Int och vars

Sommartid är lobbyist- och pr-kampanj-tid. Det vet alla som jobbat på redaktion om sommaren.

De mest oblyga pr-kampanjer skickas ut – och får ofta genomslag, eftersom de är lättskrivna för en underbemannad redaktion och för att ”alla andra” redaktioner också skriver om dem.

I dag kom ett pressmeddelande om vilka ord som är vanligast i sms-språk, sett ur regionala aspekter. Firman bakom utskicket hade, citat, ”sammanställt statistik som visar” att man pratar olika i sms beroende på var man bor.

Hur undersökningen gått till beskrevs som att man ”…under en period på 12 månader jämfört ord förekommande i SMS skrivna av användare registrerade med ett specifikt postnummer samt om förekomsten av orden skiljer sig från förekomsten generellt bland samtliga användare.”

Min bedömning var att man ville få ut sitt varumärke och sin produkt, mer än att leverera en väl underbyggd undersökning. Jag valde att lägga tiden på annat än att skriva detta. Inte för att detta utskick var särskilt mycket annorlunda än andra. Utan för att det är just den typ av utskick som så uppenbart är mycket viktigare för avsändaren att få ut, än för mottagarna att få läsa.

Men i mitt rss-flöde från nyheter när och fjärran poppade det snart upp nyheter om de regionala olikheterna i vårt sms:ande. Som om det vore forskarrön som nu publicerats offentligt.

En lokaltidning (troligen inte den enda) hade i stort sett klippt ut och klistrat in pressmeddelandet på sin webbsida, med företagets egenskrivna pr-budskap som det var, utan egen språkbehandling eller nyanserande distansering från företaget.

Och på eftermiddagen kom, dock utan källhänvisning, även ett TT-telegram.

Noterbart från undersökningen ur norrperspektiv, om den går att kalla den för undersökning, är att i Umeå och Luleå skriver man ”vars” 15 gånger mer än på annat håll, och ”int” 8,9 gånger fler än i andra delar av landet.

Slutligen en friskrivningsklausul: Jag brukar ofta också citera ur pressmeddelanden om jag tycker att de trots avsändarens syften är allmänt intressanta.

Men jag försöker vara noga med att skriva vem som ligger bakom, vem som påstår vad, att det som citeras är från ett pressmeddelande, och fundera kritiskt kring budskap som förs fram, innan jag trycker på publicera-knappen.

Och jag kör aldrig enligt metoden copy and paste.

3 kommentarer

  1. Björn

    Så skönt att höra att det finns journalister som tänker fortfarande 🙂
    Jag har själv använt det här sättet för gratisreklam ett antal gånger i de företag jag jobbat i och det är förvånansvärt hur bra det fungerar. Läsarna tar till sig informationen mycket bättre än en dyr annons.

    • Jonas Redin (inläggsförfattare)

      Hehe, tack. Jo, detta går väl hand i hand med allt mer slimmade redaktioner, där snabb uppdatering av en webbsida kan vara nog så högt prioriterat jämfört med en stabil journalistisk insats.

      • Björn

        Det är tyvärr problemet i alla brancher. Det jagas pengar över allt och allt ska sparas in. Detta drabbar kvaliteten på produkten vare sig det är vård, bilar eller nyheter. Dessutom så får sverige mindre arbetare på den vägen och färre som har råd att köpa produkterna. Snart så är det vi som är låglönelandet som får åka till Kina och jobba 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.