Vi har just kommit hem från en långpromenad från Vännäsby över Flakaberget och sedan till Vännäsbadet. En självpåtagen uppgift att har nu varit att närmare försöka utreda ett par av de samtalsämnen som kom upp under promenaden.

Min mycket språkintresserade hustru, Peggy heter hon, tog upp frågan om varifrån Flakaberget egentligen fått sitt namn. Kunde det möjligen ha något att göra med "flak", som hon ju visste var den platta lastytan på en lastbil. "Bed" kallas den lustigt nog i USA. Området kring högsta punkten på Flakaberget är ganska platt, så kanske ligger det något i hennes antagande.

Ursprunget till geografiska namn är inte alltid så lätt att lista ut. Det är allom bekant. När jag kollar i boken "Hössjömålet – ordbok över syvästerbottnisk dialekt", finner jag att "flak" betyder ett "stycke plant liggande åker". Enligt Svenska akademiens ordlista kan "flak" betyda "flat yta".

Är det någon där ute, som kan förklara varifrån Flakaberget fått sitt namn?

Här kan ni lyssna till en av de låtar som O’Grejdi Nua spelade vid Glashuset i Umeå i dag.

Det är en medley bestående av dessa två låtar:

Andy DeJaris och Hulligan’s Jig

I brist på annat har vi tittat på filmen Dirty Dancing i kväll.

Nu undrar jag litet om jag håller på att bli eller ÄR "gammal och sentimental", eftersom min behållning av filmen hela tiden stördes av vetskapen att huvurollsinnehavaren  Ptarick Swayze så nyligen dött.

Riksdagen har i dag röstat om två förändringar i sjukförsäkringen som de rödgröna partierna har föreslagit, och som stöds av SD. Omröstningen är nu klar och 140 röstade ja för de rödgrönas utskottsinitiativ. 139 röstade nej.

Naturligt är det inte någon huvudfråga, men jag kan inbte låta bli fundera över, vad det kostar att kalla samman Riksdagen till ett extra möte. Demokrati måste självklart få kosta, men nog var väl detta möte ganska onödigt och enbart grundat på en regering, som vägrat lyssna till såväl "folket" som oppositionen?

Internet: www.språkrådet.se

Språkfrågor ställs till [email protected].

De som har följt mina blogginlägg vet att jag funderat en hel del kring frågan om vad jag skall kalla min fru – när hennes namn, Peggy, inte räcker till :-).

Peggy är amerikanska, något som nog alla som läser mina blogginlägg inte har kunnat undgå att förstå. Hon bloggar också på VK-bloggen och kallar sin blogg "Svenskamerikanskans funderingar". Den stora frågan har den senaste tiden gällt, hurvuvida det är språkligt rätt av henne att kalla sig "svenskamerikan".

I dag skrev jag till Språkrådet. Inom mindre än en timme fick jag svar därifrån. Som vanligt när det gäller språkfrågor är det inte alltid lätt att säga vad som är fel och rätt. Det bästa med Språkrådets svar var nog just detta att svaret bevisar att frågan långt ifrån är lätt.

Efter löfte från Språkrådet återger jag svaret därifrån i sin helhet här nedan:

"Hej!

Jag tycker att du ska fortsätta att kalla henne för Peggy!

 Den här sortens sammansättningar av ursprungsland och nuvarande land är förhållandevis ovanliga i svenskan. Det förekommer att man skriver eller säger ”bosniensvensk” om någon som är svensk medborgare men har sitt ursprung i Bosnien, eller somaliesvensk om den som är svensk medborgare men kommer från Somalia. Men som sagt, det är väldigt ovanligt. Den officiella hållningen är att om du har svenskt medborgarskap är du svensk, helt enkelt.

 Det luriga med amerikasvenskar och svenskamerikaner är att båda orden används för att tala om de svenskar som utvandrat till USA, och i viss utsträckning också om deras släktingar. Enligt mönstret ”bosniensvensk” skulle Peggy kunna säga att hon är ”amerikasvensk”, men det kommer säkerligen att missuppfattas.

 När jag undersökte det hela googlade jag för att se vad folk använder för något för att beskriva en amerikan som bor i sverige, och jag råkade hitta din blogg! Peggy kommenterar själv att hon alltid har sagt ”amerikansk-svensk”. Jag tycker egentligen att det är ett ganska bra ord – det är ju en sammansättning, och de allra flesta sammansättnignar finns inte i ordböckerna.

Så att det inte står i ordboken betyder inte att det inte är ett möjligt ord. Det enda kruxet med det är att det väl oftare används om den som har en amerikansk och en svensk förälder eller på annat vis har mer än en nationalitet i sin bakgrund. Min mor t.ex. är norsk-svensk; hennes mor kom från Norge.

 Det ord som verkar användas mest om någon i  Peggys situation är ”Sverigeamerikan” (det ska vara stort s). Tyvärr är inte heller det helt entydigt: Vasaorden har t.ex. ett pris som kallar för ”Årets Sverigeamerikan”, som ges till någon som bor i USA men som är bördig från Sverige.

 Summan av kardemumman är att det inte verkar finnas något riktigt bra ord som inte också används för något annat. Därför tycker jag att Peggy ska välja mellan de utmärkta orden amerikasvensk, svenskamerikan, amerikansk-svensk och Sverigeamerikan och välja det hon trivs bäst med. Eller så kallar hon sig helt enkelt för svensk!

 Vänlig hälsning

Susanna Karlsson, språkvårdare"

Att fler och fler engelska ord och uttryck allteftersom införlivas, åtminstone inofficiellt med vårt språk, är ingen nyhet precis.

Språkrådet, som är Sverigrs officiella språkvårdsorgan, listar ett antal engelska ord, som vi kanske inte borde använda lika ofta som vi gör.

"De engelska orden kan vara problematiska att anpassa till svenska när det gäller böjning, stavning och uttal; de kan även tränga ut svenska ord helt och hållet. Därför är det viktigt att man överväger om man ska använda ett visst engelskt ord eller ej."

Så skriver Språkrådet på sin mycket intressanta webbplats. Här kommer några få av de engelska ord som vi använder så ofta att vi nästan glömmer att det finns svenska ord med samma betydelse, som man kan använda. men gör man det är risken stor att folk kommer titta undrande på en.

HD-TV = Skarp-TV

Boarding card = embarkeringskort, ombordsstigningskort eller bordningskort

Brainstorm = idémöte

Controller = styrekonom

Snow Board = snöbräda