Nu har Nicco blivit ”lilllmatte”, valparna föddes igår, det blev 3 hannar, och därmed hade vi enbart tur, som blev en av dom som fick hunden vi tingat, det var fler på tur, men dom får vänta till nästa gång det blir något.
4 mars, åker vi ner till Uppsala och hämtar hem honom. Vi håller redan på vänja katterna med vad som komma skall, och talar om för dom med jämna mellanrum att dom fått en lillebrorsa… men huruvida det funkar, förtäljer inte historien förrän han är här 🙂
Ska jag vara krass, så var det nog enbart ett önsketänkande. Sen när, på en skala, har dessa katter visat på någon typ av förståelse. Eller jo, nu var jag dum, det gör dom hela tiden, och vissa saker gör dom ju faktiskt INTE, framför ögonen på mig, då dom VET att dom inte får, men när dom tror att ingen ser… svarar dom i telefon… typ.
Som i förrgår då jag satt i tv rummet, då har jag ingen sikt in till spisen, men ser Eloise som ligger borta vid andra dörren och noterar att Enya rör sig någonstans i närheten av spisen och jag ser skuggan av hennes svans. Sedan hoppar hon, och det ser jag både på Eloise ögon, som följer hela hoppet, och skuggan som försvinner uppåt.
Tror ni Enya blev förvånad då jag genast höjde rösten, smällde ihop händerna och ropade att hon skulle hoppa ner. Tjopptjopp så var hon nere på golvet och låtsades som ingenting. Därmed vet jag ju också att dom gör saker då vi inte är hemma, och det dom så vackert brukar säga om katter, stämmer nog också, det är inte vi som äger dom, utan dom äger oss.
Nu jobbar jag bara imorgon eftermiddag och två timmar på torsdag, sedan blir jag ofrivilligt eller egentligen frivilligt, ledig i nio dagar. Chefen åker nämligen till Spanien och jag ville inte följa med. Jag blev ju tillfrågad men är glad idag att jag tackade nej… jag i mitt skick, nej jag tror inte det, och det rör sig ju knappast om en semester heller. Men det är klart, man ska ju vara smickrad över frågan, jag hade ju en chans där, men tog den inte.
Sedan hoppas jag ju givetvis att chefen får en underbar resa och att hon får många fina minnen med sig hem, det unnar jag henne alla gånger.
Idag ska jag träffa… inte bara en gammal arbetskompis, utan tre, jodå, varav en, som fortfarande jobbar i lag med mig. Och ikväll är det bastu minsann, jag vill minnas att vi valde en tisdag den här gången, för att Kerstin skulle ha chans att vara med, hon och Janne som varit utomlands över jul och nyår. Önskar er alla en fin tisdag!
Senaste kommentarerna