Borde jag bli orolig?

Har haft så här nån gång förut men har aldrig tänkt på att det kanske har med ryggen att göra. Det är nämligen så att jag har haft ett par sämre dagar nu och idag gick det upp ett liljeholmens när jag var på affärn. Jag tappade saker hela tiden, även nu här hemma har saker bara glidit ur mina händer.


När jag berättade det för André så säger han att jag nämnt det tidigare då jag hade en sån dag på jobbet då allt bara rann genom fingrarna. Jag brukar inte ha nå problem med det annars och just därför blir det en extra tankeställare när det väl händer. På affärn han jag tappa en grädde, en burk med krossade tomater, ett juicepake, ett paket med tepåsar och kvittot. Här hemma har jag tappat knäck, en slev, en bok och min medicindosett. Jag hoppas verkligen att detta är "klumpighet" så det inte är nått med nerverna.

Jag brukar ju få diverse nervsmärtor när ryggen är överansträngd och när den bli svullen av inflammation. När jag har min toppar så får jag vanligtvis ischias och vattenfallet, det känns alltså som om nån häller isvatten längs ryggen på mig. På senare tid har jag vid ett par tillfällen "tappat benen", jag blir knäsvag och faller ner på backen. Jag vart då inlagd men efter ett par röntgen så skickades jag hem. Det är därför jag nu tror att min "fumlighet" kan bero på nervkläm i ryggen.

Borde jag bli orolig? Dom gör ju ändå ingenting på ortopeden så jag vet inte vad jag ska göra, det är som att ingen lyssnar i vanlig ordning. Syns det inte på röntgen så finns det inte, är det så? Är det nån annan som upplever det? Att läkaren inte kollar ordentligt, för min del kollar dom bara så att stag och skruvar är hel. Allt är så fokuserat på det, men tänkt om det är nått annat som ligger i kläm. Nånting dom missar då dom stirrar sig blind på operationsområdet. Räknas inte bensvaghet och känselbortfall i armar som nått man borde uppmärksamma? Ska jag måste ramla i en trapp och halvt slå ihjäl mig när jag "tappar benen" för att dom ska ta mig på allvar. Ska jag tappa nått tungt, varmt, vasst för att dom ska kolla mina armar och händer,

Nån fler som har dessa bekymmer?
 


Etiketter:

En kommentar

  1. Birgitta

    Jag känner igen att man ”tappar” saker. Själv tog jag ett snack med sjukgymnasten och fick lite nya småövningar som hjälpte. Läkarna är ju som du säger ganska fixerade av operationsresultatet så jag tycker du skall ta det med sjukgymnasten, dom är jätteduktiga på kroppens alla funktioner! Lycka till-kramar, och hoppas du fått sova.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.