En dag jag helst vill glömma


Dagen började med att jag försov mig! Jag skulle på vattengympa och Elin skulle hämta mig 07:40 och jag vaknade 07:30 På tio minuter hade jag hunnit klä mig, packa väskan och tagit mig ut i bilen. Ondare än vanligt hade jag och kände på en gång att denna dag kommer gå åt helvete. Jag har en låsning vid högra skuldran och en längst ner i steloperationen. Den andra sitter så dumt till, precis i böjen som blir när man börjer på sig. åt sidan Musklerna krampar och drar åt längst ner på revbenen och detta gör ont. Det hugger och sliter och jag kan knappt andas.

Jag tänkte att varmt vatten på terapibadet och mjuka rörelser skulle lätta och lirka upp detta men inte. Det blev värre! Tillbaka på plats sen så bet jag ihop ett bra tag men efter lunch så högg så illa att jag nästan föll ihop. Jag fick ingen luft och jag kunde varken sitta, ligga eller stå. Försökte jag röra på mig så krampa den ännu mer och då kom sjukgymnasten och hjälpte mig. Vi gick in i ett rum och jag fick massage för att försöka mjuka upp krampen, det kändes bra för stunden men under sista lektionen vi hade idag så blev det bara värre och värre. Tur jag har fina människor i min grupp som massera och tog hand om mig.

Det var länge sen jag hade det så här ont och jag tror kroppen känner av dessa två veckor som inte har varit som vanligt. Fyspassen har ökat och dagarna har varit längre. Nu säger ryggen ifrån och det gör den ordentligt. Skönt att det är helg. Jag kommer ligga nerbäddad hela helgen och jag hoppas detta har gått över till på måndag när man ska tillbaka till vardagen.


Etiketter:

2 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.