Svårigheten med medicinerna

Just nu känns det bra att medicinerna tar bort i stort sätt all smärta men samtidigt måste man hela tiden tänka sig för. Farligheten med starka mediciner är att man inte känner när det tar emot och man gör nått man inte borde. Jag måste ju bli bra så jag klarar mig även när denna starka medicinkur är över. Idag fick jag ju uträtta lite ärenden med hjälp av Elin och jag handlade en 10 kilos kattmatsäck och en lika stor kattsandsäck, sen hade jag en matpåse oxå. När vi kom hem så kändes allt bra så jag sa åt Elin att jag klarade bära upp allt själv och det gjorde jag. När jag bar kändes det bra men nu i efterhand känner jag att det inte var så smart av mig.

Jag har ju redan från dag ett sagt att jag inte vill ha nå starka mediciner som kan vara det minsta lilla beroendeframkallande så jag har nöjt mig med alvedon, detta p.g.a en tabbe som Ortopeden gjorde när jag kom hem till Sverige med starka Thailandsmediciner.

Ni som följt bloggen sen början vet att jag åkte på en sjuhelvetes morfinabstinens då min läkare här hemma sa att jag skulle börja med min svenska medicin (alvedon) när thaimedicinen var slut. Sagt och gjort, jag lyssnade på hon och åkte på de värsta jag nånsin varit med om. En abstinens som inte var av denna värld och hade jag inte bott hemma hos mamma och pappa så hade jag nog i levt idag. Mamma stoppa mig en kväll på väg in i köket och frågade vad jag skulle göra och då sa jag att jag skulle hämta kniven och skära ut smådjävlarna som kröp under huden. Det var nog de värsta jag nånsin varit med om. Min underbara ordinare läkare sa att det första dom skulle gjort med mig var att lägga in mig på avvänjningsklinik för att sakta trappa ut dom starka medicinerna. Så ni förstår att jag är lite smårädd för starka mediciner.

Sen säger min läkare oxå att en viss värk måste man ju ha för det är den som talar om när man gör nått dumt. Jag har en stark medicin som jag tar vid behöv då det är riktigt illa och nu har jag även fått en sömntablett som jag kan ta när jag hamnar i perioder då jag inte sover som jag ska. Det är svårt det där, vad ska man ta för att slippa lite av värken men samtidigt inte blir beroende?

Jag försöker i den mån det gör att behandlar värken hos sjukgymnasten, med hjälp av min TENS (strömplattor), spikmattan, en varm dusch eller ett varmt bad. En prommis för att få igång cirkulationen, en bastu eller bara röra på sig i en bassäng. Man får som hitta sin grej som funkar och ibland är det en kombo av många eller ena dagen funkar spikarna och andra dagen funkar strömmen.

Jag vet bara att jag inte vill knapra en massa piller vid 27 års ålder, misstänker att det blir mer av den varan när jag blir äldre och skröppligare.

Etiketter:

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.