Nästan en miljonaffär

Av , , 2 kommentarer 4

 

Så fick vi göra…nästan en miljonaffär igår, det är minsann inte varje dag man får göra det. Killen ville ha lägenheten och för priset han betalar så slipper vi göra någonting åt den, vi lämnar den i befintligt skick, vilket känns rätt så skönt, att bara slippa bry sig om att anlita folk till att styla om den, som ni vet har våra katter dessutom gått ganska så hårt åt våra väggar. Golven har vi aldrig gjort något åt, och nu går vi in på det artonde året, som vi bor här, så han har en del jobb innan den är i toppskick, men vi vet också att han gör en bra affär, liksom vi.
 
Hittade en kul grej i köksskåpet, som jag aldrig sett förut, snacka om att rationalisera arbetet med att baka pepparkakor 🙂
 
Ja, Nicco, jag vet att det är du som fotograferat, men ingen annan vet så nu säger jag det.
 
Mötet på jobbet igår, gick bra och det kommer att ske vissa förändringar. När jag kom hem så städade jag, samt satt och ringde runt till Vk, Radiotjänst, Telia etc., för att säga upp hela rasket. Inte för vår del, utan givetvis för svärfars. Det är inte bara ett, man ska tänka på.
 
Nu ska jag boka in en tid på banken, och sedan prata med Bredbandsbolaget, för vi vill ju ha en uppkoppling dit vi flyttar. Hål i väggen, eller rättare sagt kabel, finns redan, men hur man får Internet därifrån och vidare, det vet jag inte. Även om det inte är aktuellt precis nu, på sekunden, så kan man ju ta rätt på hur man ska göra, innan vi är där.
 
Jag jobbar eftermiddag, idag och imorgon, sen är jag ledig lördag och jobbar igen på söndag. Känns som om det kommer att bli två dryga veckor framöver, med inte bara jobb under veckan utan även på helgerna. Jag ska ju jobba in nyårshelgen som jag bytte bort. Så jag har bara mig själv att skylla, att schemat ser ut som det gör. Ni får ha en bra torsdag, allihop!

Mobilmiss

Av , , 2 kommentarer 3

Theresé hade skickat ett mms till Sallys gammelmormor, och det var en bild då Sally var med Theresé på jobbet.

Morsan (min mamma alltså) skulle sedan svara på det där mms:et och letade upp Theresé mobilnummer och skrev: Hon ser ut att ha det skönt på jobbet!

Det går en liten stund så får hon ett sms: Vem är du???

Morsan fnyser lite lätt och tänker, vaddå vem är du, skulle inte Theresé veta vem jag är. Hon svarar då på det sms:et och skrev: Vet du inte vem gammelmormor är?

Sedan har det varit tyst därifrån, men morsan har tagit reda på att det där numret, tillhör inte Theesé längre, utan nu sitter det någon stackars människa någonstans i Sverige och har fått veta att denne någon, har en okänd gammelmormor, some where, detta kan ju onekligen skapa lite huvudbry, hahaha…

Dessa mobiler, vilka missar man kan göra.

Han gav mig ett finger

Av , , 11 kommentarer 3

 

Det var verkligen mycket igår, jag var så vimsig så jag sa fel ord i säkert varannan mening, och min chef, begrep inte vad jag pratade om…konstigt då. Jag skulle upp på Ålidhem hälsocentral, och sa till henne att jag skulle på centrum, jag pratade om en ingift mormor (har ingen sådan, vad jag vet), att ta bort dörrar, fast jag egentligen menade skåp, ja ni hör ju, man kan ju bli förvirrad själv av alla felsägningar.
 
Jag var lite lyckosam igår också och nu får Bostaden en ännu större stjärna, eller åtminstone han som körde ”stor” traktorn, och nu var det verkligen en stor sådan och inte det lilla gårdsfordonet. När jag kom från Ålidhem hälsocentral så tutade chauffören till och visade ett finger….ja han gav mig inte ”det” fingret, utan han ville ha en minut, så jag ställde mig på sidan och väntade, sedan tog han bort sidan på snöhögen och skrapade ända fram till stolpen. När jag sedan parkerat och vinkade ett tack till honom, så stannade han och öppnade dörren, du, sa han, egentligen har du ju fel p-plats, för den stora bilen. Ja, svarade jag, men jag vill inte heller ha en plats mellan två bilar, för om dom ställer sig för nära varandra så har jag ju ingen chans att ta mig in. Ja, det förstod han, och tyckte att jag egentligen skulle ha fått en dubbelparkering istället. Han talade om att han sett ägaren till bilen som står parkerad under skärmtaket, just bakom cheven, när han skulle ut och fick göra sex omtagningar innan han var ute. Han var nog inte nå vidare glad över storleken på vår bil 🙂
 
Hann hem efter jobbet och ta ett mellanmål sen var det bara att speeda upp på skolan där det stod kaffekokning på schemat, det var verkligen överfullt med människor där, på öppet hus, och kaffekön ringlade sig långt upp i trapphuset. En endaste lite sk-t kaka blev över, av alla saker som vi, föräldrar och barn, hade bakat. Korvförsäljningen var det inte heller fel på, och jag tycktes höra något om att dom fått in över 4000:-, otroligt, och allt detta under två timmar.
 
Åke hämtade sedan upp oss och vi fick en pizza till middag, det var skönt att slippa stå och fixa någon mat efter denna dagen. Sen slukade vi en kopp kaffe och begav oss till huset, dit det sedan kom två stycken killar som ska fixa badrum, igenläggning av två fönster, kontakter, kakling i köken (ja, vi får två kök, ett uppe och ett nere), tapetsering, kranbyten, ja ni hör ju, det är inte bara ett som ska göras. Efter det åkte vi upp och kollade in en carport som ena killen hjälpt till att bygga, mm, vi ska ha carport på huset…också. Handlade till sist på kvantum och sen gjorde jag inte många knop, när vi kom hem.
 
Tur att jag är ledig idag, ska ut med Kerstin klockan nio, upp till morsan klockan tio, möte på jobbet halvtvå, och däremellan eller efter, så ska jag snabbt städa upp här i lägenheten, för ikväll kommer han som är sugen på att köpa den…puh!!!
 
Kolla in vilka skor jag hittade i städskåpet i huset:
 
Åkes gamla pjucks, storlek 23, och hur en liten kille som han då, måste ha varit, har kunnat nöta så mycket på dom, går över mitt huvud, men å andra sidan har jag ju hört att han sällan eller aldrig satt still och dom här skorna var väl ett bevis på detta. Önskar er alla en fin dag!

Vilken jädrans smäll

Av , , Bli först att kommentera 4

En vi känner, inga namn nämnda, berättade att han stått med en hammare i handen och skulle dra ut en spik, eller vad det nu var. Han drog det han hade och hammaren lossande och kom som en raket, flygandes mot skallen på killen. Han ser hammaren i vitögat, slänger med huvudet bakåt, för att åtminstone kunna lindra smällen, som han vet kommer att komma.

Nu ville det sig inte bättre än att han råkade ha en hög med saker bakom sig, så i kastet bakåt, så smäller han in bakhuvudet i en bräda samtidigt som han blir klubbad i pannan av hammaren. Ja sa han och skrattade, sen ville man ju inte se dum ut så han studsade upp från marken och tittade sig omkring för att se om någon sett honom, för det hade ju varit för skämmigt. Han klarade sig utan åskådare…men nu har ju jag berättat det här 🙂 Vilken tur att jag inte nämner några namn då.

En guldstjärna till…

Av , , 4 kommentarer 4

 

Man hann inte mer än gå i säng så skulle man upp igen…känns det som. Jag jobbade ju till 21 igår och nu är en av dom andra anställda, sjuk, så jag får rycka ut och ta morgonpasset, så en annan steg upp 5.15, Zzzzz!!!
 
Jag skulle ju egentligen ha fått träffa Lisbet Olofsson idag, men var tvungen at avboka, sen hinner jag bara hem så ska jag hämta Nicco och sedan ska vi stå på skolan och sälja fika på öppet hus, så det spelade ingen roll hur trött jag var då jag kom hem utan det var bara att slå igång ugnen och baka.
 
Nu måste jag ju få ge Bostaden AB en liten guldstjärna också, inte bara för att vi träffade kvartersvärden i förra veckan och jag frågade honom hur lång tid det skulle dröja innan golven blir gjorda i lägenheten, det tog sedan en timme så ringde firman som skulle lägga golven och sa att dom skulle komma igår och göra dom. Nu fungerade ju inte det riktigt så där bra, eftersom vi bör vara några stycken som hjälps åt att flytta alla saker, hjälpmedelscentralen ska också kontaktas för flytt av säng. Nä, det lade vi en månad framåt, men det kommer då att hända.
 
Sen åkte jag tidigare igår, för jag visste ju att skottning av p-plats stod på schemat, jag drog runt med snösläden och då…kom den lilla ”gröna” traktorn och svänger in på min ruta och skottar den ren på snö, härligt. Det enda jag tyckt var lite knäppt var att han bara tog min ruta, inte grannens eller den där nästa, även fast det inte stod någon bil där, men jag är i alla fall glad 🙂
 
Sen har vi fått en som är intresserad av att köpa vår lägenhet, han ska komma upp någon kväll och kolla på den. Folk som är sugna på att fixa i huset har också dimpt ner från än det ena hållet och det andra, så vi är inne i ett litet stim just nu. Men då händer det ju saker också, vi står inte kvar på ruta ett.
 
Dags för frukost, ha en trevlig tisdag!

Utryckning

Av , , 2 kommentarer 6

Jag, Janne och Kerstin, gick varvet runt umestan, nedanför granngården lyste denna lilla lampa uppe på elskåpet eller vad det nu kan vara för något:

Ingen av oss har någonsin noterat, att det ens satt en lampa däruppe men detta borde ju vara en förvarning om att något inte står rätt till…i skåpet.

Kom runt på andra sidan, vid brandkåren, som givetvis fick en utryckning. Fyra bilar stannade vid varningssignalerna, väntade 10 sekunder och sedan gasade dom iväg…allihop, vilka jädrans idioter (ursäkta språket), men alla borde veta att det finns en anledning till varför man ska stanna och stå still, vid en utryckning, det är för att hålla sig ur vägen då dom kommer, och tro mig, det tar inte fem minuter innan dom är ute, möjligtvis en minut.

Nu gick det vägen, men om alla resonerade och gjorde som dom här fyra bilarna, så kan dom ju lika gärna plocka bort signalerna, för då har dom lik förbannat trafik ute i rondellen samt efter vägen.

Numret har ingen abonnent!

Av , , Bli först att kommentera 5

 

Givetvis så finns det en sån där gammal telefon med nummerskiva, i huset, den användes inte men som med många andra saker så ska det ibland inte kastas bort något utan det ska sparas i evigheternas evighet, även om dom aldrig mer ska brukas.
 
Brälla och Lena kom förbi igår kväll, då vi var i huset och stökade, då berättade Brälla om deras telefon som dom hade haft i stugan, en likadan, med nummerskiva. Det hade varit nån pojke där och lekt, han kom in i köket och undrade om han skulle kunna få ringa hem, jovisst sa Brälla och pekade på telefonen. Pojken såg lite undrande ut, stack fingret i ett av hålen och tryckte, samtidigt som han frågade hur man skulle göra.
 
Haha, samma sak var det uppe i vår stuga, där det länge och väl stod en sån telefon, Emma hade med sig en kompis dit upp och även hon, hade provat att trycka i hålen, utan större framgång.
 
Jag kommer ihåg då man gick på Bräntis, där fanns det en liten typ av telefonkiosk nere i korridoren, som man fick använda om man skulle ringa någonstans. Någon av oss alla elever som gick på skolan vid den tidpunkten, kom på, eller åtminstone visste av, att om man slog ett nummer som inte hade någon abonnent, och samtidigt stod man i en annan telefon och ringde samma nummer, så kunde man prata med varandra, dessutom så kostade detta ingenting. Det var nämligen testat av oss, för vi ringde alltid från telefonautomaterna, och den nöjde sig vackert med att sättas igång av en krona eller vad det nu kostade, och den kronan fick man tillbaka då man lade på, förmodligen för att numret saknade en abonnent.
 
Detta höll vi på med under säkert ett års tid. Grejen var väl att hitta dessa nummer utan ”ägare”, det roliga i kråksången var att det efter all denna tid, helt plötsligt en dag inte gick att göra så nå mera, men då lanserades ”heta linjen” istället, den fungerade ju på samma sätt, man kunde snacka flera stycken samtidigt…men då var det minsann inte gratis längre. Tack för den du…televerket!
 
Idag ska det promeneras, skottas fram bil, pratas med boupptecknaren…igen, begravningsbyrån ska få sig ett samtal, och sen ska jag iväg och jobba. Ni får ha en bra måndag allihop!

Polsk rönnbärsvodka, på min ära

Av , , 13 kommentarer 2

Amerikanskt-kubanskt töväder i sikte

Detta var en rubrik som Vk hade ute igår och det första jag tänkte var givetvis, nu j-drar ska vi få hit nåt eländes väder som ska smälta bort all snö på en vecka. Men jag hade fel, det fanns en fortsättning under rubriken och det handlade om nåt helt annat, och jag citerar:
President Barack Obama gör det nu enklare för religiösa grupper och studenter att besöka Kuba. Det ska också bli mindre krångligt att sända pengar dit, meddelar Vita huset. Men inga öppningar görs ännu för någon amerikansk massturism på den karibiska ön. Slutcitat.
Med tanke på hur konstigt vädret har blivit, inte bara här utan lite överallt, alla naturkatastrofer och dylikt, så är det nu knappast något som skulle förvåna längre. Men att det blir väder, som dom så vackert brukar säga efter nyheterna, det behöver dom ju egentligen aldrig påannonsera, det vet vi ju redan 🙂
Jag hittade en flaska polsk rönnbärsvodka i huset, osprättad, det är en vodka som tillhör en av Åke och mina favoriter, den ska blandas med portello eller sockerdricka, för att komma till sin fulla rätt. Jag köpte en flaska för en två-tre år sedan och då fanns den inte på hyllorna utan man fick beställa den. Idag vet jag inte om den finns länge.
Vi bjöd hit Kerstin och Janne igår kväll så dom hjälpte oss att tömma flaskan, sen hade vi också en whiskey och en öl att bjuda på, samt en liten räkmacka till det, inte så pjåkigt minsann.
Åke gjorde följande iakttagelse i fredags och jag tog två bilder på det så nu får ni dels berätta vad ni tycker er se på den och framförallt, om ni kan se vad jag fotograferat.
Ha en fin och lugn söndag!
 
 

Alla stirrade

Av , , 8 kommentarer 4

Jag och Kerstin har gått vår runda runt I20, och när jag kom innanför dörren tog jag ett kort på mig själv och förstår, då jag ser på det, varför alla vi mötte, stirrade på mig:

 

Nu gick det dessutom någon minut innan jag fick till mobilen så allt vitt jag hade haft i pannan, samt all is som hängde i ögonfransarna, hann smälta. Nä, jag sa till Kerstin, att den här rundan var precis tillräckligt, jag hade inte velat gå en halvtimme till.

Det brann…

Av , , 2 kommentarer 5

 

I tidernas begynnelse…eller inte riktigt, men då jag var sjutton år, så jobbade jag på Bilspedition, här ute på Västerslätt. Jag satt på kontoret, och gjorde diverse sysslor, jämte min morbror, som också jobbade där, på den tiden.
 
Nå, jag var redan då, en ganska så invand rökare, då jag bara var tolv år när jag började med denna last. Och precis nu, i detta ögonblick då jag skriver det här så kommer jag ihåg att jag drömde i natt, att en kille ropade på mig och ville ”låna” en cigg, och jag svarade: Jag har inga, jag har slutat röka…för 4 år sedan, idag, faktiskt! Och det var precis sant det, igår hade jag fyra årsjubileum, som rökfri, ha, vad duktig jag är *klappar på axeln*.
 
Jaja, för att återgå till vad jag började skriva så rökte jag alltså. Jag åkte även buss, då jag inte ännu var innehavare av ett körkort. Jag hade för vana att vända på ciggen och hålla glöden inne i handen, då det snöade, regnade eller var allmänt dåligt väder, för att inte ciggen skulle bli blöt. Just denna dag hade jag på mig en fodrad jeansjacka och var på väg mot bussen, efter en hård arbetsdag.
 
Det var i Mars/April och det låg snödrivor lite överallt, denna dagen var det gråmulet och lite lätt nedfall från himlen och jag hade min cigg inåtvänd mot handflatan där jag gick och spatserade. Kände en viss röklukt och spanade ut över industriområdet för att se om jag kunde hitta brandhärden. Röklukten blev bara starkare och starkare och jag förväntade mig att snart höra brandkåren, då jag lyfter armen för att ta ett nytt bloss. Då blev jag varse vart det brann.
 
I min jeansjacka, längst ner på armen, glöden hade tuttat eld på några lösa trådar som hängde där och nu hade det spridit sig upp i fodret, några centimetrar, jag var trots min ringa ålder, en ganska så rådig tjej och körde ner hela armen i en snödriva. Och i samma veva kommer bussen så jag får skynda mig ner till den. Jag kan gissa att buss chauffören undrade vad jag råkat ut för, då det osade lite lätt från jackan som dessutom, inte bara var blöt av snön, utan även svart efter elden och luktade bränt nå hemskt. Tur att bussresan inte blev så lång, jag och Åke, bodde nämligen redan på den tiden, här i huset, fast på andra sidan. Så jag slapp sitta på bussen ända upp på Mariehem. Så kan det gå….det är med andra ord, inte bara lungorna som kan ta stryk av rökningen 🙂
 
Ha en fin lördag!