Tankar kring resan

Nu börjar resan närma sig med stormsteg och ju närmare den kommer ju mer tankar ploppar upp i skallen. Eller kanske inte tankar utan mer oro. Hur sjutton kommer det här att gå? Jag är mer orolig hur det kommer kännas knoppsligt än kroppsligt.

När det börjar närma sig är det inte bara jag som börjar oroa mig, det gör även kollegor, vänner och bekanta. Jag får dagligen höra att nu jäklar Lotta är du försiktig, vi vill inte att nått händer dig igen. Dom hoppas givetvis att jag får en bra resa men dom är nog lite orolig dom oxå.

Det är svårt att sätta sig in i hur dom känner och vad dom tänker om den här resan. Dom hade ju det tufft oxå när dom fick reda på vad som hänt och tiden på sjukhuset i Thailand var en jobbig tid för många. Det var då jag verkligen insåg hur många det var som verkligen bryr sig om mig, sen fanns det några som tog ett stort kliv tillbaka i mina ögon. Jag har verkligen tur som har världens bästa vänner, kollegor och familj, ni betyder så mycket för mig.

Jag försöker att släppa all oro och bara längta efter lugnet. Det kommer bli en underbar resa med en underbar vän, det som händer det händer. Men vad är oddsen att nått hemskt ska hända mig igen? Jag ska ju för tusan till Thailand och det kommer bli så skönt att komma bort från kalla mörka Sverige.

Vill ni följa mig på resan så klicka då inte på www.lottaz.blogg.se där kommer jag försöka bloggen 1 gång om dagen.