Men nå är det väl förbannat
Hela förmiddagen har jag haft en känsla av att nått ska hända och vid ett är jag skulle gå hem så sa alla att jag skulle gå försiktigt på vägen hem för det var snorhalt. Jag trippade med små försiktiga steg hem och 2 meter innan trappsteget vid ytterdörren slappnade jag av och föll som en fura. Jag trodde precis att jag klarat mig och att jag skulle få gå upp och dra täcket över huvudet och skydda mig för ev hemskheter, men icket.
Jag halkade och föll på sniskan så jag landade på höften, tur hade jag att två karlar såg mig och snabbt var där och hjälpte mig upp. Jag fick hjälp upp och av med stövlarna, sen stapplade jag in i sovrummet och stöp i säng. Här har jag legat tills André kom hem och hjälpte mig upp så jag fick gå på muggen. Nu ligger jag igen och blir nog liggandes resten av kvällen.
Ryggen är svullen och öm, höften fick sig en ordentlig smäll. Imorrn har jag tack och lov tid hos sjukgymnasten, men frågan är hur jag ska ta mig dit. Hoppas jag bara är mörbultad och att det känns bättre efter lite vila och några timmar på spikmattan.
Senaste kommentarerna