Vilken fin kille jag har

Tänk vilken tur jag har som fick mig en sån fin kille. Vi jobbar ju på samma jobb och alla kollegor säger åt mig att inte skämma bort han så hemskt, men det är ju han som skämmer bort mig. Jag har ingenting emot att laga mat, göra matlådor, göra frukost och annat som ska göras här hemma. Han hjälper mig när jag ber om det, jag är bara dålig på att göra det. Men han hjälper mig på så många andra sätt.

Han får mig att skratta när jag är ledsen, han servar mig på alla sätt och vis när jag har ont. Han tar dom tunga påsarna när vi handlar och bär tvätten när det ska tvättas. Han ser på mig när jag behöver nått innan jag ens frågat eller tänkt på det själv. När han ser att jag har ont kommer han och stryker mig på kinden eller kramar om mig. Han är omtänksam och bara hur mysig som helst. Jag mår bra, jag skrattar som en tok och jag känner mig så otroligt älskad när jag är tillsammans med honom.

Han pratar om vår framtid på ett sånt sätt att man nästan kan se och känna hur det kommer att bli. Han är mina fina underbara karl och jag bara älskar denna pöjk. Han gör vardagen mycket roligare, lättare och tillsammans med honom ser jag ljust på min framitd. Det var riktigt länge sen jag gjorde det och det känns så bra att få börja leva livet på riktigt. Låta någon komma nära, våga känna igen, våga tro och hoppas. Kunna leva mitt liv så som det borde och inte bara lägga allt krut på jobb och träning, utan faktiskt vårda hjärtat oxå.

I am in love and lovin it!