Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: Livet

Tankar om kriget och tiden

Av , , Bli först att kommentera 7

Under en semester nyligen läste jag böcker från tre årtusenden. Lägger jag till Bibeln täcktes fyra millennier.

De flesta böckerna råkade handla om krig. En om kriget i allmänhet, skriven ungefär samtidigt som Malaki bok något halvsekel innan Kristi födelse.
De andra böckerna handlade om delar av världskrigen. De dittills och hittills ojämförligt största krigen med ofattliga mängder döda. Några miljoner genom industriell utrotning.

Första världskriget startade för hundra år sedan. Det andra började avslutas för sjuttio år sedan med de allierades landstigning i Normandie. Man ska inte glömma Sovjets massiva insats för att göra slut på förre kompanjonen Hitler som Stalin först delade upp Europa med. Jag hade med en bok om belägringen av Stalingrad också, men den kräver nog en ny semester.

Första världskrigets bakgrund har alltid tyckts mig komplicerad. ”The Sleepwalkers – How Europe went to War in 1914” ändrade inte på det, men galenskapen blev lite tydligare. Besöket med högstadieelever på franska slagfält för några år sedan lämnade också det huvudintrycket. Nationalistisk galenskap.

Första världskriget har inte fångat mitt intresse som det andra. Dels p.g.a. komplexiteten, andra var tydligare med en ond, galen och skicklig rasist och judehatare som primus motor. Han måste bara stoppas med alla till buds stående medel.
Det orsaken andra är tiden. Första världskriget kändes halvvägs till medeltiden i min ungdom.

Hur länge sen var det, egentligen? Mitt liv har runnit iväg fort. Född 1959, fjorton år efter andra världskrigets slut, har jag blivit femtiofem.
Om jag ett irrationellt ögonblick skulle leka med tanken att åren gått andra vägen? Från femtionio och neråt. Då hade det varit 1904 nu. 1914 är så sett inte så långt bort, drygt 36 500 dagar. Där hade jag varit vid 45 om vi vänt på steken. Mina 30-åriga medarbetare hade varit inne i kalla krigets 1954 om man vänt på deras årsflöde.

Det som var farligt då är farligt nu. Makthunger, ondska, högmod och sjuklig stolthet, nationalistiska drömmar, krigsromantik och hämndbegär kan tända eld på världen.

Inte som många tror

Av , , 6 kommentarer 13


Fick idag tillfälle att småretas lite med några som jobbar åt en städfirma. Jag sa att de väl mest var städade hos rika människor.

De log och erbjöd mig att följa med en dag. Förutom hos företagen sa båda att det mest var pensionärer och barnfamiljer man städade hos. Inte så ofta hos var och en, men hos många som behövde få en lättnad ibland.

Man vågade inte tänka på vad som skulle hända om RUT skulle försvinna, som några tänkbara regeringspartier vill. Många jobb skulle försvinna, för både svensk- och utrikesfödda. Många viktiga jobb.

Livet och döden

Av , , 3 kommentarer 9


I början på veckan begravs en av mina studiekamrater i ett grannland.

Jag har inte mött honom på några årtionden, men förra lördagen hittade jag hans foto vid förrådsröjning. Mindes och tänkte på honom och påminde Vår Herre om honom. Visste att han haft det svårt.

Ett par dagar efteråt fick jag höra att han dog då, på lördag.

Det är mycket som är märkligt.

Påminnelser

Av , , 6 kommentarer 5


Har idag fått två sjukdomsbesked som blixtar från klar himmel. Två personer i bekantskapskretsen, i olika åldrar, som enligt alla sannolikhetsberäkningar inte skulle befinna sig i sina nuvarande situationer.

Vi vet inget om livet och morgondagen, inget är självklart.

Förändringstider

Av , , Bli först att kommentera 9


Förändringen är ständig och på många plan. På världens stora scener och i det lilla och nära livet. Det är mycket som hänt i båda de väderstrecken på några år.

I vårt ”lilla” händer också mycket. Det är något speciellt att röja ur och städa bort något som i stort varit ens barndomshem. Det ska nästan alla göra en gång och det är en stor förmån att få göra det med den som är och har varit hemmets centrum och ”själ”.

Det är mer av förändring på gång och nu drar vår renovering snart igång igen, den intensivaste fasen. För några är sådant ett stort intresse och något av livsluften. För andra är det ett oöverblickbart och nästan skrämmande mysterium där resultatet är saken. Jag säger inte hur det är för oss, men det är inte svårgissat. 😉

Sen följer fler förändringar. Livets skiften är ständiga och ofta utvecklande. Och inte minst spännande….

Men nu är det vila. Allt förändras inte.

Bästa åldern…

Av , , 2 kommentarer 13


Ringde min 96-åriga moster härom dagen. Hon hade ”brådis”. Det hon bestämt för dagen var att fixa gardinerna i köket, men det var vissa problem. När hon la bort saxen, och ännu värre nålarna, så var de svåra att hitta. Hon tyckte det var besvärligt att bli gammal.

”-Så det är stor skillnad på att vara 96 mot att vara 69?” frågade jag. Ja verkligen, sa hon.

Sen frågade hon hur gammal jag blivit. 54, svarade jag.

”Oj, bästa åldern!”, utbrast moster.

Mycket är som sagt relativt. 🙂

Bräckligheten

Av , , Bli först att kommentera 10


Ibland stannar livet till, trots att dagarna rusar iväg som vanligt. En drastisk påminnelse om livets villkor gör att saker man sysslar med plötsligt inte betyder riktigt vad de gjorde alldeles nyss.

Livet måste förstås gå vidare, smått och stort måste skötas. Men påminnelsen om den mänskliga bräckligheten förändrar perspektiven.

Goda vänner kommer sent

Av , , Bli först att kommentera 6


Har just vinkat iväg några halvlångväga barndomsvänner med barn som kom resande förbi strax efter tiosnåret. Blev till att dricka glögg och gå igenom livet one by one en smula. Fascinerande att 22-åringen som nyss var en liten trulig parvel nu är en kommunikativ herre som kör egen långtradare i mest hela Norge.

Livet går vidare med en smått imponerande hastighet.

Vacker vila

Av , , 3 kommentarer 4

Från mobilen

Idag var vi på barndop i en kyrka där vi inte varit förr. Alldeles innan hade det förresten varit vigsel där.

Utanför kyrkan ligger den här vackra kyrkogården. Inte för att jag tror att man förnimmer något av sin viloplats, men jag tänker som hon som vid åsynen av de små strandtomterna sa att hon gärna skulle vila så här. I en solbacke ner mot vatten.