Angående domen om upprättelsen för samebyn .
”Man säger att naturen kallar. När jag sitter på Heligfjäll och ser ut över mina förfäders marker känner jag djupt inom mig en dallrande,skimrande oroande känsla.

När jag sitter vid Stuphälla en ljuvlig,hjärtskärande vacker sommarnatt skälver mitt inre. Jag känner mina anmödrars tankar sorger glädje de rör vid mig. I mitt livs senare skede upplever jag allt närmare,starkare tydligare. Fjället,skogen vidderna ropar kallar mig.

Hundratals år av kvinnoliv sammankopplade med mig med er. Storslaget skrämmande evigt. Mina barn,barnbarn ska bära arvet av allt som varit. Det förstod jag aldrig förr kvävd av omgivningen å dess sanningar. Mitt land Sapmi ska återuppstå och med det min identitet. Förnekelsen skammen den stora förödelsen ska sonas.”

Text: Anki Flodin.

Det finns hur mycket data som helst för hur barn och unga mår men det vi inte har är återkopplingen och dialogen med de unga som det handlar om. Där hoppas jag kunna göra en insats i Södra Lappland tillsammans med den beredning vi har för demokrati och folkhälsa i Södra Lappland. Vi har där fått ett uppdrag att jobba för dialog med medborgare det kommande året kring psykisk hälsa.
Ett bra inspel för att förstå hur det ser ut och vad som behöver göras är att titta på den här filmen: https://www.youtube.com/watch?v=2dKQG6R5zQs
Det handlar om alla barns lika rätt och värde där vården ska vara likvärdig och jämlik i hela landet. Tyvärr ser det ju inte ut så. Finns det någon barnavårdscentral i vårt län som har en psykolog anställd? Jag vet inte men i andra delar av landet finns det såna redan från barnens första tid i livet. Flera kommuner med dålig ekonomi får spara ner på förebyggande arbete trots att vi vet att det är det som kan hjälpa människor på sikt. Det är inte rättvist eller jämlikt idag.

Hälsa Lärande Trygghet är ett jobb som sker i vissa delar av länet. En samverkan mellan skolan, socialtjänsten och vården för att förebygga ohälsa hos barn och unga. Ett viktigt arbete där Vilhelmina har en bra samverkan som kallas Vilhelminamodellen men som inte ligger inom regionens arbete med HLT trots att man jobbar rätt lika.

Det finns regioner som har en väg in dit föräldrar kan ringa in och få hjälp direkt om barn mår dåligt. Vi är den enda regionen med remisskrav idag vilket hindrar att införa detta här hos oss. Jag tycker det ska ara enkelt och gå fort när ett barn mår dåligt så det här tycker att en väg in ska genomföras även i vår region, jag tycker det låter som en bra idé.

Jag var på en kunskapsdag där vi fick olika dragningar om hur man jobbar med barn och ungas psykiska hälsa och slås av att de som drar olika delar mest pratar om Umeå och Skellefteå och väldigt lite om hela länet. Mycket är i samverkan med Umeå och Skellefteå kommun.
När jag frågar vad man gör när man ser att det inte är jämlikt så undrade de också, inga klara svar. Jag tycker att det behövs en politisk nivå för samverkan mellan region och kommun för att jobba mer jämlikt över länet. Idag finns ingen sådan politisk nivå.
Jag undrar också hur resurserna fördelas över lag över länet då det gäller förebyggande hälsoarbete? Det måste jag fråga om.

Idag har jag fått vara med på en kunskapsdag kring barn och ungas psykiska hälsa.

Vi fick träffa Sara Fritzell från Folkhälsomyndigheten som jobbar med jämlikhet i hälsa där hon berättar att ojämlikhet i psykisk hälsa syns tidigt. Ett av målen i Agenda 2030 är folkhälsa där målen om hälsa och jämlikhet finns då det styr så mycket av människors liv och vardag. Det som påverkar hälsa är så mycket om hur man har det i sitt tidiga liv, skoltiden, arbetsliv, inkomster, boende, levnadsvanor, delaktighet och inflytande och tillgång till hälsovård. Rätt så självklara faktorer där vi kan se skillnader mellan län och inom länet.

Psykisk ohälsa påverkar många inte bara den som mår dåligt utan alla runtom. Hur kan vi sluta klyftorna då det gäller hälsa? Den psykiska ohälsan kostar 142 miljarder per är bara i Sverige. Psykisk ohälsa utvecklas när man är 12-24 år men upptäcks långt senare. Tidiga erfarenheter i livet ger mindre risk för psykisk ohälsa. En nära vän, att röra på sig, att sova, ät och ha en uppgift som känns meningsfull gör oss starkare att möte livets utmaningar. Att hantera livets svårigheter är någonting man lär sig genom hela livet. Livet är ju både dalar och toppar.
Om man blivit utsatt för kränkande händelser under sitt liv påverkar mycket som att utsättas för rasism, mobbing eller kränkning utifrån sexualitet, funktionshinder eller annat. Vi vet att samer har sämre hälsa och hög grad av suicid, det beror på deras utsatthet genom tiderna. Det skulle jag vilja lära mer av då vi ser att invandrare även de har högre grad av ohälsa. Är utsatthet och rasism en grund för psykisk ohälsa oavsett vart man är född?

Ju tidigare man sätter in åtgärder från samhället där barn är utsatta dess bättre för att de ska klara sig med en bra hälsa genom livet. Barnavårdscentral och förskolan är verkligt viktiga där stöd till föräldrar kan betyda väldigt mycket. Att de gör hembesök är en framgångsfaktor för att förebygga ohälsa för barn och unga.
Det är tydliga skillnader mellan könen där flickor mår sämre än killar samtidigt som pojkar har högra statistik för suicid.
Att ha en dialog med medborgarna om hälsa betyder mycket för att få förståelse för hur det liv man själv lever påverkar ens hälsa och vilken hjälp som finns.

Du kan hitta massor av information här. https://www.folkhalsomyndigheten.se/
De kommer med en e-utbildning för de som jobbar med barn som heter Ledare som lyssnar. Den kommer den 26 februari och alla kan klicka sig in på den. Enkla råd och konkreta tips för att jobba med barn och psykisk hälsa.
Vi fick en redovisning från vår egen folkhälsoenhet i Region Västerbotten av hur barn i skolan upplever sin hälsa. Tyvärr var det bara siffror från Skellefteå och Umeå kommun så det kändes inte relevant för oss som ska jobba med frågan i Södra Lappland.

Iågr kväll var det möte i skolan i Nästansjö där bybor från både Malgovik och Nästansjö med kringområden bjudit in kommunpolitiker. Jag och Annika var med från Centerpartiet. Ett väldigt bra upplägg där vi fått frågar att förbereda oss på som var väl igenomtänkta. Vi delades upp i fyra grupper där vi diskuterade olika infallsvinklar udner kvällen. Du kan se live sändningar i mitt facebookflöde från gårdagen där jag berättar om vad som sades.

Ett stort engagemang och en stor frustration från de föräldrar som har sina barn i skolan me även från de som nyss flyttat in i byn coh som fått sina första barn. Det är verkligen hårt mot dem att prata om att lägga ner skolor. Det är så långt från det jag står för, jag står för en levande landsbygd, decentralisering och att vi ska satsa på byarna och den kraft som finns där. Trots det kan jag behöva ta beslut bara pga den styrande majoritetens oförmåga de senaste tio åren att styra ekonolmin och anpsassa den utifrån hur stor kommunen är. Beslut som kommer att riva hjärtat ur kroppen på mig.

Jag förklarade att byskolan i Nästansjö är min skola, det är där jag har mina minnen och min uppväct. Det sliter verkligen i själen att prata om att lägga ner den men att när vi står där och har tagiot fram alla alternativ så kanske jag måste ta ett sånt beslut ändå. Jag som politiker måste ta ett långsiktigt ansvar för hela min kommun och alla dess verksaheter. Nu ska cheferna ooh rektorerna fortsätta räkna på olika alternativ och lösningar så att vi vet vad vi ska prioritera. Sanningen är att det är 30 miljoner bara i utbildningsnämnden som ska sparas det här året. Sens ak det sparas i alla andra nämnder coh styrelser också.

När KDs representant säger att de föreslagit att spara på kommunstyrelsen och höja skatten istället så undrar jag vad han då menar. En skattehöjning på 14 kr till per hundring är det som behövs. Vill du betala nästan halva din lön i skatt? Vad ska vi ta bort i kommunstyrelsen som har en pytteliten budget, sophämtning, stänga av vattnet och stänga avlopp eller sluta ploga vägar? Det han borde sagt är att vi kan tvingas lägga ner allt som inte är frivilligt som gymnasieskolan, fritidsgården, ishallen, biblioteket, simhallen, bowlingen, ridhuset, stänka Folkets Hus och lägga ner alla föreningslokaler och ändå räcker det inte till. Det vi måste göra är att se till att skolstrukturen är anpassad utifrån hur barnantalet ser ut i kommunen. Det är så att egentligen har vi råd med en skola utifrån det antal barn vi har och idag har vi Dikanäs, Saxnäs, Malgovik, Nästansjö; volgsjö och Strandskolan. Vi msåte också se tilla tt felr betalar skatt i vår kommun, att fler företag vågar växa och anställa, att människor vill och kan bo i vår kommun där byarna är mest attraktiva. Hur löser vi denna knut?

Kan du hjälpa oss att lösa den här krisen så är du varmt välkommen med inspel. Det är inte så kul att vara en politiker som ska ta ansvar för det här men om vi alla hjälps åt så kan det bli lättare att skapa en hållbar kommun på sikt. Där pengarna räcker till och där vi inte har ständiga hot över oss varenda år. Utan där politiker har pengar över attt satsa på bra saker och investera i sånt som gör vilhelmina bättre och bättre för alla de som bor, besöker och driver företag här.

Det krävs både rak rygg, förståelse för människors behov och en känsla för vad som behvöer göras. Lyssna på en som hanterar svårare saker än många av oss andra. https://www.rakrygggenomvasterbotten.se/avsnitt/21-na-nu-javlar

Det är roligt att få cred för sånt man gör. Det är alltid lika kul att få feedback som ger respons på något man själv tycker är viktigt. Som att gå med rak rygg genom Västerbotten och då fråmst dess inland.

VK skriver om podden rak rygg genom Västerbotten, läs här:

Nästa avsnitt handlar om politik, feminism, inlandsproblematik och att hålla rak rygg i svåra lägen…

Som vi alla nu vet så är det svårt att få ekonomin att gå ihop lite varstans. Inte minst i regionen och då handlar det om sjukvården. Sveriges alla kommuner och regioner står inför stora utmaningar. En allt större åldrande befolkning, krav på mer specialistkompetens och färre som betalar skatt skapar ett ökat tryck på svensk vård. Centerpartiet kräver att det görs satsningar för att säkra att hela Sverige får tillgång till en nära, trygg och tillgänglig vård. Centerpartiet kommer nu i budgetförhandlingarna som kör igång i vår att driva på för mer pengar till kommuner och regioner.

Det behövs verkligen här hos oss i både kommunen och regionen. Det är tur att det finns så många människor i vården som varje dag kämpar tappert för att ge människor bästa möjliga vård. Det är mycket som krävs, både att fler företag går bra, att människor jobbar och att vi får får mer in i skatteintäkter.

Det är därför som Centerpartiet arbetar för att göra det billigare och lättare för fler att hitta ett jobb eller starta företag. Det är därför som vi för en politik som gör det mer attraktivt att bo och leva även utanför våra större städer. Sen måste vi använda teknik och digitala verktyg smartare. Att vi jobbar än mer med förebyggande hälsovård och tar bättre hand om oss och våra kroppar. Men det vi nu står inför gör att det måste det till att staten tar ett större ansvar. Nu 2020 så kommer ytterligare 5 miljarder till kommuner och regioner men det räcker inte. Staten går bra och ska vi säkra en likvärdig vård i hela landet så måste staten ha högra ambitioner.

När Sveriges kommuner och regioner SKR stod för några veckor sen och ifrågasatte hur kommunens politiker tänkt då det sedan 2010 använts långt mycket mer pengar i kommunen än vad som funnits. Hur har ni tänkt? Undrade han. Ja hur har politiken tänkt?

När socialdemokraterna tog över makten 2010 så hade vi som styrt innan kämpat oss ner för att få ekonomin i balans. Många fick lämna sina jobb och det sparades rejält för att få en ekonomi som skulle hålla på sikt. Jag bad det nyvalda kommunalrådet Åke Nilsson att hålla i och inte möta ekonomin skena iväg igen, när vi lämnade ifrån oss makten. Men det rådet hörde han nog aldrig. Tror det är just det som gör mig så frustrerad, att vi hade kämpat och kommit i balans då som sedan blåste bort i socialdemokratisk övertro på centralstaten.

Så nu nästan tio år sedan är kommunen i ett ekonomiskt läge som är verkligt svårt att hantera. När SKR ger oss sin dom så har de analyserat och gått igenom hur kommunen skötts och det är inget vidare betyg de ger oss.

Så trots att kommunfullmäktige i måndags tills sist kom överens om budgeten och för 2020 så är jag ändå bitter och arg. Hur har socialdemokraterna kunnat sätta oss i den här sitsen?

Nu ska jag försöka vara en bättre människa och inte en surtant, inta julefrid och försöka lämna bitterheten och ilskan bakom mig och se framåt.

Jag har pratat med en av ambassadörerna för Hjärnkoll, Margret Fjällström, en mycket spännande och stark person. Hjärnkoll är en organisaton som jobbar för att öka öppenhet och kunskap om psykisk ohälsa.

Tre av fyra Svenskar har erfarenhet av psykisk ohälsa. Trots det finns det fortfarande mycket stigma och fördomar kring psykisk ohälsa. Margret är en av 300 ambassadörer som föreläser för att öka kunskap och öka öppenheten. Du får höra hennes historia och om hennes driv för att se till att fler vågar prata om det som är tufft. Som många andra i samiska familjer så gick hon skolan på internat i Tärnaby på sameskolan. Sedan jakt och fiskelinjen vid gymnasieskolan i Vilhelmina även den långt hemifrån.

Margret har förutom renskötseln jobbar som kökschef, hotellchef, undersköterska och tusen andra saker. Margret är politiskt engagerad och har suttit i sametinget i 3 mandatperioder och har varit aktiv inom kommunpolitiken i både Örnsköldsvik och Vilhelmina kommun. Lyssna på henne här:

Jag kan förstå socialdemokraternas lokala frustration över Arbetsförmedlingen, en arbetsförmedling som sex av åtta partier tycker fungerar dåligt men samtidigt har den varit en bastion för Socialdemokraternas samhällsbygge. Så det får man förstå att de tycker det är svårt än om deras ledning helt står bakom att AF måste reformeras.

AF har inte förmedlat jobb och arbetsgivare har inte sökt arbetskraft via Af då man inte tyckt att det fungerat. Kommuner har startat egna arbetsmarknadsenheter och andra aktörer har funderat på hur de ska kunna hjälpa människor in i ett jobb. Så det är en stor enighet om att AF måste göras om. Nu har en del partier velat bromsa reformeringen och använda LOU när man ska upphandla arbetsförmedlande tjänster. Så januariavtalet gäller fortfarande och Af kommer att göras om men det kommer att ta ett år längre innan det nya är på plats.