Inte så genomtänkt, precis som vi!

Av Maria Lundmark Hällsten, 14 januari 2020 kl 09:53, Bli först att kommentera

Ojoj…inte så genomtänkt!

Varför tänker jag ändå på att det där kunde ha varit jag… eller vi? :O

Mja kanske för att vi oftast gör saker med goda intentioner, men sen går det åt skogen ändå. Här lite bilder på sånt:. Julafton 2010, 2 kilometer kvar till Åmsele -35 grader och bilen kokade:

Åke förbereder bussen, 2009, inför tävling i Fällfors. ”Här var det pulversläckaren som gjorde en trippel volt och landade på Åkes fot och utlöstes. Allt försvann i ett vitt pulver moln, även Åke. Jag har aldrig sett en sån i aktion, men nu fick jag det och det måste absolut vara effektivt när det väl gäller.”

Ett år senare…lastning av Camaro, men nåt är det som inte stämmer:

En resa till Järlåsa, 2009:

Planka genom golvet på bussen:

Oktber 2012: ”Åke tog hem ”gammbussen” igår, den skulle laddas upp och sedan hade han tänkt besikta om den.
Det blev en dyrsmäll det, då ena batteriet (stort som ett hus och kostade 5000kr) exploderade. Jojomensan… heter vi Hällsten/Lundmark här eller gör vi inte.

Tur var väl att inget eller ingen stod i vägen, för trots att det ligger ett stort lock ovanpå batterierna, så hjälpte dom föga då det flög upp och ut kastades diverse småsaker.
Han frågade sedan Nicco om hon hört smällen, och det hade hon, men hon hade trott att det kom från Sandåkern, mm.”

3 gånger (minst) har vi kört fast våra olika bussar i gräsmattor så vi varit tvungna att ta traktor till hjälp. Folkabussen har suttit fast i nåt dynghål uppe i Hallbäck, efter ett midsommarfirande med Hallbäckarn (Mats Boström) med fru Hafdis Boström. Och för att få loss den krävdes det en väghyvel, en traktor och en STOR JÄVLA Traktor, det var tider det 😀 Haha… roligt hade vi alla fall 😀

Nå, denna lista kan jag förlänga med en meter, men det är ingen som ids läsa så jag ger mig för denna gång 😀

Och sen tänker jag att man kan ändå inte göra annat än att skratta åt eländet. Och skratt, är som bekant, väldigt smittsamt, eller…kan ni hålla er då ni ser detta

Dom här bilderna togs för exakt 3 år sedan, och vi är långt ifrån, all den snö vi hade då:

Här en bild tagen igår morse:

Och den här tagen för snart 2 timmar sedan:

Och den sista tog jag igår kväll och med den, önskar jag er alla en fin tisdag!

Spriiing, jag tar tid!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, 13 januari 2020 kl 08:32, Bli först att kommentera

Glömde ju skriva om min vinst på dagens dubbel, i lördags:

Vi firade med lingonsylt till söndagsmiddagen, som fick bli löksoppeköttfärslimpa, med potatis och gräddsås. Jag menar, med 88 kronor så hade vi ju råd med en STOR burk lingonsylt, eller hur 😀

Såg den här bilden i ett flöde på FB:

Visst är det lustigt, det där har man nog fått höra som barn, och sagt till sina barn, alternativet var ju, spring och gör det…jag tar tid!

Men när i vuxen ålder, säger någon det åt dig? Haha, skulle ju låta lagom korkat.

Jag säger det till min kollega: -Springer du ner och bokar tvättstugan….så får vi se hur snabba tofflor du har!

Eller, springer du ner med soporna, jag tar tid! Alltså, det är ju nästan så man får lust, bara för att se reaktionen. Fast risken är överhängande att man blir stämplad som översittare och inte bara det, knäppskalle skulle man nog också få som stämpel 😀

Men det är helt ok att säga till barn…asså, ja, jag vet inte, jag. Men samtidigt vet jag också att barn hellre skulle se det som en utmaning, och vilja prestera, eller visa upp sina nya pjucks, så, det kanske inte är helt fel, men man får bara säga så, upp till en viss ålder 😀

Apropå barn så hade jag och Sally ett djupare samtal då dom var hemma i julas. Jag kommer inte ihåg vart vi började, men jag skulle i alla fall förklara för henne att vuxna, ofta ställer frågor till barn, men sen så svarar dom vuxna med det svar dom vill ha. Och det är jätte fel, men jag tror inte att vi tänker på det.

Tog som exempel då Nicco gick på förskolan, och jag skulle hämta hem henne. Från början sa jag ju alltid, ska vi gå hem då. Och Nicco kunde svara nej, jag vill inte. Och jag kontrar med, jo, men nu ska vi hem.

Och då undrar jag ju varför jag ens ställde frågan, om jag ändå tänkt att det är hem vi ska gå. Och hur många gör inte så idag. Och jag vill då säga till dom, ställ inte en fråga om du redan har svaret, eller om du inte vill ha ett ja eller ett nej.

Jag läste om just detta, då, back in the days, och kom på hur idiotiskt det var. Dom gånger jag kom på mig själv med att ställa frågan, och Nicco svarade nej, så fick jag böja mig för henne och säga, ok, då stannar vi xx minuter men sen ska vi gå hem. Och det gick alltid bra. Hon fick som hon ville och jag behövde inte offra nån större tid på mitt egna misstag. Win win!

Ha en fin måndag, allihop!

Dubbelmoralister, finns det gott om!

Av Maria Lundmark Hällsten, 12 januari 2020 kl 11:18, Bli först att kommentera

Inte för att jag har den snabbaste reaktionen, eller snabbaste bilen, men jag vet, in facto, varför Åke inte tävlar i dragracing. Picture this! Han går ut och ska plocka ner ljusen i julgranen, det är 16 stycken. Han hittar inte kartongen, men går ut och börjar. Jag går ner i källaren, letar rätt på kartongen, ger honom den. Går in i vårt matrum, och tar ner julgranspynt, glitter, och ljusslingan, paketerar allt i påsen, och tar ut den STORA granen på bron. Och Åke…han var inte färdig än…

Men men, han hade ju ingen tid att passa, och jag gjorde det som en liten tävling utan att sätta upp regler eller tala om det för honom, innan, hahaaa…

Jag bakade bullar och Winstone övervakade arbete (som vanligt) med järntass, det kan ju hända att en bulle flyger ner på golvet och människan inte märker det.

Nu över till nåt som är lite små roligt, faktiskt. Det skrivs i VK om buskörningen ute på bilprovningen, nåt som pågått i flera år, men nu börjar folk lessna på oljudet. Detta läggs även ut på FB, och nu till det kuliga.

Nää, jag skojade bara, bilden var bara kul, tyckte jag 😀 Och den ”råkade” falla in här mellan raderna.

Av alla kommentarer som trillar in under artikeln, så är det inte en endaste en, som säger: Skicka hem packet till deras hemland!!!

Nämen…varför då, jag fattar inte??? Skriver hon och ser lagom nollad ut. Är det för att det finns inget annat land att skicka hem dom till, för att dom kanske råkar bo här. Eller får jag ens skriva så, nu har jag i så fall en förutfattad mening om att det ”bara” är våra svenska ungdomar, som pysslar med sånt här.

Och det som förvånar mig mest, att här finns ingen mobb i kommentarsfälten, inga hot, eller dumförklaranden, utan mer…skaffa nåt åt ungdomarna att göra, bygg en bana, lär dom hur man ska köra, ring föräldrarna…lalalaa. Ja ni fattar! Jag skulle vilja kalla väldigt många, för dubbelmoralister, så de så!

Med det sagt, menar jag inte att dom som kommenterade just det inlägget, är det, utan på FB, där det pyr, underförstådda hot, dyngspridning och förtal. Ibland ångrar jag att jag ens gick tillbaka till FB. Det är svårt att blunda, hela tiden, än mer svårt att låta bli att hugga tillbaka.

Jaja, solen skiner i alla fall idag, vi hade sovmorgon, jag har varit ute på hundpromenad och nu ska jag planera hur jag ska ta över världen…ish…kanske, eller mjae, det vill jag nog inte heller. Det räcker med det jag har, tror jag 😀

Önskar er alla en fin söndag!

Nu är dom borta, dom där extremt fula…

Av Maria Lundmark Hällsten, 11 januari 2020 kl 11:18, Bli först att kommentera

Nu, mina vänner, tror jag, att det bara är julgranen kvar härnere, som ska bort…och en julduk…och en liten stjärna i dörren…ja, och sen nån grej däruppe och sen kör vi, inte taklagsfest utan beforeknutdagenslagsfest, wohooo!!!

Åke kom hem igår och undrade vad jag hade pysslat med under dagen. Mhum, så du såg inget i köket då, frågade jag. Han gick dit, tittade en stund och sa: Lampa, det står en lampa i fönstret.

Mja, det stämmer väl, men det var väl lite mer än bara 1 lampa. Det är bytt gardiner, plockat bort adventsstake, bytt duk, tagit undan dom små små, extremt fula tomtenissarna som jag trots deras utseende, inte kan låta bli att ta fram, varje jul:

Nå, nu behöver dom inte skrämma nån förrän nästa jul igen 😀

På kvällen kom Åke plötsligt ihåg en körning han haft till Slipstenssjön, för x antal år sedan. Han känner eller vet vilka dom flesta är, däruppe i Vindeln med omnejd, då han haft några år på den linjen.

Han kör förbi ett hus och noterar att frun i huset, tvättar fönstren. Sen råkar han träffa mannen i huset, ute på uppdrag och Åke säger, du…vill du vinna lite poäng hos frun så kan du tala om för henne att du ser att hon tvättat fönstren. Ahh, det tyckte han var en underbart bra idé.

Åke träffar på mannen vid ett senare tillfälle, som berättar att han suttit vid middagsbordet och gluttat upp mot fönstret och sagt, ja jag ser att du tvättat fönstren. Hans fru, säger, snabb som en vessla: -Nähädu, vem har skvallrat om att jag gjort det?

Haha, hon gick inte att lura, minsann!

Apropå Åke, fotade honom vid ett tillfälle här i juldagarna, man kan ju undra vad han håller på med:

Jag vet dock att han väntar på lunch som ska serveras framför teven, så han lyfte ner datorn men kan inte sluta lägga patiens…ergonomiskt värre 😀

Eftersom jag nu lägger ut detta inlägg så vet ni allihop att jag INTE blev grillad av brödrosten igår 😀 Jag testade elvispen och den funkade precis som den skulle, jag släckte lampan och den fortsatte snurra, så jag gissar att det är brödrosten som fått en knäpp. Visst är jag snäll som håller er uppdaterade 😀

Ha en fin lördag, allihop!

Jag kan bli grillad, vi får se!

Av Maria Lundmark Hällsten, 10 januari 2020 kl 09:43, 4 kommentarer

Så hamnade jag även på youtube, minsann, och så här gick det till då jag fick utmärkelsen, för er som vill veta, och jag fortsätter rida på vågen, eftersom jag delar länken 😀

Började plocka bort julen igår, kvar är nu granen och det jag har i köksfönstret, känns bra, och det blir lite nytt, här och där.

Flyttade om några fönsterlampor, tog upp 2 som jag hittade igen i källaren, här finns det ju resurser, som sagt. Just lampor och tavlor, är det inga problem att hitta, jag gillar ju dessutom dom inredningsdetaljerna.

Funderar skarpt på en lampa jag hittat, om jag ska köpa den eller inte. Skulle passa exceptionellt bra, däruppe i teverumet, jättesnyggt ljus i den:

Nåt mer jag kanske måste investera i, kan vara en ny brödrost. Skulle rosta en macka alldeles nyss, satte i brödrosten i uttaget som finns i lampan ovanför diskbänken. Då jag tryckte ner mackan tändes lampan och då jag släckte lampan, slog brödrosten av, hm…

Det har aldrig varit så förut och jag blev lite osäker på om jag ens skulle tordas ta i brödrosten. La upp en liten filmsnutt på FB och Jan A tyckte att jag skulle ringa en elektriker innan huset brinner ner. Jag svarade att det ska vara lite ”spänning” i livet, men att jag ska testa nåt annat i uttaget först, det kan ju vara brödrosten som trollar till det.

Jag skrev också att jag skulle återkomma med svar på hur det gick…om det går bra, förstås, jag kanske blir grillad :O

VK la ut en artikel idag, om alla bluffmejl man får från Postnord. Jo, jag har fått några stycken per dag, och är det inte från dom så är det grattis, du har vunnit ett presentkort på Willys eller Ica, eller…whatever.

Här ska ni få samma tips som jag lämnade i kommentarsfältet under den artikel dom delade på FB. Och detta gäller alla mejl ni tycker ser suspekta ut.

Öppna mejlet, men klicka INTE på nån länk, kolla istället avsändare adressen, här hittar ni den och ingen tror väl att Postnord, har den där adressen, eller?

Nu ska jag surfa vidare, inte på den berömda vågen, men på nätet, spilla upp en kaffe och njuta av dagen och ta den, precis som den kommer. Sista bilden får bli på gårdagens upphittade äpple 😀 Ha det gott, allihop!

Det där berömda skåpet, det ska stå där!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, 9 januari 2020 kl 09:23, 4 kommentarer

Hade en tid på kontoret igår, och jag hade laddat för alla uppgifter som skulle komma och planerat vad jag skulle göra för utskick till mina kollegor, dragit upp lite strategier i mitt huvud.

Satt där med Mimmi, VD:n för God Assistans i norr, samt Malin, våran kundansvarige här i Umeå och vi inväntade ytterligare en person. Vi satt och småpratade nån gick iväg, nån annan sa att kaffet var på gång, vad var klockan, lalalaa, så kom plötsligt Mimmi tillbaka med en stor blombukett, pokal och diplom.

Med hennes följe kom, Anders, kundansvarig för Västerbotten, med kameran/mobilen i högsta hugg, han filmade hela förloppet. Min hjärna arbetade med att försöka förstå vad som hände. Jag menar…mötet, skulle det inte komma nån fler…vad???

Jo, jag hade blivit lurad, inte skulle vi ha nåt möte, mina kollegor hade nominerat mig till att bli årets personliga assistent, och även jag var med och nominerade en kollega. Nu hade dom utsett mig som vinnare, tillsammans med alla fina utnämningar jag fått, och tillsammans med min nominering som dom tyckte var så fint skriven 😀

Det är ju svårt att faktiskt utse en person, då vi alla arbetar för samma sak. Alla är vi också lite av experter på vissa saker, vår vårdtagare, gillar henne för det, och honom för detta, hon gör si och han gör så, att plocka ut en assistent som sticker ut lite extra, är jätte tufft. Och jag hade en önskan om att detta hade gällt hela gruppen.

Skrattar eller småler, då jag läser motiveringen till varför jag fick priset:

Jojo, jag vet vart det där berömda skåpet ska stå 😀

Nämen det var jätte roligt att få denna uppskattning och jag tänker att det vore alla förunnat, att nån gång i livet få veta att deras arbete, eller goda gärningar, uppskattas även om alla kanske inte får en pokal, så kan man väl få höra det och kanske få lite blommor eller nåt annat. För jag tror att alla nånstans förtjänar det också, oavsett vad du pysslar med.

Så det blev ett litet skryt inlägg och jag tackar givetvis alla inblandade, det blev inget möte eller kaffe på kontoret, vi gick ut och fikade, allihop istället 😀 En toppendag. med andra ord 🙂

Jag måste också tillägga att jag fått jättefin respons av mina Facebook vänner, som gillar bilden jag la ut igår, där jag talade om vad som hänt, och alla fina kommentarer, som nästan gör att man rodnar. Ja jag vet, ibland tror man inte bättre om sig själv, men så får man ändå höra det av andra, vad dom tror, vet eller har upplevt…det är fint, det med! 🙂

Önskar er alla en fin torsdag!

Dom var inte goda, men…

Av Maria Lundmark Hällsten, 8 januari 2020 kl 08:18, Bli först att kommentera

Jag är lite små förtjust i Digestive kex, men namnet till trots, digestive = matsmältning, så är dom inte så nyttiga, med allt socker dom innehåller.

Nå, då såg jag att det faktiskt finns sockerfria digestive, och jag köpte ett paket. Väldigt enkelt att ta till en kaffe där på eftermiddagen, om man har lite bråttom och behöver energi.

Ja, jag vet att det förmodligen inte är världens nyttigaste kex även om dom inte innehåller socker, inte heller palmolja, men det finns sötningsmedel i dom, och en del fett. Men men, man kan inte få allt, alla gånger 😀

Vad jag egentligen skulle komma till, utan att försvara mitt val av enkla mellanmål, var att dom inte är goda, utan socker. Haha…fast det lustiga i kråksången, är, och då tänker jag på min bortgångne ingifta morbror Sam. Att dom är begärliga.

Efter att ha testat 3-4 stycken under ett par dagar, så måste jag säga att dom duger, gott och väl. Sen är ju både socker och salt en smakförhöjare, och det känns direkt, då nåt av det saknas. Men nä, det gör ingenting, jag gillar dom här nu.

Vart Sam kom in i bilden, har jag skrivit om förut, men jag kan ta det igen. Vi hade handlat på den lilla Ica lanthandeln dom hade i Springliden, 3 kilometer från vår sommarstuga, en sommar för längesedan.

Jag köpte med en påse med kakor, som vi kunde ha att bjuda på, lite random så där, gott att finna. Nu visade det sig att just den där kakpåsen, legat i hyllan ett tag, utgånget datum, sen långt tillbaka och dom var INTE goda.

Det blev den dagens snackis, runt kaffepannan, däruppe vid elden. Och alla ville naturligtvis smaka, även fast dom visste att dom inte var goda. Så kom Sam ut, och funderade vad samtalet handlade om.

Och även han, ville testa. Han åt en…tuggade, såg finurlig ut. Han tog en kaka till, pulade in den i munnen och körde runt den där innan han svalde. Mm, sen tog han ännu en till kaka och gav till hunden, sedan provade han en till åt sig själv och ännu en till, när han stack ner handen i påsen för sjätte gången i ordningen så sa han, mjaaa, inti f-n var dom goda, men begäääärlig (med betoning på ä:et).

Här en bild på Sam, som ligger ute på en Facebooksida som heter foton och minnen från Malå. Jag vet inte vem fotografen är:

Håller på vara dags att förbereda morgonpromenad med den nyblivne 7 åringen:

Det är Nicco som fotat…för snart 7 år sedan, då. Visst ser ni på nedersta bilden att han är en krigare 😀

Ser ut att vara väldigt halkigt ute, så det blir med broddar på skorna. Såg aningens bättre ut på promenaden igår:

Önskar er alla en fin onsdag!

Sarkastisk, ironisk eller bara rolig :)

Av Maria Lundmark Hällsten, 7 januari 2020 kl 08:57, Bli först att kommentera

Idag, för 13 år sedan, rökte jag min sista cigarett, och jag tänker inte börja om igen. Inte ens om det vore ofarligt och gratis.
Och idag, för 7 år sedan, så föddes Winstone 😀

Finns lite att fira med andra ord, men jag tycker att det känns som om vi firat i några veckor nu, med go mat, go fika, lite alkohol så där, och andra onyttigheter, så jag började morgonen med lite fruktsallad till fitnessflingorna som jag blandade med mandelmjölk. Jojo, ska det vara så ska det vara.

Winstone, däremot, ska få sig ett gott ben, ikväll, och han fick lite av min fruktsallad också, så han är, om möjligt, lite nöjd i alla fall.

Vi såg på filmen Solsidan, kan det ha varit i söndags…och där finns en hel del underhållande sketcher, bland annat den, där Fredde och Mickan son, frågar mamma hur Che Guevara dog, och Mickan svarar ”Jag har ingen aning, jag kan ingenting om Pokemons”.

Hahaa…kunde lätt att ha varit jag 😀 Som bekant, i alla fall för er som känner mig lite grann, så var jag inte så uppmärksam i skolan, jag var inte intresserad ett endaste dugg, och kan inte skryta över att jag är det idag heller. I alla fall inte, då det handlar om storheter, kungliga sådana, eller andra figurer som levt förut.

Men man behöver inte vara tappad bakom en vagn, bara för att man trott att Gustav Vasa var brevbärare och uppfann Vasaloppet…eller? 😀

Dessutom påstår Nicco att jag sagt, att Pocahontas, är en figur från bibeln, hahaa…

Bild lånad från pinterrest

Jaja, jag kan ha sagt det, har jag inget minne av, men sen vet jag också att jag ibland kan vara ironisk, sarkastisk eller bara försöka vara rolig, och det kan ju missförstås, i guess 😀

Nu ska jag laga till lite plingmiddag (mat som bara behöver värmas i mikro) så Åke får sig nån mat då han kommer hem, och jag tror jag ska passa på och göra nån extra måltid så jag slipper spisverksamhet, varje dag. Önskar er alla en trevlig tisdag, och Winstone, en ännu bättre tisdag!

3 nissar eller var det 3 män?

Av Maria Lundmark Hällsten, 6 januari 2020 kl 12:32, Bli först att kommentera

Idag ska det då vara den där speciella dagen då dom tre nissarna kom med presenter till det lilla barnet. Jaja, jag vet, dom var inga nissar, dom var män, och barnet var Jesusbarnet.

Så här säger wikipedia och jag citerar: ”Trettondedagen firas bland kristna till åminnelse av uppenbarelsen av Jesus som Guds son genom hans födelse, genom hans Kristi dop, genom hans första underverk (vinundret i Kana) och uppenbarelsen genom Betlehemsstjärnan för de tre vise männen.

Detta tema har inom västlig kristendom kommit att överskuggas av de tre vise männen, som skall ha kommit till Jesus med guld, rökelse och myrra.” slutcitat

Idag är det i alla fall en vecka kvar innan nissarna åker ner i källaren igen. Fast sanningen att säga har jag bara 2 stycken framme, en hänger på balkongen däruppe och den plockar jag ner idag, och en sitter ovanför dörröppningen i köket, och den kan få komma ner idag, den med.

Bengt blev av med tomte luvan lagom till nyår, då han fick en partyhatt istället:

Igår fyllde en granne från lägenhetstiden, 80 jämna år. Jag skickade en hälsning till henne via mms och till hennes man, då jag vet att hon inte är en större, mobilanvändare. Fick hennes nummer till svar och skickade samma mms till det numret.

Kom mig på jobbet och det plingade till i mobilen.

Hahaaa…han hade gett mig fel nummer och nån stackars 20 årig skelleftebo, hade fått grattis hälsningen. Nå, han eller hon tog det då med ro 😀

Mobil är lika med telefon och apropå telefon så dök detta klipp upp, och visst går tiden fort. Känns ändå inte alltför längesedan vi hade dessa telefoner, men uppenbarligen tillräckligt längesedan för att ungdomar idag, inte vet vad det är.

Älskar att dom lyfter luren och lägger på, hela tiden, då dom tror att det är så man startar den 😀

Åkte en liten omväg hem från jobbet igår och fotade detta, som jag inte visste fanns:

Fick veta tidigare på dagen att det är Umevatoriet som ska öppna där och om jag förstått det rätt ska man sedan kunna gå in i denna lysande glob och kolla in rymden med alla stjärnor och planeter…coolt!

Ha en fin trettondag, allihop!

Undrar hur det ser ut i skallen på vissa? :D

Av Maria Lundmark Hällsten, 5 januari 2020 kl 09:01, Bli först att kommentera

Vansinnet fortsätter, angående gårdagens inlägg med olika byggfadäser. Anna Markström, på semester i Thailand, fotade även ett handfat, och nej, man kunde ju tro att den gick att dra ut, kranen alltså, på nåt sätt, men det går inte:

Japp, hotellet, om det nu är ett hotell, kan ju knappast komma upp i nåt 5 stjärnigt status, med sån där inredning. Hur svårt kan det vara liksom, att montera en kran som når ut över handfatet, eller så man åtminstone kan få in en hand under vattenstrilet?

Här kommer en annan bild, tagen i Kungsbacka, även den av Anna Markström 😀

Så vad sägs om denna specialanpassade parkeringsplats för dom som behöver lite större utrymme:

Det här med yrkesstolthet, ser då ut att saknas, eller så saknas utbildning på hur det ska se ut, på riktigt. Åh, man får ju hoppas att dom som utfört dessa arbeten, inte byter yrkesinriktning och blir läkare…typ hjärnkirurg…trassligt!!! :O

Vi pratade om såna här saker, bara här under nyårsveckan, och jag tog upp detta med vårt kökskakel, då vi satt vid lunchbordet, Theresé, Anders, Sally, Åke och jag.

Han som kaklade, frågade om det var ok att lämna en bit under köksskåpet, utan kakel, så skulle han slippa kapa alla plattor. Jag gick med på det, kommer hit, och det blev visst inte som han tyckte från början.Han har ju satt det hela vägen upp och delat plattorna.

Han kapade plattorna, fast på ena sidan, ovanför spisen, har han gått upp med kaklet ovanför skåpet:

Och på andra sidan har han kapat det jäms med:

Ehh, ok, sen sa jag till honom att det skulle se ut som det gjorde innan det nya kaklet, inte en endaste platta bakom spisen, sa jag. Japp, går fint, sa hantverkaren och satte kakel hela vägen ner på golvet. Men där fick han i alla fall tji, han ville ju inte ta bort det, men jag vägrade betala för nåt vi sagt ifrån oss. Varför kan dom inte bara lyssna på vad man säger och kanske fråga om dom blir osäker?

Allt detta blir lite som särskrivningar, man förstår egentligen vad eller hur det ska vara men det blir nåt helt annat 😀

Jag har bytt bort ett arbetspass så därför ska jag jobba i eftermiddag, men blir ledig imorgon…känns egentligen rätt bra, jobba 1 dag, ledig 1 dag, jobba 2 dagar och sedan ledig i 4…LYX!!! 😀

Önskar er alla en trevlig söndag!

Inte så genomtänkt, precis som vi!

Spriiing, jag tar tid!!!

Dubbelmoralister, finns det gott om!

Nu är dom borta, dom där extremt fula…

Jag kan bli grillad, vi får se!

Det där berömda skåpet, det ska stå där!!!

Dom var inte goda, men…

Sarkastisk, ironisk eller bara rolig :)

3 nissar eller var det 3 män?

Undrar hur det ser ut i skallen på vissa? :D

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se