Jan Nilssons blogg
En välda blandning...

Etikett: utbildning

Det finns jobb

Av , , Bli först att kommentera 5

…

Jag tänkte fortsätta lite på temat från bloggen ”Arbetskraftsbrist och framtid”. Den här VK-artikeln från förra tisdagen tar upp det märkliga och sorgliga att Västerbottens småföretag (under 50 anställda) faktiskt backar för att man inte hittar arbetskraft. Under tre år ledde Västerbottens småföretag konjunkturligan i landet, men nu slog det back i maskin.

Bristen finns på flera områden, men inte minst på mekaniker-, verkstads- och hantverkssidan. Det finns många orsaker, men en är att praktiska och tekniska yrken inte anses ha nog status. Det kan också hända att tidigare generationer styr bort sina unga från yrkena på grund av arbetsmiljön som fanns i deras ungdom.

Om man inte tar vara på skolan, särskilt gymnasietiden, och kanske inte fullföljer en utbildning är det förstås svårt att få jobb. I flera yrken som förr inte krävde lika mycket behövs idag goda kunskaper i språk, matte, IT-kompetens och lust och förmåga att hantera människor.

Ett riktigt bristyrke är bil- och lastbilsmekaniker, eller tekniker som man benämns med lite erfarenhet och kompetensutveckling. I vårt avlånga och transportberoende land är alla branscher och verksamheter beroende av just lastbilen till någon del, inte minst i norr. Flera av näringarna vi och vår välfärd är helt beroende av bygger på vägtransporter. Idag är det väldigt ont om mekanikerna, något som inte bara drabbar verkstäderna, utan så många fler branscher i allt högre grad. Inom de fordonstekniska yrkena räknar branschen med att det behövs anställas över 200 personer i Västerbotten bara fram t.o.m. 2015.

Arbetsmiljön kan vara tuff när man är ute på fältet, men verkstäderna och hjälpmedlen ser idag helt annorlunda ut än för några årtionden sen. Bilarna också. Bara de senaste åren har IT-utvecklingen i dem tagit gigantiska steg. Motorer, avgasrening, styrning och bromsar, allt är digitalt styrt. Det behövs bra bakgrundskunskaper för att ta hand om det hela.

Utvecklingsmöjligheterna efter utbildningen är inte alls dåliga. Många branscher rekryterar folk som har mekanikerutbildning. Det blir inte en större andel människor som har handens kunskap, men behovet av dem finns alltid. I hög- som lågkonjunktur. Det är inte bara de som lockas iväg till Norge eller blir sina egna som kan ha en god löneutveckling, även om verkstäderna i gemen kanske måste spotta upp sig en del lönemässigt. Att kunna gå in i arbetslivet utan studieskulder är en klar fördel och som läget är nu kan man nästan lova att den som tar vara på gymnasietiden och vill ha jobb får det. Det borde vara hyfsad kö till en sån utbildning kan man tycka.

Det finns många andra yrken som företagen har svårt att rekrytera till. Hoppas att vårens Yrkes-SM i Umeå kan kasta lite ljus mot de praktiska yrkena och skapa mer intresse. Skulle det bli så kommer vi förmodligen bara för det att ha betydligt lägre ungdomsarbetslöshet om några år.

 

 

Arbetskraftsbrist och framtid

Av , , Bli först att kommentera 5

…
Det är frustrerande med både betydande arbetslöshet och arbetskraftsbrist.

Även om ungdomsarbetslösheten inte är så stor som den ser ut är den alldeles för stor. När man sen läser om hur företags tillväxt begränsas (även då som arbetsgivare och välfärdsfinansiärer) för att man inte hittar utbildad arbetskraft, då blir man beklämd.

I den här artikeln i SvD tar man upp löneutfallet vid högskolestudier och jämför dem också med studier vid Yrkeshögskolan. Det skrivs mycket att reflektera kring, två ord fastnade särskilt hos mig. Relevans och karriärväxling.

Det behövs fler ”relevanta” utbildningsplatser som likt Yrkeshögskolan (YH) svarar mot existerande behov. Inom YH finns stark koppling mellan arbetsmarknad, företag och utbildning. Inom högskolan, och även gymnasieskolan, skulle man önska att relevansen kunde växa. Det är betydelsefullt för både ungdomar och samhälle.

Karriärväxling är en annan viktighet som försvåras i onödan. För att mota att ekonomi och samhälle bromsas måste den underlättas. Allt fler förstår vad som sker när fler lämnar arbetslivet än som kommer in. Fler ska försörja färre = svår ekvation.

Många utanför arbetsmarknaden har ofullständig eller mindre relevant utbildning och det är betydligt svårare att hävda papperslösa kunskaper och färdigheter, även där de finns. Åtskilliga upplever sig inlåsta och vågar inte byta yrke i en tid då man kan anses för gammal innan fyrtio. Allt pekar på att fler måste jobba längre, samtidigt som vissa företag fastnar i trender som skulle kräva ålderskonservering. Sånt fungerar inte, dagens 35-åring blir 50 om mindre än 5 500 dagar. Vi åldras och måste på grund av demografi m.m. ha möjlighet till uppgradering och karriärväxling längre än förr.

Oavsett vilka som sitter vid makten ska vi bereda oss på arbete längre upp i åldrarna, det är enkel matematik. Alla kan inte jobba längre, men samtidigt som vi måste se till att fler unga söker och finner relevanta utbildningar måste de som vill och kan kunna jobba fler år. Samhället, skattesystemet och välfärden behöver det. Det behövs också att fler nyanlända blir anställningsbara och får jobb, men det blir en egen text framöver.

Det måste bli lättare att hitta omställningsutbildningar där man lär nytt eller fräschar upp sin utbildning. Mekanikern som lämnade lastbilsverkstaden för 20 år sedan, blir arbetslös och har 10-20 år kvar till pensionen, måste kunna hitta en utbildning där man får det som saknas – t.ex. hela den gigantiska digitala utvecklingen.
Ska vi fortsätta att vara ett kunskaps- och höglönesamhälle i framkant på hundratals olika områden måste vi få fram utbildade lärare. Det måste alltid gå att lägga till pedagogiken m.m. till ämneskunskaper och erfarenheter man har för en lärargärning i grundskola och studie- och yrkesförberedande gymnasieprogram och inom VUX. Om inte, hur ska vi få fram de mängder av lärare som fattas 2020? Det finns ett gigantiskt behov av andra karriärväxlingar som måste göras. Vi behöver t.ex. ett stort antal olika tekniker, inte nödvändigtvis civilare.

Det är hög tid att tänka till, komma överens, kavla upp ärmarna och sätta igång.

Vad kostar det?

Av , , Bli först att kommentera 4

…
Vad kostar det t.ex. Vännäs att vara med i Umeåregionen? Skulle man kunna vara utan samarbetet?

Oräknat saker som fritidspolitikernas arvode blir kostnaden för oss 111 000 kronor. En fjärdedel av årskostnaden för en anställd som har 25 000 i månaden.

Samarbetet i sig är inte lika dyrt som många tror. Region Västerbotten kostar drygt tre gånger så mycket, men är av annan och bredare art. Sen är det frågan vad samarbetet för med sig. Det är viktigt att ursprungstanken att det ska utveckla och samtidigt effektivisera kommunerna hålls aktuell.

En av de verkliga ekonomiska utmaningarna är däremot att det i de flesta kommuner nu är fler som går i pension än som kommer in på arbetsmarknaden. Det kommer att märkas på flera sätt. Både när det gäller vad samhället kommer att ha råd med och kompetensförsörjningen för företag och andra verksamheter.

Utbildningens träffsäkerhet, kvalitet och effektivitet blir allt viktigare för vårt samhälle. Utbildning för både unga, vuxna och nyinflyttade.

Alla behövs. Än mer framöver.

Olämplig rektor

Av , , 4 kommentarer 11

…
Kvällens Uppdrag granskning sägs innehålla scener med en rektor som kallar elever med adhd ”en cancersvulst”. Efter ett sådant uttalande, om det är rätt tolkat, är det minsta man kan göra att lämna skolan och ”byta bransch”.

Vissa media lär under en period göra det anmärkningsvärda uttalandet till något friskoletypiskt, smeta ut de osmakliga orden över hela friskolevärlden. Fast sanningen är att vissa friskolor ibland har större andel elever i svårigheter än omgivande kommunala skolor.

I vår nervöst lagda, slätstrukna och likriktade tid glömmer vi dessutom ofta att egenskaper vi idag gärna klumpar ihop under bokstavskombinationer kan bli väldiga tillgångar. I vetenskapens och nobelpristagarnas värld hittar vi många banbrytare som avviker från normen och drog mycket resurser i tidiga skolår. I entreprenörernas driftiga, risktagande, resurs- och jobbskapande skara hittar vi många som också gjorde det.

Summa summarum. Dåliga rektorer ska göra något annat, oavsett skolornas driftsformer. De med större svårigheter att kontrollera impulser ska ha ett välkomnande och personligt bemötande. Som alla. Ett som övertygar om välvilligheten i det mått av fostran som också behövs för att lärandemiljön och livet ska fungera.

Drömjobbet

Av , , Bli först att kommentera 8

…

Det var intressant att läsa i Folkbladet att läraryrket steg till tionde plats sammanlagt när 4 000 människor listade sitt drömjobb i Manpower Work Lifes arbetslivspanel. Bland kvinnor kom yrket på åttonde plats som 2012, hos männen steg yrket på ett år från plats 31 till plats 21. VD och personalchef kom etta och tvåa i undersökningen, entreprenör trea. Rätt intressant då färre annars har uppgetts vilja bli chefer de senaste åren.

Med all negativ media som varit kring skolan och läraryrket låter det roligt och lovande att så många tycks känna en utmaning och lust att bidra i detta framtids- och samhällsviktiga jobb. I fjol steg antalet ansökningar markant till vissa lärarutbildningar, något som är mycket välkommet. I Finland är det ungefär tio som tävlar om varje utbildningsplats, de siffrorna har nu nåtts på vissa utbildningar även i Stockholm.

Här finns en liten videopresentation av Manpowers undersökning.

 

Bra grogrund för framtiden

Av , , Bli först att kommentera 9

På vk.se finns idag en tänkvärd artikel som handlar om att ge barn en bra start i liv och lärande.

Artikeln handlar om något som är gratis och definitivt inte kräver akademiska studier eller statusmarkörer av olika slag.

Det sägs att detta viktiga minskar snabbare i Sverige än i jämförbara länder. Jag vet inte om det är sant, men den i Sverige rätt drastiska minskningen är tydligen påvisad genom forskning.

Jag får inte länkningen att fungera i bloggappen, så du får kopiera och klistra in:

http://www.vk.se/999065/locka-fram-barnens-laslust?mobil

Skola och förskola i Vännäs

Av , , Bli först att kommentera 16

Vännäs barn- och utbildningsnämnd har haft arbetsdagar kring kvalitet och budget. Under en dag deltog rektorer och förskolechefer. Det fanns glädjeämnen i deras redovisningar, men ekonomin var dyster.

I vårens bistra budgetprocess ville Vännäsmoderaterna jämna ut besparingarna mellan nämnderna, men fick inte med övriga
partier. Besparingen på 4 miljoner genom nedläggningen av byskolorna fick t.ex. inte räknas in i betinget och en växande
förskole- och skolverksamhet ska totalt spara 12 miljoner. Då kommunen (glädjande nog!) får fler unga vet vi redan nu att det inte räcker. Det kan behöva sparas 5 miljoner ytterligare.

Ingen har det lätt, men obalansen i besparingsbeting är orimlig och förslagen vi värkt fram är olustiga. Alla BoU-områden drabbas och flera hårt. Det har värderats att ta bort mycket viktiga verksamheter.

Vännäsmoderaternas sista försök att i budgetprocessen mildra effekterna för skolan skilde sig inte väldigt mycket från beslutet. När man nu ser nedskärningarna vore varje arbetstimme man sluppit ta bort en lättnad.

Jag förstår inte att Centerns företrädare i nämnden (här ett stort parti med insyn) menar att man kan ta bort var tionde lärare. Förvaltningen har slimmats och kostnaderna är generellt lägre än i kommuner vi jämför oss med. Länets, Umeåregionens, pendlingskommunernas och de med invånarantal mellan 5-10 000. Vilken matematik visar att man då lätt tar bort var tionde basresurs i skolan? Ännu högre siffror har nämnts.

Som nämndsledamot talar jag nu för skola och förskola, men vi som även sitter i kommunstyrelse och fullmäktige måste där se till helheten. I år kan några kollegor med samma uppgift ha värnat ”sina” verksamheter genom att avskärma sig från informationen vi fått. Detta kan drabba de unga och kommunens tillväxt riktigt hårt.

Vid kommunstyrelsedagarna 17-18/10 måste vi titta på hur budgeten slår mot skola och förskola och prestigelöst göra en omprövning. Finns några som helst pengar att frigöra måste de nu gå till
barn och utbildning.

Hållbara byggen

Av , , Bli först att kommentera 11

…

Vännäs barn- och utbildningsnämnds kvalitetsdagar rullar vidare i Bjurholm. Alldeles innan förmiddagsfikat fick vi lite information om planerade byggen i Vännäs, den nya stora förskolan och Vegaskolans tillbyggnad.

Förskolan hamnar mitt emot konstgräsplanen vid fritidsområdet, beräknas få sex avdelningar och ”egen skog”. Det blir ett genomfört hållbarhetstänk och mycket ljusinsläpp. Många lärdomar finns att hämta på flera områden från de närmast föregående byggena, Spiran och lägret.

När det gäller Vega är 96,5 % av materialet över markplattan förnybart eller återvunnet material. Det stora bygget ska konstrueras som ett passivhus där man beräknar att energiförbrukningen blir 87 % lägre än vid ett  ”normalbygge”. Här räknar man med att det ska gå 72 000 kW istället för 560 000. En viss skillnad.

Vännäs hör till Sveriges allra ”yngsta” kommuner, de med den allra största andelen av befolkningen under 18 år. I nuläget märks det särskilt väl då den positivt höga andelen barn, tillsammans med tråkigare omständigheter, gör att vi behöver göra stora investeringar.

Ont om pengar, ont om tid

Av , , Bli först att kommentera 7

…
Barn- och utbildningsnämnden i Vännäs har kvalitetsdagar i Bjurholm onsdag och torsdag. Vi har även nämnd i morgon eftermiddag, eller senare idag. Det mesta av torsdagen tillbringas med rektorer och förskolechefer då vi ska gå igenom både kvaliteten och de besparingar som vår nämnd måste genomföra.

Efter arbetsdagen som rullade på en timme extra blev det hantlagning i mammas nya lägenhet istället för middag. En praktiskt begåvad barndomsvän erbjöd sig att hjälpa till med en del ikväll. Har nyligt kommit tillbaka för att vara på plats i morgon, eller senare idag.

Lite förfelat känns det att inte vara med i kvällsdiskussionerna här. En övernattning per år för nämnden är klart motiverad. Vi basar över verksamhet för ca 200 miljoner och många anställda och behöver få tillfälle att prata ihop oss i många frågor. Inte minst när åtstramningskraven ställer oss inför så tuffa val som nu. Fördelningen i årets budgetarbete blev inte ok. Det kommer ännu fler att inse, långt utanför vår nämnd. I sinom tid.

På tid som möjligtvis blir över dessa veckor håller jag på med en sak som verkligen engagerar mig. Det är kanske inte så klokt att lägga ner så mycket på något så gränslöst och kortvarigt, men blir det av och lyckas någorlunda kan det betyda mycket för många, länge. Och det är också en drivkraft.

Det gjorde inget att köket hemma inte rivs ut förrän nästa vecka…

Färska och viktiga siffror

Av , , Bli först att kommentera 8

…

Bevistade under en del av onsdagen en kick-off för Yrkes-SM, en gymnasietävling som arrangeras vartannat år och som 2014 går av stapeln i Umeå. Region Västerbotten är värd och höll även i dagens arrangemang.

Skolverket släppte härom dagen en rapport som visar att andelen yrkeselever i gymnasiets årskurs ett gått ner från 35 till 29 % i riket från år 2010 till 2012.

Det blev idag fråga om hur siffrorna såg ut för länet och Skolverket bistod vänligt med siffrorna. Man ska lägga märke till att antalet gymnasieelever i sig minskat mycket kraftigt från 2008 till 2012, från 4 341 till 3 500. Det är omkring 20 %.

(Lägg märke till siffrorna för andelen elever i individuellt program/introduktionsprogram)

Så här ser Skolverkets siffror ut för Västerbotten:

 2008

2010

 2012

 Antal elever totalt

 4 241

3968

 3500

 Varav andel (%) på:

 Yrkesförberedande/yrkesprogram

 43,3

 41,3

 33,6

 Yrkesförberedande exklusive medieprogrammet

 39.4

 38,1

 Studieförberedande/högskoleförberedande

 34,1

 39,5

 46,4

 Specialutformat program utan tydlig anknytning

 10,0

 4,6

 Individuellt program/Introduktionsprogram

 12,6

 14,6

20

Kommentar: Före gymnasiereformen GY 11 ingick medieutbildning i programkategorin yrkesförberedande, medan medieutbildning efterreformens införande främst erbjuds om inriktningar på högskoleförberedande program. Av denna anledning särredovisas också andel elever på yrkesförberedande program 2008 och 2012 exkl. medieprogrammet.

 

För de flesta som sökt studieförberedande utbildningar är valet säkert alldeles rätt, men risken är fler idag söker dessa program på tveksamma grunder. För de yrkes- och yrkesförberedande program som redan innan 2008 tappat söktryck och för många branscher som riskerar svår arbetskraftsbrist är utvecklingen allvarlig. Vissa viktiga utbildningar har lagts ner på flera orter och har få sökande på andra.

Allvarligast är det nog för många unga som skulle trivas och passa på yrkesutbildningarna och i yrkena och som i många fall skulle tjäna på det ekonomiskt. Både i månadslön och i ett antal årslöner extra man skulle få vid tidigare jobbdebut.

Frågan är också hur det påverkar den totala arbetslösheten om näringslivet till viss del måste kompensera brist på utbildade med arbetskraftsinvandring. Illa vore de om fler företag hindras i utvecklingen, måste söka sig utomlands eller tvingas lägga ner på grund av arbetskraftsbrist.

Återkommer nog till det här och andra besläktade frågor en annan dag.

 

Presentation

Tomas o Emelies bröllop 60 D 1284 - Kopia (2)

Jan  


Blogg listad på Bloggtoppen.se

 

 

 

 

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se