Det ska jag och en av våra hundar göra, de närmsta dagarna:)
Utöver vårt stora intresset för fisket, så har vi äfen en liten uppförning av Tysk Mittelspitz – rakt översatt, tysk mellanspets…
Nu så ger vi oss av till en stilig hane och försöker få till lite kärlek:)
Så förhoppningsvis, så blir det småtassar i mitten på maj…
Bilder och mer om rasen finns på Kennel JenKin´s
Den 30 april 2009 skrev jag:
"Har alldeles glömt att uppdatera…
Vädret var ok, humöret var ok.
I vanlig ordning, så hittade iaf jag fisken den sista självande minuten
– vore ju trevligt att finna dem lite snabbare…
BiB blev – som vanligt – Jojo…
Hon har tjänat ihop bra med pengar och har unnat sig en finborr; en Mora Nova…
Jag har fiskat ihop till et par nya skor – helt ok…
Vet inte riktig vad jag fick för slutplacering, måste kolla…
Jag blev 11 totalt, maken 16 totalt…"
Vi kan väl säga att vi ligger bättre till inför årets total:)
Är det en mask, maggot eller…
Nej, det är mitt finger och det är just DET fingret:)
När jag fotade, så ser jag även två små prickar på pekfingret – kamerna är riktigt bra:)
Så pekfingret har blivt "stansat" av någon eller några krokar och långfingret fick som sagt känna på hur vass en Mora Nova borr är:)
Måste nog börja ha med plåster ut…
Hörrni, då ni ändå är in här och hälsar på; ge mej en tumme upp och gärna en hälsning, så ptergäldar jag det – självklart!
Det vore jättetrevligt!
Mmm, tävling kan innebära dramatik också:)
Eller är det klantighet?!?
Jo, sanningen ligger i betraktarens ögon…
När slutskottet skjuts, så tar man genast upp det som är i vattnet och tar bort allt agn.
Jag sköljer av borren och så vänder jag på den för att sätta på skyddet över skären…
Då fick jag för mej att, "det var ju ändå lite is och snö på skären, så det måste man ju ta bort – jaha, MÅSTE man det…
Det blev blodbad.
Jag lovar en Mora Nova är VASS!
Den är så varr, så man känner inte ens att man skär sig.
Oh, jösses vad det blödde; ni kan ju tänkte er fingertoppen som är kall som bli varm…
I slutet på söndagens tävling, så börajde jag gå mot land till.
Jag borrade mej inåt, så att säga…
Och tro ni inte jag hittade dem, de däringa randiga!
Fick några fina ena och så kände jag att det var en lite större…
Drog upp den och så hände DET.
Det osm inte ska hända, hände…
Fisken slapp loss, precis i hålkanten!
"Buggers…"
Modet sjönk, lika fort som en trekrok med pirk…
Jag suckade och agnade om och släppte ner myskan – tidsmässigt så var det typ 5 minuter kvar…
Satt en nano-sekund och så såg jag någonting…
En liten rörelse…
Precis som on någonting darrade till…
Jag hade inte rensat hålet ordentligt från issörja och det visade sig vara ett lyckokat, för i sörjan låg den lille vännen…
Han var så pass stor att han inte kunnat vända i hålet!
Jag tog isskopan, lirkade ner isskopan, tryckte firren mot kanten och kände försiiktigt efter – jo, där hade jag munnen och DÄR var gälarna.
Jag tog tag i den stackarn och fick upp honom och gjprde processen kort – tack för det!
Kommer nog aldrig att glömma den abborren…
Men f*n, så jag frös om handen sedan:O)
Dotterns pojkvän vitsade till det i helgen.
Vi instruerade honom hur man kan äbra skryllan; han har för övrigt, fått "ärva" lillberors skrylla – den översta, med nederdel i plast.
Man hänger liksom upp den på borrskaftet och så kan man hänga hela härligheten över axeln, men man får ju vara lite försiktig, så man inte petar ut ögonen på någon som går bakom.
"Jahaaa, en "borr-slap" – sa killen:O)
Ett nytt uttryck inom fiskevärlden är myntat!
Ni kommer kanske ihåg den gamla goda tiden, när Janne Boklöv hoppade backhoppning?
Han "uppfann" ju en hoppstil som kom att kallas V-stien…
När man fiskar, så sitter man ju på sin skrylla och antingen så sitter man liksom rakt upp och ner, eller så sitter man som en fällkniv, dvs ihopvikt, då drar man ofta fisk:)…
Och så har vi den berömda V-stilen; man sitter med bena rätt ut och det blir som ett V – ska se om jag hittar en bild på det…
I lördags så kom jag ihåg att ta kameran med mej.
Precis innan start så kom jag på att jag ska fota maken, när han starta, så sagt och gjort,
när han borrade – som den galning han är – då startskottet gick, så fotade jag lite…
Det som är dumt med still bilder är att man inte ser hur fort det går när han borrar…
Ska nog filma honom nästa gång istället…
Början:
.jpg)
Igenom:
Igång:
Varit på trevligt uppdrag, i trevligt sällskap, ni vet vilka ni är;). Synd inte fisken var på hugget bara…
Senaste kommentarerna