I torsdags hyllades han av president Obama i en videohälsning till Sverige.
I söndagens DN skriver Peter Wolodarsky om Raoul Wallenberg som räddade många judar i Ungern från en säker död, bland annat genom att ge dem svenska pass. Hans hållning och gärningar avvek starkt från återkommande svensk undfallenhet mot både Tyskland och Sovjet under andra världskriget och det kalla kriget.
När andra världskriget var slut drabbades han själv av den den svenska regeringens stora undfallenhet. Man gjorde inte mycket för att få tillbaka honom från Stalins fängelsehålor. Han avrättades sannolikt där 1947.
Vi minns många som gjort storverk av mindre betydelse. Raoul Wallenberg gjorde storverk av större slag. Han förtjänar att bli ihågkommen, som också Obama signalerar.
Det är sorgligt att idag höra antisemitiska toner från Ungern som i någon mån påminner om den tidsepok när Wallenberg utförde sin stora insats där.
Inget liknar förintelsen och idag är dess minnesdag.
Har besökt fyra koncentrationsläger i mina dagar. Ett av dem ett utrotningsläger där man jobbade på det industriella utplånandet av ett folk.
Även om sovjetkommunismen tog fler av daga var det inte riktigt på samma koncentrerade vis.
Tänker sätta in en del bilder på Mariaskolans reseblogg i helgen, men var lite osäker om de här passade.
…
Det är Notre Dame i bakgrunden. Under de här rosportalerna var det många par som lät fotografera sig.Det var säkert Inte många tänkte på monumentet i mitten.
Egentligen är det inte någon överdrivet romantisk plats. På statyn i bakgrunden ser man bl.a. många barn och barnhuvuden. Det är en minnesplats för de 11 – 12 000 judiska barn som deporterades till förintelse från Paris under den tyska ockupationen på 40-talet. Ofattligt, obegripligt, omöjligt att ta in.
Det är inte fråga om någon kampanj mot honom, han har inte varit ensam om att inte se och veta vad judar utsatts för i Sveriges tredje stad. Många har varken velat göra det ena eller det andra.
Inga hatbrott ska tolereras åt något håll. Inte mot judar heller.
En del har missat delar av historieundervisningen och nutidsrapporteringen och inte förstått att nazister, extremnationalister och vissa islamister står väldigt nära varann. I alla fall i hatet mot judarna.
PÅ dagens ledarsida i SvD kan man litegrann om det som händer och inte händer i Malmö just nu. Judarnas flykt från staden uppmärksammas i flera länder. Kanske inte så mycket i Sverige, än så länge.
Det är hög tid att problemen till att börja med erkänns av den politiska ledningen i Malmö. Nu ställs Ilmar Reepalu, Malmö, Sverige och vi svenskar på prov.
Man undrar om detta verkligen är Sverige. Läs gärna artikeln i The Sunday Telegraph. Här finns en annan artikel om saken, men med en intervjuad Ilmar Reepalu.
Det räcker inte med att skämmas. Man bör göra något mer.
Har fått ett par påminnelser om dagen högtidlighållande av förintelsens minnesdag. Fackeltåg 1830 från rådhustorget mot Stadskyrkan.
Tyvärr kan jag av olika anledningar inte medverka. Hoppas många gör det.
Idag har vi en tyst och rätt obemärkt emigration av judar som inte längre vågar bo kvar i Malmö. Se t.ex. dessa artiklar. Dagen.Newsmill.
Vissa familjer som efter brandattentat mot synagogan och annat inte längre finner Sverige säkert har bott här sedan 1800-talet.
Det finns flera saker som kan få oss att blunda för det som sker, i alla fall att tiga. Medlöperiets lättrullade och sluttande plan har många påfartsvägar.
Senaste kommentarerna