Jag står här framför en dörr, dörren som både lockar och avskräcker.
Vågar jag öppna den, för öppnar jag den så kanske jag aldrig kan stänga igen den sedan.
Då har jag tagit steget in i verkligheten.
Det är skrämmande, det är lockande och jag vet ju att öppnar jag dörren finns ingen återvändo.
Nyfikenheten tar överhand, jag tar tag i handtaget vrider sakta det nedåt.
Släpper handtaget upp igen
– ska jag –
ska jag våga se vad som döljer sig bakom denna dörr.
Vill du följa med på denna resa genom livet?
Ska jag gå in själv för att aldrig återvända?

Fick denna text in i mitt huvud idag och den vill inte släppa sitt grepp om mig.

Den 7 januari for jag och lars till Playa del Ingles på en 2 veckors semester.
Bokade resan för ett bra tag sedan, hade vi vetat att vi skulle flytta in så sent på året hade vi nog inte åkt.
Vi lämnade ett kallt Västerbotten mitt i en flytt.
På ett vis behövde vi denna resa men det var nog fel tid.

Vi hade höns – hund och husvakter och så for vi.
Bara några dagar innan avresa så larmade pannan i nya huset och stod stilla.
Det blev bara kallare inne och det var mycket kallt ute och vi skulle resa bort..

Fick hit en rörmokare som lagade till det, men det var inte säkert att det skulle hålla.
Så orolig var man.
Jag lånade ut bilen åt hundvakterna och när vi var borta så slutade lyset fungera på bilen.
In på verkstaden med den. Kostade drygt 5000 att få den fixad.

Nåja vi reste ner på en lördag kom fram ”mittinatta” och hade en lägenhet på 3 rum och kök med självhushåll.
Inga måltider.
Vår gode vän på orten hade fyllt på i vårt kylskåp så vi tog oss en nattfika innan vi la oss och sov.

Det var lite blåsigt och mulet och av 14 dagar så var det riktigt fint kanske 4-5 dagar.

Träffade vår bekant på strand som kom från Helsingfors.
Otroligt att man kan träffa samma person på en strand 7 gånger av 8  resor och vi ändå inte är där så många veckor per år.
Kul i alla fall att ses.

Vi åt ute en hel del och mycket på vår poolbar ”Dorotea”.

Vi var ute en del och fick lite nya bekanta och träffade några som vi sett förut och en del bekanta hemifrån också.

Var på en informationskväll på hotellet om Ullprodukter och hade som bestämt att vi skulle köpa sådant denna gång, varit på flera demonstrationer och tror på dessa produkter.
Denna gång var det information om ”Kamelullprodukter” så vi slog till så snart är vår säng fylld med kamelullsprodukter.

www.ullbutiken.com

Där finns mer information om dessa.

Jag shoppade inte nåt egentligen och sista dagen så köpte jag mig ett bälte ett par kalsonger och en skinnjacka.

Vi åt gott på olika ställen. Jag åt flamberad biff med pepparsås, skomakarlåda, pizzor, plankstek, fisk både panerad och wokad, hamburgare m.m.

Vi var två gånger till ”Cafe Suecia” och fikade dels då jag fyllde år och så sista dagen drack kaffe och åt semla.

Pratade även en del finska på vår resa.

Jag läste ut en bok på finska ”Äideistä parhain” av Heikki Hietamies. Mycket givande och lärande bok.
Handlade om en man som varit krigsbarn i Sverige under kriget.

Vi hade en dykardag och dök 2 gånger en gång från stranden och andra dyket från en båt.

Gissar att jag ger upp denna hobby – jag får för mycket panik för att kunna njuta till fullo.

En dag var vi gäster på ett inhägnat område med pool och bar – bara för gaymän.
Hade en fantasi om hur det kunde vara och måste tyvärr säga att det var en besvikelse för det var både dåligt väder, mycket folk och litet område så det var mer livat än lugn och ro.

Vi tog också buss en dag till staden Las Palmas och gick i affärer, men det luktade väldigt mycket avgaser och var inte alls så mycket som jag trodde att shoppa och roliga affärer eller så –  inte alls..

Var ute med vänner och käkade och drack en del öl – kul det också.
men oftast var vi trötta tidigt på kvällen och la oss nästintill för tidigt.

Hemma var det kallt – pannan fungerade hela tiden, hundarna hade det bra hönorna fick tillsyn och gården var skottad då vi kom hem.
Huset i Hällnäs hade en egen vakt som såg till att vattnet inte frös.

Men nu är vi hemma igen.

Nu blir det nya tag i flyttkartongerna och packa bort julen och packa upp våra saker och komma i ordning i vårt nya liv – som Kussjöbor.

Men det är tragiskt med mobiltäckning här i byn!

Ha det gott!

Ja-a detta förbuds-Sverige.
Allting som är förbjudet blir ju bara mer spännande.

När jag var sisådär 7-9 år så hittade vi en smällare, stubintråden var så kort, men nyfikenheten var starkare så vi provade tända på den.
Jag och min kompis flög bakåt vid smällen, den var rätt skarp.
Vi skadade oss inte så farligt, jag fick ett litet sår inne i handen.
Men jag glömmer det aldrig.

Inga föräldrar i närheten och naturligtvis så var det en smällare som någon slängt som aldrig detonerade, förrän då vi hittade den.

Sen har jag gått fram till en raket som inte ville smälla. När jag var nära så smällde den.
Jag klarade mig även då.

Men jag har i vuxen ålder ALDRIG varit fascinerad av fyrverkerier varken vid storhelger eller företagsevenemang.
Jo visst är det lite häftigt med alla stjärnor, så länge de är ljudlösa.

Sprakanstickor då? Jo de har jag ju också lekt med – satte en fast i taket i en spik och tände på.
Taket började brinna.
Ofarligt?
Njaa  nää inte det.

Ja det heter visst tomtebloss i Sverige – Sprakanstickor säger jag.

När vi bodde i Stockholm i Östberga så smälldes smällare i tid och otid.
Ungar som gick med plastkassar med smällare utan föräldratillsyn.
Mitt bland höghusen. Flera veckor innan och efter nyår.

Så förbannad jag var!
Vi hade då en hund som var livrädd för smällare.
Varje nyårsnatt tog vi henne i bilen och körde till skogs för att hon skulle slippa det värsta.
Vi provade med lugnande tabletter, hög musik, neddragna persienner osv..
Icke hon ville aldrig gå ut – hon flåsade och skakade.

Vi har en cocker – han bryr sig inte alls.
Men vår tik är precis lika rädd, som den första.
Vi har ändå försökt agera på rätt sätt och provat alla knep.

Förbjud inte försäljning av fyrverkerier till privatpersoner.
De får tag i de ändå.
Förbjud fyrverkerier helt och hållet skulle jag vilja säga.
Senaste tiden tokerier med raketer  och smällare som kastas på folk och fä..
Man kan ju undra vem som börjat med såna tokerier?

Idioter det är vad de är som medvetet försöker skada andra med smällare.

Fyrverkerier är inte gratis – men folk har råd.

Jag vill avskaffa fyrverkerier och smällare – det finns annat att lägga pengar på än att smälla de i luften eller på folk.

Det är visst många som drabbats av mindre och större förkylningar nu.
Julen har varit och många har träffat sina nära och kära och då har väl smittspridningen startat.

Julmaten in och ut ur kylskåpet och man pratar om vinterkräksjuka.

Jag har däremot peppar peppar klarat mig från detta hitintills.

Gissar att jag har ett starkt immunförsvar då jag efter drygt 7 år på jobbet haft 2 sjukdagar.
Jag har nog haft en massa huvudvärk men det kommer oftast då jag har ledigt.

Jag har haft migrän sen jag var 8 år och jag skulle gissa att jag varit hemma från jobb pga migrän totalt max 5 dagar under min yrkesverksamma tid.

Igår fick jag insatt på mitt konto mitt pensionssparande – började spara 1999 och nu plockar jag ut det i 5 år framöver.
Sätter in dessa pengar på ett sparkonto för framtida bruk.

Fyller ju 55 år om en vecka och man vet ju aldrig hur länge man lever.
Min morfar och min pappa dog i aneurysm när de var 51 och 63 år gamla.
Min mor opererade sig för det när hon var 63 så det gäller att hålla i hatten om det börjar brista.

Men som sagt ingen magsjuka ingen förkylning – än.

Ha det bäst!