ville vara med och göra lussebullar.

Så jag, som den goda mor jag är gör en dubbel sats av lussebullsdeg för att alla de små liven skall kunna göra många, goda bullar.

Vad jag INTE hade tagit med i beräkningen, det var att barn till skillnad från föräldrar anser att ju större bullar, desto bättre.

Nå, mina barn är kreativa till tusen och fantasin skapade många roliga bullar. Ni får se ett axplock av dem här:

Ja, några traditionella bullar blev det.

Ha en underbar tredje advent!

Nej, det var inget allvarligt.                                                                                                           

Bara lite vanlig snarthelgochhemmetserförjävligtutochvartärminaklädernågonstansjagkanintehittanågontingidennajävlaröra

…..ilska!

Nu, är jag glad:-)

Att jag sitter här hemma och är förbannad. Men, bara för att jag respekterar andra människor så mycket så kan jag inte lämna ut dem!!!

Nå, ni skall i alla fall veta att jag är suuuupersur. Skitirriterad, Less och ARG!!

Sug på den ni ett tag!

Sonen på 4, snart 5 år har tappat sin andra tand.

Även om han är själaglad över sin förlust (i hans ögon en gigantisk vinst då han tappade den på dagis så att alla såg) så blir jag lite ledsen. För varje tand han tappar så blir han äldre och äldre. Min bebis växer upp! Tandlossningen blir bara ett större bevis på det som oundvikligt skall komma.

Detta året är sista gången som vi firar Lucia på förskolan exempelvis. No more hembakta barnlussebullar. Aldrig mer  får vi njuta av 20 småtomtar, lucior och pepparkaksbarn. Nej, inom skolans värld så existerar inte sånt. Där är det "storbarnen" som lussar för övriga elever. Även om föräldrarna naturligtvis är välkomna så är man i minoritet, då prio ett för en förälder INTE är att se andra barn lussa. Man vill ju se sina egna småmonster.

Jag kommer ihåg när Jack var äldst på dagis, hur jag längtade och längtade tills han skulle börja skolan. Att han skulle bli stor. Likadant var det med de två andra även om känslan inte var lika stor som med Jack!! Men nu, med min sista bebis…det ÄR jobbigt. Snart vill ingen av barnen sova i samma säng som oss, snart är hallen överhopad av stinkande skor i storlek 45.

Pussar har jag redan fått överge, då de tycker att jag är mest pinsam när jag ber om det. Alfred, han hävdar bestämt att han "hatar pussar".

Nej, nu tänker jag sätta mig i soffan, njuta av mina underbara barn så länge jag bara kan. Jag tänkte att kanske, bara kanske kan jag tjyva till mig en puss på Alfreds lockar. Han kanske inte märker det?

…och jag har ingen aning om vad jag vill förmedla till er läsare.

Snart stundar julen och jag har inte köpt en enda julklapp! Nackdelen med att ha en stor familj och många barn som är födda i December är att det blir liksom kaka på kaka när det kommer till julklappar!

Vår Decembermånad ser ut på följande sätt:

9/12 – Min bror fyller år

12 / 12 – Min far fyller år

21/12 – Min bebis fyller år

28/12 – Min störste kille fyller år

30/12 – Min mor fyller år.

Sen har jag lite kusiner och vänner som fyller år lite varstans i december!

Lägg dessutom till Lite luciafirande här och där, julfester med jobb och vänner, Julafton och pricken över I:et : Nyårsafton så förstår ni att December är en hektisk månad för oss!!!

Inte för att jag vill gnälla…Det är nog samma sak för de flesta familjer. December ÄR en hektisk månad (om än en mysig månad).

Även om jag varje år i januari lovar mig själv dyrt och heligt att jag "Detta år skall jag börja med julklapparna tidigare" Så händer det bara inte. jag har inte tid!!

I år har jag dessutom inte en aning om vad jag skall köpa till alla!

Finns det någon vänlig själ därute som kan ge tips på vad man köper till pojkar i åldrarna 5 – 15 år så blir ingen gladare än mig!

håller nästan på att explodera.

Ont, ont, ont!!!

Ve och fasa, tänk om barnens sjuka smittat mig? Tänk om jag är tvungen att ligga nerbäddad i en hel vecka? nej. Jag vägrar. I just wont do it!!!!

Skicka över lite friskpiller och tabortdummabassiluskermedusin till mig är ni snälla!

Symboliskt ihopsatt i ett vackert armband är min son numera stolt innehavare av Godhetens fem pärlor!

För er som inte bor i Holmsund-Obbola så kan jag meddela er att barnen i vårt lilla samhälle får lära sig om De fem pärlornas olika egenskaper.

Nummer ett ut är: Tålamodets pärla.

Nummer två är: Ärlighetens Pärla.

Nummer tre är: Vänskapens Pärla

Nummer fyra är: Hjälpsamhetens Pärla

Och sist, men absolut inte minst är Pålitlighetens Pärla!

Om alla dessa olika egenskaper får barnen lära sig mer om i skolan och avslutningsvis så är det en vacker ceremoni i Holmsunds kyrka där de emottar armbandet.

58 högtidliga, stolta och underbara barn som nu lärt sig vad detta innebär.

Antingen så lyssnar jag inte på vad min man säger, eller så har det flyttat in en vaxpropp lika stor som Mount Everest i mina små öron (vilket tror ni på?).

Maken skulle ju på julfest i morgon, på droskan hade jag för mig. Tydligen var inte fallet så. Han skall till Ö-vik?? Jaha…Det innebär att han inte kommer hem förrns på lördag. Om jag har tur!

Jag funderar på om jag skall gå en kurs; "lär er att kommunicera i familjen". Eller varför inte: " Detta säger ni till varandra, egentligen"

Vet ni av någon sådan kurs? Maila mig:

honsomintelyssnarpå[email protected]