…
Det var lättsammare att cykla i medlut, men jag får nog revidera tidsåtgången lite. Det blir svårt att spöa bilen i tid på sträckan Vännäsby-Ersboda. Men hyfsat nära ska jag komma totalt med promenad, tågresa och en knapp halvmils cyklande. Nu missade jag ordinarie pendel med ett par minuter och fick vänta en dryg kvart.
Men nu hann jag ju blogga istället. Och fick motion och en aning ganska frisk luft.
…
Har just bjudit en vän på en tågresa till Umeå. Min nya begagnade cykel har fått göra resan för första gången. Kostade en ungdomsbiljett för henne, men bättre det än att gravsaltas bakom bilen längs E12 de här måttligt kalla dagarna.
55 minuter tog det från Fågelstigen i Vännäsby till Eductus på Formvägen 16, med fem minuters väntan på tåget i Vännäsby. Då har benen i stort sett inte cyklat sedan september. Med mer anpassad framförhållning vid Vännäsby C och lite mer trimmade ben hoppas jag kapa den tiden en smula. Nu kändes motan väster om E4 lite, ja, motig.
Mellan Umestan och Formvägen hann jag möta drygt 15 cyklister i morse. Det är inte alldeles dåligt en halvsur och grå februarimorgon.
…
Igår läste jag en artikel i The Economist som var rätt omtumlande. Den handlade om vad den tekniska och digitala utvecklingen fört med sig och kommer att föra med sig för arbetsmarknad och samhälle.
Många av dagens yrken fanns inte för ett antal år sen. En del kommer att bli mer sällsynta framöver. Några försvinner, som alltid har skett. Utvecklingen är varken smärtfri, möjlig att stoppa eller ensidigt negativ. Den kommer enligt artikeln och sunda förnuftet att ställa stora krav på politiken. Mer om det en annan gång.
Ett område där det gäller att vara lyhörd och snabbrörlig är utbildningsområdet. Idag har vi arbetskraftsbrist på vissa traditionella områden som definitivt behövs imorgon också. Det fattas kompetent folk p.g.a. att fler pensioneras än utbildas. Men det saknas än fler inom IT-sektorn. Det fattas gärna utbildat och kunnigt folk när en stad som Umeå på rätt kort tid fått 80 nya företag och ett knappt tusental nya arbetstillfällen inom ett område.
Som sagt, det är inte enkelt när saker förändras, men utvecklingen kan inte stoppas och samhällssektorer inte konserveras. Vi får arbeta på att kunna erbjuda utbildning till unga och även till äldre karriärväxlare för det vi ser behövs och växer fram. Än nödvändigare blir det också att vända trenden med ”dropouts” i grundskola och gymnasium. Det blir inte mindre viktigt med utbildning (jobbrealistisk och verklighetsförankrad) framöver. Oavsett vilket område man siktar på. Vi måste också bli mångdubbelt bättre på att nyttja inflyttande kompetens.
Den engelska artikeln som väckte de här tankarna kan vara skakande. Jag länkar inte dit, den blir nog översatt helt eller delvis och reflektionerna går vidare. Men politiker, arbetsförmedlare, SYV:are, utbildare och allmänt intresserade kan leta reda på den.
…
Efter att ha varit friskolerektor i 13 år har jag på senare år haft förmånen att prova varierande uppgifter inom den kommunala utbildningsvärlden.
Alltifrån ettåringar till vuxna har jag fått arbeta för. Synnerligen operativt, men även strategiskt under tiden som skolchef i Bjurholm och i skolchefsgruppen där både stad och inland var representerat. Intressant tid, inte minst på grund av skickliga och erfarna kollegor som jag lärt mig mycket av. Via det politiska engagemanget har jag också fått vidga vyerna över utbildningens delar och helhet. Jag har fått ta del av mycket, mer än som borde vara möjligt.
Nu har jag lämnat den kommunala världen, åtminstone som anställd.
I februari börjar jag som platschef på Eductus i Umeå. Uppgiften är vuxenutbildning och arbetet innebär verksamhet som syftar till att människor så snart som möjligt ska hitta sitt arbete och olika arbeten sin människa. Jobbet känns intressant, meningsfullt och inspirerande och medarbetarnas engagemang och kompetens lovar väldigt gott.
Som en konsekvens av den nya uppgiften slutar jag i Liljaskolans styrelse. Det finns i dagsläget inga konkurrerande verksamheter, men man bör inte sitta på alltför många stolar. Tiden räcker inte heller till allt.
Jan
Senaste kommentarerna