Krismöte!

Igårkväll var det Krismöte i Latikberg om hur byn ska klara av om Lanthandeln försvinner. Den är till salu och förhoppningen finns att en av de intressenter som finns ska slå till. Men farhågan som byborna känner är att byn kan bli utan butik vilket skulle medföra stora och svåra konsekvenser för många av byns invånare, främst äldre. Latikberg har både skola och förskola och är en by med många föreningar.

Det är stora avstånd i kommunen och byn Lillgranberg har 4,5 mil in till närmsta affär om Lanthandeln skulle försvinna. I bygden bor många äldre och det är många små byar i omlandet som behöver en butik. Om butiken skulle försvinna skulle de kommunala kostnaderna öka i form av fler hemtjänstimmar och fler hemsändningar till de små byarna. 

I vårt samhälle förväntas det att människor som bor i små byar ska ta ett större samhällsansvar än människor som bor i täta städer.  Det handlar till stor del om att människor ska trivas och känna trygghet i en bygd. Att skapa trivsel, attraktivitet, värme, trygghet och social träffpunkter där butiken är viktig inte bara som butik utan som nav i byn för mänskliga möten.

Hur tror vi att det ser ut i våra byar om 15 år? och hur VILL vi att det ser ut om 15 år?

Hur kan vi ta ett större gemensamt ansvar för att skapa attraktiva byar i vårt län? Kan vi samarbeta mera och bättre? Hur kan det offentliga, det privata och det ideella samarbeta för att öka förutsättningarna för den lokala träffpunkten, butiken och attraktiviteten i en bygd.? 

En kommentar

  1. Åsa

    Annars brukar det ju börja med att skolan läggs ned och sedan följer snart affären och andra nyttigheter som dras in. I fallet skolan är ju ansvaret kommunens om de/ni/vi inte gör en skrivelse till regering och riksdag om att skolan (och äldreomsorgen) åter bör bli statens ansvar.
    Det som nu sker är en dräneringseffekt som kommit av den successiva avvecklingen och tätortsförskjutningen kommunen satsat på under decennier, i att understödja storskalig exploatering som lett till minskad trivsel i de byar som utgör en till arealen stor landskommuns ryggrad. Du har helt rätt i att det är dyrare för folk att bo i byarna när det gäller att ta del av de ”allmänna” – men det är ett faktum skapat genom de storskaliga exploateringarnas flyttlasspolitik där så litet som möjligt av exv. regleringsmedel ska gå tillbaka till bygden, hellre omfördelas mot tätorten.
    Ingen idé att gräva ner sig i historien, men kanske lära sig något att det går inte enbart att satsa på ”plassen” med dyra investeringar som ridhus, bollhall och gratis lokaler till föreningar när vissa måste åka 20 mil för att kunna nyttja faciliteterna. Decentralisering med (återuppväckande av)folkets hus i de större byarna samt en fritidspeng till de ungdomar som hellre vill bygga nåt av sin fritid i byn än på plassen. Eller varför inte en ”biobuss” (med ringbilsfunktion) en dag i veckan för att de unga ska kunna ta sig hem från tätorten efter filmvisningen? En finns redan för Klimpfjäll, men varför inte för Vojmådalen?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.