Med livet som insats
Jag har slarvat bort mina broddar, införskaffade ett par nya då jag var på Apoteket idag. Jag har klarat mig upprätt hela dagen, trots att det varit slirigt på sina håll, men inför jobbet, och jag VET hur det ser ut här på Ålidhem, så ville jag vara förberedd.
På med broddarna då jag gick till bilen för vidare färd till arbetet. Hoppade ur bilen och jag kände mig som en bergsklättrare i Himalya med isdubbar på skorna, jag satt som gjuten i isen, och kunde med rätt så lugna steg gå framåt utan missöden. Så här ser det ut där jag är:
Jag undrar varför man aldrig tar bort snön/slasket som ligger där… det kommer ju obönhörligen att frysa på och det är med livet som insats som man färdas i dom här trakterna. Men Bostaden kan kallt räkna med att jag stämmer dom, om jag står på skallen. Det gruset som ligger där, är ett skämt,det tar ingenting, kan jag meddela.
ps.skyller inte på dom som grusar eller kör traktor… utan på Bostaden som inte kollar hur det ser ut och lämnar arbetsorder till dom som sköter om det ds.
Senaste kommentarerna