Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: utbildning

Jobb och utbildning för dig?

Av , , 2 kommentarer 8

Artikeltexten nedanför har skrivits av VK:s Anders Wynne och finns i dagens VK. Den handlar om en stor och växande näring jag nyss skrev om här på bloggen, hotell- och besöksnäringen. Då blev det lite fel. Jag påstod att det var drygt 300 000 gästnätter på Umeås hotell i fjol. Det var 320 000 året innan, i fjol var det 400 000.

Jag gillar jobb av nästan alla slag, och i dagens läge inte minst enklare och mer praktiska och dit det är låga trösklar. Om de dessutom kan innebära riktigt goda utvecklingsmöjligheter tycker jag det är väldigt bra. 

”Enkla” är kanske fel omdöme om de här jobben. Det krävs en mycket stor social kompetens, inte bara på papperet. Bemötande och lust att hjälpa de många människorna msn möter är det mesta av jobbet.

Sen skriver jag förstås för att Eductus i Umeå startar en komvux-utbildning för området 17 augusti. Det blir fler starter under året, men till den första ska man söka senast 13 maj hos Viva Vägledning om du bor i Umeå, annars kontaktar du din hemkommun.

Läs mer här och läs gärna artikeln:

  

UMEÅ. En helt ny vuxenutbildning för dem som vill arbeta inom hotell och turism startar i Umeå.
– Det här är en fantastisk grej för oss. Alla som går den här kursen får ju jobb, säger hotellkungen Hilding Holmqvist.

Hotellbranschen växer och har gått om både stålindustrin och fordonsindustrin i Sverige.

– Det här är en framtidsbransch, säger Hilding Holmqvist, som planerar för ett lågprishotell med 216 bäddar vid Renmarkstorget i Umeå.

Den nya komvuxutbildningen i Umeå startar i höst, men sista ansökningsdag för första intagningen är på onsdag nästa vecka.

Gunnar Bäckström, vd för Hotell Uman, säger att dilemmat är att många av de anställda inom hotell och restaurang är unga och gärna flyttar.

– Mycket duktig och kompetent personal försvinner från stan och det behöver fyllas på, säger han.

Vuxenutbildningen genomförs av utbildningsföretaget Eductus på uppdrag av Vivakomvux.

– Om det blir tryck vill kommunen att vi ska sikta på fyra intag per år. De har inte satt några begränsningar, finns det sökande ska vi göra plats, säger Jan Nilsson, Eductus.

Grundkursen är fem månader lång, varav två dagar i veckan är arbetsplatsförlagt lärande på hotell. Inriktningen är frukost- och våningservice eller Hotell och konferens.

– Jag blir tokig när man ser ned på städpersonalen. Det är inte bara att gå in på ett hotellrum och börja städa. Det finns en teknik för hur man städar ett hotellrum och hur man bäddar. Därför behövs det utbildning, säger Hilding Holmqvist.

– Det är viktigt att de kan känna stoltheten. Det är de praktiskt lagda vi pratar om. Alla ungdomar vill inte bli professorer, fortsätter han.

Hilding Holmqvist och Gunnar Bäckströmsäger att personalen ska vara praktiskt lagd och kunna ta emot människor på rätt sätt. Bemötandet är A och O.

Amanda Backe har 14 år i branschen och är nu husfru på Hotell Uman.

– Det är jätteroligt. Det är väldigt varierande och ofta är de som jobbar på hotell öppna människor. Det är lätt att få en bra stämning på jobbet, säger hon.

Det finns i dag en gymnasieutbildning i hotell och turism i Umeåregionen, på Liljaskolan i Vännäs. Merparten av gymnasieungdomarna väljer inriktningen turism, de vill ut i världen och värmen.

– De vill till Teneriffa, men en del av dem går hotell i stället och vi har en del av dem som praktiserar här. De är duktiga, säger Amanda Backe.

Hon säger att de som har en utbildning ofta visar en särskild trygghet på arbetet.

– Det är väldigt skönt när det kommer folk som gått en utbildning. De har fått grunden, säger Amanda Backe.

Hon hoppas också att utbildningen även ska få andra följder:

– Det kan öka statusen för yrket. I dag är det nästan så att folk ser ned på städet. Så ska det inte vara.

Utbildningen sker i samverkan med branschen.

– Eftersom näringen är inkopplad redan från början kommer vi också att kunna ställa krav. Vi tar oss friheten att säga om en praktikant, som säkert är en jättebra människa, inte passar för ett jobb här, säger Gunnar Bäckström.

– Alla människor vill vara duktiga och vill ha beröm, men man måste vara på rätt plats, säger Hilding Holmqvist.

Kursstart blir 17 augusti för den första kullen. Det finns även möjlighet att fortsätta ytterligare en termin.

– Det kommer diamanter till oss och vi ska finslipa dem, säger Gunnar Bäckström.

– Det här är kanon! sammanfattar Hilding Holmqvist.

Academedia – en storkommun

Av , , 10 kommentarer 8

Jag deltog på Academedias samhällsmarknadsdag i onsdags, en intressant träff med ett antal tunga ledarskribenter och samhällsdebattörer.

Under dagen kom jag att sitta bredvid en kvinna som är en av Lärarförbundets ”bevakare” av utbildningsföretagen i Sverige. Det blev flera intressanta samtal kring inslag och debatter under dagen. Hon beskrev på ett intressant och klargörande sätt fackets ”resa” i synen på de stora utbildningsföretagen, deras kvalitet och betydelse. 

Per Kornhall, med starka synpunkter på skolvals- och finsnsieringssystemet, nämnde en sak vi kom att prata om. Detta att företagen sysslar med En sak, utbildning. Detta ger förstås i längden vissa fördelar. Utbildningssfärens nuvarande (och sannolikt framtida) huvudaktörer är kommunerna där vi har väldigt många strängar på lyran. 

Academedia är med sina 140 000 dagliga barn, elever och vuxendeltagare ”Sveriges näst största kommun”. Bara Stockholms kommun är en större utbildningsanordnare. Academedias verksamhet sträcker sig däremot från Kalix till Ystad.

Allt är inte problemfritt. Av 450 enheter finns 10-15 där man har betydande svårigheter av olika slag. Men med fokus på utbildning och med centrala stödfunktioner finns möjligheter att arbeta målmedvetet med kvalitet och utveckling över tid.

Facket generellt verkar gradvis ha ändrat synen på utbildningsföretagen. Hoppas det sprider sig allt snabbare i samhället. Att låta nidbilder styra ryggmärgsdriven utveckling av regelverk som riskerar att slå sönder så betydande delar av det som fungerar i utbildnings-Sverige – det har vi verkligen inte råd med.

Sen skulle jag personligen vilja se en utveckling där utbildningsföretag med resurser, struktur Och eldsjälar tar sig an riktigt segregerade problemområden och problemskolor och på det sättet understryker det samhällsansvar som redan finns och verkar.

Tvärt emot fördomarna

Av , , Bli först att kommentera 9

Har i veckan haft förmånen att vara med och arbeta med Academedia Vux chefsdagar där 165 ledare från olika företag hade den första av tre träffar under året. Ordet ”vux” är lite missvisande då allt inte är utbildning. Några arbetar också med att hjälpa människor till arbete mer konkret.

Stod nyss och pratade med några av länets riksdagsledamöter när jag kom att tänka på att jag fått prova uppgifter i både i ideell, kommunal och företagsdriven utbildning. I förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Allt i någon mån och under mer än 20 år. Alla verksamheter har innehållit insatser för nyanlända.

Ofta har jag önskat att människor med svårrubbade fördomar kring saker som ”kravlös skola”, konfessionella eller företagsdrivna skolor hade fått uppleva verksamheterna. Det har jag tänkt även i veckan. Mycket i programmet och i min grupp har handlat om hur verksamheter och ledare kan stötta varandra i samhällsuppdraget, i bygget av det inkluderande samhället. Hur man kan möta uppdragsgivarnas mål och mening genom kvalitativ undervisning, integrationsbefrämjande arbete, arbetsgivarkontakter, jobbmatchning och överbryggande av hinder. I bland under krävande och snabbföränderliga  förutsättningar.

Viljan att göra gott och utveckla människor för livet under solen genom utbildning och annat skiljer sig inte på ett för mig märkbart sätt mellan de ideella, kommunala och företagsdrivna verksamheter jag fått arbeta i. Om man i något mänskligt och avlönat sammanhang kan tala om altruism så har jag mött den överallt. Även egoismen, prestigen och annat som poppar upp där vi människor är.

Det har varit bra dagar och jag hoppas målbilderna, exemplen och inspirationen blir till nytta för många. Medlemmarna i min kreativa och åldersblandade norrlandsgrupp har tänkt ta nyttan ett extra steg. Hoppas vi lyckas.

  

Meningsfullt bristjobb

Av , , 2 kommentarer 7

Träffade häromdagen en ung man som funderar på att läsa till lärare. En alldeles utomordentlig idé tyckte jag. Jag har mött honom i hans nuvarande yrke och tror att han har flera kvalitéer som skulle bli till nytta för individer, grupper och arbetslag. Mycket glimt i ögat också. Många elever behöver mycket glimt. Skolan behöver också en större andel män i lärarleden. Alla sorter behövs, många lärare fattas framöver. Inte minst på matte- och NO-sidan. Att så få lärare läser svenska som andraspråk förstår jag inte. Där finns stora behov och uppgifter i snart sagt alla åldersgrupper. Inte minst bland vuxna.

Den här artikeln är läsvärd för den som är lite samhälls- och framtidsintresserad. Jag håller inte alltid med journalisten. Fick diskutera ett av områdena där vi ser saker olika med henne en stund i Almedalen ifjol. Ibland är hon nästan lite halvrabiat och kan se spöken när det gäller olika driftsformer, men i den länkade artikeln ligger det mycket. Även om de bristsiffror som anges skulle vara lite uppskruvade.

Skolan avgör så mycket av vår framtid här under solen och läraryrket är ett där jobben förmodligen kommer att springa efter de utbildade och motiverade under lång tid framöver. 

Räcker inte med miljarder

Av , , Bli först att kommentera 7

Mot slutet av rosornas krig, 1485, stod slaget vid Bosworth Field där Rikard III dog. Enligt en av myterna därifrån ska den döende Rikard ha ropat; ”En häst! En häst! Ett kungarike för en häst!” Men det fanns ingen. Inte tid heller.

Parallellen är kanske både långsökt och lätt makaber, men när det gäller hästen tänker jag på tvåmiljarderssatsningen på fler lågstadielärare. 

Jag vill definitivt inte säga att skolan är döende. I många skolor och klassrum blomstrar verksamheten. Skolans krav och uppdrag är på flera sätt mycket mer avancerat än när jag gick och många av skolans mer generaliserande slentriankritiker skulle kanske inte komma ut med godkända betyg idag. Med visst finns bekymmer och växande utmaningar av olika slag.

Om kungariken eller pengar ska hjälpa i nöden måste det finnas hästar. Eller lärare, om det är det som behövs.  Inom ett par tusen dagar behövs några tiotusental lärare som inte existerar, hur många miljarder vi än skulle omfördela. Bristen är tydlig redan nu, det har jag fått handfasta bevis på idag i olika samtal.

Det lovades i höstas att skolan skulle fixas på hundra dagar . Lärarna som trodde på det var få, vilket visar en tankeskärpa i leden. Jag tror inte att det räcker med mindre än att vi med höga förväntningar gör läraruppgiften och skolan som arbetsplats så attraktiv, tillfredställande och ”statusfylld” att ungefär samma personer och antal som i Finland söker sig dit. Plus några saker till.

Det behöver kanske inte kosta så väldigt många miljarder. Finland lägger mindre på skolan (som på det mesta) än vi gör. Det kan däremot kosta rätt många förenklingar, slaktande av några ”heliga” kor, pudlande, viss maktförskjutning och tillåtande av större löneskillnader. Samt på flera nivåer mer lust till lärande, människomöten och utveckling än tilltro till administration och evidensbaserad praktik som nog passar bättre i vården. Vi måste locka rätt människomänniskor till hela utbildningskedjan. Hur hem och samhälle generellt sen ska förmås att ändra attityd till skolan är inte den enklaste frågan, men det tror jag också  är nödvändigt för att eleverna och skolan i stort ska ha en rimlig chans.

Om nu några tusen kunniga, entusiastiska och brinnande lärare med glimt i ögonvrårna verkligen skulle uppstå ur intet, hur långt skulle två miljarder räcka? Tja, med lön, arbetsgivaravgifter och lite utrustning skulle vi i min lilla kommun kanske få ett par lärare till Vegaskolan och till Vännäsby skola. De skulle behövas, men man ska nog inte förvänta sig att insatsen ”fixar skolan”.

Om nu pengarna alls skulle komma fram till skolan, vill säga. Till Vännäs och många andra kommuner har det t.ex. kommit många statliga pengar till mattesatsningar. Pengar som skolan aldrig fick. Sådant kan nog bara vi kommunpolitiker komma undan med. Pengar behövs, men de är inte den självklara lösningen och när de kommer ska de hamna i rätt verksamhet.

För att hästarna framöver ska finnas där de behövs får vi framför allt börja jobba på förbättring av kungariket, stallarna, havret och stuterierna!

Svenska som andraspråk?

Av , , Bli först att kommentera 4

Har just pratat med med några SFI-lärare och en SFI-rektor i mitt sökande efter verksamma eller nypensionerade lärare som läst svenska som andraspråk. Skulle behöva några stycken i uppdraget yrkessvenska. Har fått ännu mer insikt i att de som finns oftast har jobb. 

Det som gör att jag skriver om det är att jag fick höra av rektorn hur väldigt få som platsläste detta ämne förra året och gör det nu. Sen finns tack och lov fler som läser på distans. Behovet är väldigt stort. 

Tänker igen på frågan om man vill springa efter jobben eller ha ett yrke där jobben springer efter en. Svenska som andraspråk borde vara något mycket attraktivt att lägga till på sitt CV. Att kunna göra stor nytta för barn, unga eller vuxna och veta att det sannolikt finns väldigt mycket att göra under lång tid. Ofta i positiva grupper, större eller mindre.

Check ut out, teachers.

Innovativt i Vännäs

Av , , Bli först att kommentera 4


Det blev ett par blogginlägg om innovatörer, företagare och jobbmakare i går. Det är lika bra att skriva en kort tredje och sista text på temat.

När vk-artikeln om Vännäs Verkstad och deras avancerade 3D-skrivare var inne i VK hade jag bara tid att bli glad, inte att skriva något. Jag tycker det är mycket roligt att det här företaget med dess innovatörer och medarbetare fortsätter att utvecklas, att man fått de stora och små kunder man fått och att arbeten och värden uppstår.

Man hoppas på fortsatt tillväxt i Västerbotten och Norrland och att det kommer fram nya idésprutor som Max Segerljung och andra som kan kombinera traditionell och grundläggande teknik med alla de nya möjligheter utvecklingen ger. Nu gäller det också att tillräckligt många datorintrresserade söker sig till utbildningar som gör att de kan försörja sig inom den industri som faktiskt finns, och fläckvis växer.

Vid ett möte med tillväxtenheten i Örnsköldsvik tidigare i år berättades att en del lokala företag funderar om de måste flytta för att få tag i både verkstads- och IT-utbildad arbetskraft. Det vore varken roligt eller innovativt.
Här gäller det också att utbildarna håller sig ajour med utvecklingen och ser till att utbildningar som leder till jobb för både unga och vuxna finns, blir kända och lockar.

GodMorgon

Av , , Bli först att kommentera 4

Är på ”GodMorgon” på Café Station just nu.  Det är projektet Stödstruktur för socialt företagande som anordnar dessa frukostmöten. Projektet är en samverkan mellan Umeå och Vännäs kommuner, Samordningsförbundet Umeå-Vännäs och AF.

Det finns ganska många människor som kan behöva det sociala företagets verklighet. Att få verka i ett skarpt sammanhang där man bidrar och gör nytta och kan göra det utifrån sina egna förutsättningar. Kanske under en period när man behöver arbetsträning inför återvändandet till arbetsmarknaden. Det finns de som fnyser åt sociala företag, men om ett år kanske skulle behöva sammanhanget när olycka, sjukdom eller utmattning totalt förändrat bilden.

Visst finns möjligheter till arbetsträning, praktik och anpassning i vanliga företag och i offentlig sektor, men trots många fina insatser blir de i praktiken för få. Det finns folk till fler. 

Just nu presenteras det sociala företaget ”Prästgården på Holmön”, ett nystartat Bed’n breakfast som drivs av Sävar församling som socialt företag. 

Jag hade så gärna sett fler sådana här företag i Umeåregionen, inte minst med inriktning mot unga som behöver behövas. Det är inte alldeles ovanligt att människor som jobbat på sociala företag med tiden blir entreprenörer med vanliga företag och många går vidare med studier och ”vanliga” jobb.

Några riktigt fina ord

Av , , 2 kommentarer 9


Jag fick höra några riktigt fina ord härom dagen. De handlade om en lärare som hade betytt så oerhört mycket för en som (enligt sina egna ord ) ”var värdelös i skolan”. En som bara ville sluta långt innan det ringde ut i nian och sannolikt hade gjort det, om det inte varit för just den här läraren. Man kunde göra det då.

Läraren visade på en ny och okänd värld och gjorde att skolan blev både uthärdlig och stundtals riktigt intressant. Utan att försöka göra om eleven odlades självkänslan genom att han blev både sedd och hörd.

Idag driver den forne eleven verksamheter som ger många arbete och livsuppehälle. Detta med en ovanlig framgång, allt annat än självklar. På sitt sätt bidrar han också till självkänslan och uppehället hos många fler än sina anställda.

Jag undrar om han kommit dit han nu är om han vuxit upp i de tusen testernas tid och utan läraren som hade tid och blick för honom och de andra? Då är det inte säkert att han kunnat glömma allt han inte kunde lära sig, hade kanske inte kunnat tro att han var någon och kunde något, trots allt. Kanske aldrig hade blivit den samhällskugge han blev.

De seende, kännande och förändrande lärarna är oerhört betydelsefulla.

Jag hade fel

Av , , Bli först att kommentera 7


Ser just nu att jag hade fel på nämnden idag, om Lärarförbundets beräkningar stämmer.

En sak jag inte nämnde i föregående blogginlägg från barn- och utbildningsnämnden var det vi tog upp om lärarbristen. Jag citerade då tidigare uppgifter om att det fattas 43 000 lärare redan 2020. Något som kan märkas rejält, inte minst i mindre kommuner.

Nu menar LF att det fattas 55 000 då, en dryg lärarutbildning bort i tid. 65 000 fem år senare, 2025. Då ska man veta att vissa NO-ämnen haft ensiffrigt tillflöde av nya lärare vissa år – nationellt. Blir en utmaning att klösa sig kvar som kunskapssamhälle under sådana förhållanden.

Det här läsåret startade 12 000 någon sorts lärarutbildning, en ökning, men för få. Det behövs 43 000 nya lärarstudenter årligen ett tag, om inte många av framtidens unga ska bli utan utbildade lärare.

(Uppgifterna i sista stycket stämmer tydligen inte. De som sökte lärarprogrammen i första hand sägs ha varit dubbelt så många i fjol, 24 000 och det behövs inte 43 000 per år för att täcka bristen.)