Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: politiker

Minst låginkomsttagare hos (S)

Av , , 6 kommentarer 11

Förra valet fick vissa sina fördomar kraftigt omruskade av en undersökning av riksdagskandidaternas inkomster..

Många tvivlade faktiskt på att resultatet kunde stämma. Var det möjligt att Socialdemokraternas riksdagskandidater tjänade genomsnittligt mer än Moderaternas? Frågan är kanske inte så intressant, men för dem som menar att (S) solklart är låginkomsttagarnas parti och Moderater självklart är stormrika var det förstås en ovälkommen kalldusch.

I år finns förmodligen fler moderater som redan är riksdagsledamöter på listorna. Det kan ligga bakom att 47 % av de moderata kandidaterna tjänar över 400 000, medan 45 % av de socialdemokratiska gör det. Moderaterna har gått om, men skillnaden är som synes inte stor. Snittinkomsten ska fortfarande vara högre hos (S).

I undersökningen har man satt inkomstgränsen för dem man kallar låginkomsttagare till 200 000. Då har Socialdemokraterna den allra lägsta andelen låginkomsttagare på sina listor. Enligt uppgift har de 12%, Moderaterna har 21 %.

Kanske inte så intressant som sagt, men för dem som per definition anser Moderater vara "storkapitalister" kan det här vara nyttigt att veta.

 

NSD, AB, SvD

Är det sån kris? Man blir matt när man ser…

Av , , 2 kommentarer 2

Är det sån kris? Man blir matt när man ser vilka kufar som kan finnas på partiernas listor.

Tänker på de två Stockholmspolitiker som i dagarna figurerat i pressen. Dels den som är anklagad (inte dömd) för att ha erbjudit hjälp att kidnappa en flicka. Dels på den som beskyllt judarna för planeringenav bl.a. förintelsen, 11 september och mordet på Anna Lindh.

Förutom de som engagerar sig tidigt måste vi bli bättre på att vaska fram, locka och engagera människor med omvittnat omdöme och breda och djupa erfarenheter från olika delar av vardagsverkligheten. Det borde inte finnas tomrum som behöver fyllas av dem som ägnar sig åt sådant som dessa.

Detta sagt med förbehållet att den ene skulle kunna vara oskyldig.

Före detta murare

Av , , 1 kommentar 4

I går kväll såg jag en artikel i VF där det stod att det var "lite nytt" på S-listan i Vännäs.

Man är ju nyfiken av naturen och jag tittade igenom namnen. Rätt långt ner bland de kända fann jag en som jag gärna debatterar med när tillfälle bjuds. Han är både intelligent, frispråkig, verbalt snabbfotad och lönnkonservativ. Han har en rävfarm bakom varje öra och är ändå mycket lätt att tycka om.

Bakom namnet på denne fullblodsakademiker, detta förvaltningsproffs av vilken jag en gång var med och köpte en kyrka, stod det: "f.d. murare".

Ett brett leende klöv mitt ansikte i kvällen. Främst för att jag uppskattar humorn.

Jag log även för att jag ser ett anliggande. Att uppvisa erfarenhet av arbetslivet, att man lytt order, frusit, svettats och tagit i och inte alltid haft de stora lönerna. Sådant ger en extra dimension inför förtroendeuppdrag där bred och djup förståelse för människors villkor är ett krav. Sen saknas förstås numera också många arbetare i det gamla arbetarpartiet, vår tids politiska adel. *s*

Jag tänker på en annan hedersman, Anders Borg, och det han sa i Umeå. Att studenterna är framtidens ledare och höginkomsttagare. Det är positivt om de har erfarenhet av "enkla" arbeten när de går ut i uppgifterna de förbereder sig för. Klokt! Säkert medverkar finansministerns många terminer av extraarbete till att göra honom så insiktsfull, lättpratad och skickad att tala med "bönder på bönders vis".

Tillbaka till Vännäs. Nu är det yrken och inte härkomst man sätter ut på listorna. Annars hade Willi även kunnat skriva gruvarbetarson. Det ger också tyngd.

Man ska absolut inte kommentera andras nomineringar, annars hade jag tyckt att han skulle ha stått högre upp. Han är pensionär och de är liksom de unga i allmänhet underrepresenterade.

Behöver vi egentligen samhället?

Av , , 4 kommentarer 2

Pratade nyligen med en företagare i inlandet. Sist vi sågs var det tufft. De har försökt låta bli att säga upp anställda under detta mörkerår och har klarat det genom att ta in en del ströjobb. Inte alla företag har den möjligheten.

Nu rullar det på bra sedan någon dryg månad. Det är i huvudsak likadant bland företagen i närheten. Låter bra. Också för kommunen, de kommunalanställda, barnen och de gamla. Välfärden sitter ihop med företagen.

Han jag pratade med berättade lite om inställningen till detta med politik och samhällsarbete i trakten. Alla partier i området har väldiga svårigheter att få några som vill vara med och ansvara.

Däremot har man en hel bunt som kan ställa upp och gnälla sju tunnor fulla över var och en som är med och tar ansvar.

Det börjar bli bråttom att skola in en del unga i politikens frontlnje, kommunpolitiken. Annars kan det här med "samhället" bli spännande när de stora generationerna tackar för sig.

Att samla i ladorna

Av , , Bli först att kommentera 2

Två av de moderater som är ansvariga för att vi får hållbara försäkrings- och pensionssystem. Gunnar Axén och Helena Rivière. Här på väg från Vännforsen vid Vindelälven.

Ikväll har vi bl.a. hört om varför det gamla pensionsystemet måste bytas ut och varför "arbetslinjen" är så viktig och vad den gör för pensionsutvecklingen.

Jag återkommer om det här, när hjärnan är piggare. God natt!

 

 

 

 

Rikspolitiker i Vännfors

Av , , Bli först att kommentera 2

De som dagligen bryner sig på socialförsäkringen, pensionerna och migrationen blev rejält utlokaliserade i afton. Efter ett möte i Vännäs idag frågade en av ledamöterna om det gick att få se en av Vindelälvens forsar.

Det finns ju något som heter "enkel fråga" i politiken och den här frågan fick ett enkelt svar. Ja!

Gösta Eklund och jag tog dem en bit upp upp för Vindelälvens dalgång. Det blev Vännforsen som riksdagsledamöterna, handläggarna och de politiska sekreterarna fick se.

Den moderata socialförsäkringsgruppen går en "Sverigeresa" där de besöker de större orterna, i veckan Luleå, Skellefteå, Umeå, Vännäs (!) och Sundsvall. En av dem sa att höjdpunkten hittills var besöket vid den levande och outbyggda Vindelälven.

Det kommer nog mer om deras arbete, eventuellt om pensionerna, senare i veckan. Nu blir det bara någon bild eller två. Jag ska gå och lägga mig snart.

På bilden nedan Socialförsäkringsutskottets ordförande Gunnar Axén och ledamoten Lars-Arne Staxäng.

Skruvade ord och verklighet

Av , , 4 kommentarer 1


Jag fick en kommentar om det tveksamma i användningen av ordet "oskolad" i artikeln om nomineringen till riksdagen.

Ibland tänjer och mixtrar jag väl lite för mycket på språket och orden och lämnar kanske lite väl mycket underförstått. Jag gillar att hålla på med ord, det är därför jag bloggar som jag gör.

Just det som står i själva VK-notisen kan jag inte minnas att jag uttalat, men när jag använder ordet oskolad i bloggtexten så tänker jag på att jag inte funnits med i politiken så länge. Jag var in och vände där i tonåren, men sedan gjorde jag trettiotalet år på andra ställen. De erfarenheter och insikter jag samlat har jag i huvudsak fått via andra delar av vårt samhälle.

Varken som människa, rektor eller politiker föraktar jag skolning.

Riksdagen igen

Av , , Bli först att kommentera 2

Det var intressant att läsa det som Magnus Krantz idag skrev på VK:s ledarsida under rubriken: "Riksdagen måste bli piggare…".  Jag skrev litegrann om det här med avtropppandet från riksdagen på bloggen i går kväll.

En av de piggare parlamentariker jag mött under de besök jag gjort i Bryssel var en engelsk parlamentariker som närmade sig de 70. Han hade gjort ett arbetsliv som affärsman och ställde upp och kom in i EU-valet kring de 60. Vidsynt, handlingskraftig, frispråkig och full av integritet. Kanske inte drömmen för en partiledning. Mötet med honom var inspirerande.

Jag tror att en bakgrundsmässigt "spretigare" rekrytering till riksdagen i någon mån kunde bidra till att öka intresset och vitaliteten. Hur man nu åstadkommer det.

Riksdagen

Av , , Bli först att kommentera 1

Aldrig förr har så många hoppat av Sveriges högsta beslutande organ, skriver SvD. Nästan var tionde ledamot har gett sig iväg sedan valet 2006. Partiernas ledningar verkar ta saken med ro.

Har i kväll läst några artiklar och blogginlägg om saken och är inte expert på den. När det står att några ledamöter säger att de inte har tillräckligt att göra får jag inte ihop det. Några jag känner verkar ha absolut fullt upp och lite till. Sen finns det väl oändliga möjligheter att verka för sina väljare genom att nyttja de kontaktmöjligheter man har som riksdagsledamot. Svårigheten borde väl ligga i att begränsa sig.

Själv kan jag tänka att upplevelsen av att vara röstboskap i 40-, 60-, och 100-spann borde vara en rysare av mått. Jag väljer dock att tro att det inte är riktigt så illa.

Faktum kvarstår att många som nått Sveriges Riksdag väljer bort den för annat.