra med det då man åker buss…ja jag vill bara ha en barnbiljett, för idag är jag nog fasen inte äldre än 14. På bio kör man med student åldern, ja vadå, jag kanske inte känner mig äldre än 18, och det vet ni väl, fräser man till stackaren som sitter och ska ta betalt, ålder är en siffra, och inget annat, sådeså, sen knycker man på axeln, himlar med ögonen och ser allmänt ointelligent ut *fniss* fast det funkar nog inte på riktigt.

Idag ska jag få kaffe besök, trevligt, och som det ser ut just nu, så får man nog sitta ute. Gamlia igår, blev det inget av, fast jag har sett på FB att dom ändå blev en del bilar däruppe. Jo, där brukar man också säga att bilarna är ju inte gjorda av socker, nä, det stämmer nog, fast då det gäller Camaron, så är den inte kul att köra med vindrutetorkarna på, om dom ens vill fungera.

Kom ihåg cruisingen för några år sedan då man fick köra in via torget, det regnade, halvljuset gav upp, samt torkarna, men precis då jag svängde in mot torget där speakern och alla stod, så hoppade sakerna igång, och jag var så glad över det 😀

Här ska ni få ett klipp på pappor i farten, och vilken ruggig tur att dom var snabb. Önskar er alla en fin torsdag!

Vart tog tiden vägen?

Av Maria Lundmark Hällsten, 2 oktober 2010 kl 08:54, 4 kommentarer

Jag fick ett mail, innehållande ett av alla bildspel som cirkulerar runt i världen. Detta handlade om ålder, och det är egentligen ganska intressant.

Som liten baby så räknar man dagar, sedan bli dom månader och efter det fyller dom år. Men du hör aldrig ett barn som är närmare 4 år (för att ta ett exempel) som säger att dom är 3 år. Nä, då delas året upp i månader eller man är 3½ år osv.

Men ju äldre du blir desto mer slätas åldern ut och när du är över 50-60 år så är du helt plötsligt 50+ eller 60+, inga halvår eller helår här inte. Varför är det så?

Är der för att tiden går så mycket fortare ju äldre du blir? Eller är det för att ett litet barn inte kan relatera till hur lång tid en månad är, för att inte tala om ett år, dom har inte levt så många månader ännu så att det kan jämföras med något.

Jag kommer ihåg att man tyckte det var knepigt att farmor och mormor och alla dom där…äldre, alltid sa att tiden går sååå fort. Vaddå fort, tyckte man då dagarna sniglade sig fram och det blev aldrig sommarlov. Höstarna var rena rama döden i väntan och längtan efter julen.

Nu hinner man knappt…ta ner julgardinerna förrän midsommarstången ska kläs och när det är klädd så ska det plockas bär och utemöblerna ska in och sedan har vi julen här, igen.

Jag pratade med en kompis, någon dag innan vi skulle upp till Piteå, det var sista helgen i augusti. Jag skulle sedan ringa upp henne på måndagen då vi hade kommit hem. Jag snackade med henne i förrgår. Vart tog alla tid däremellan vägen?

Jag vet att detta händer många av oss, och jag sa till henne att egentligen så handlar det ju inte om att man inte haft tid, men när man kommit på det så har tiden inte passat, eller så har man varit borta någonstans sedan har man glömt bort det. Och vips, så har en månad gått och man vet inte vart den tog vägen.

Men man får väl vara glad ändå, för det är ju som dom säger, tiden går fort då man har roligt så vi måste ju ha helsickes kul, alltjämnt. Och sedan får vi tacka någon (kanske televerket) för att vi inte ligger i en sjuksäng och tiden bara masar sig framåt, det vill man inte uppleva. Nä, ni får ha en trevlig lördag, själv ska nu Åke och Brälla fixa sista svetsningen på bussen och sedan ska vi köra några lass med barr till returåtervinningen, och fixa lite hemma på svärfars tomt. Han mår inte så bra just nu och det är ju saker som ska ordnas, innan snön kommer.

Etikett: ålder

Att välja mellan pölsa eller oxfilé!

Bra att ha att ta av, om det krisar!

Hällstenssyndromet…

Kunde ha fått oss en till hund…

Har jag rätt eller f…rätt

”Tryckochhåll” minnet

Att lära sig att sålla…

Man måste överdriva, för att folk ska fatta

Ålder, vad är det?

Vart tog tiden vägen?

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se