Jobbavdrag – kommunernas ekonomi.

Jag brukar fråga dem jag träffar: – Har du märkt av krisen i den egen ekonomi?
Ofta är svaret nej. Dem som hamnat utanför arbetsmarkanden av olika anledningar har naturligtvis ett annat svar. Dessutom alla den som varslats. Men det jag menar är att om inte media målar upp allt så stort så hade krisen blivit mindre. Nu skräms vi till att tro det ska bli sämre för oss så vi måste spara. Precis tvärt emot vad vi egentligen borde göra.

Ibland får jag också svaret att om man ska köpa någonting så är det lättare att få en bra affär nu än tidigare. Och så är det. Affärsmännen är villig att diskutera priser etc. på ett annat sätt än tidigare.

1,4 miljoner extra
I januari får vi svenskarna dessutom ut 1,4 miljarder kronor mer än i december.
Skälet till det är det tredje steget i jobbavdraget. Drygt fyra miljoner svenskar får mer pengar i plånboken detta år. Det är inte så dumt.

För vissa löntagare kan det handla om så mycket som tusen kronor mer varje månad. Pengar som kan komma väl till pass i finanskristider. Så det blir spännande när löneavin kommer.

Kommunernas ekonomi.
Många kommuner får sämre skattintäkter. Det innebär att det blir besparingar. Ta bara den senaste prognos vi fick till Vännäs kommun som innebär en minskning av intäkterna med över 5 miljoner.

Nu diskuteras det om att staten borde skjuta till pengar till kommunsektorn. Och i förstone kan man tycka att det är ett måste. Våra borgerliga kamrater i SKL har också uttryckt den saken. Men jag tänker nog ungefär som Mats Odell. Det är viktigt att kommunerna först ser över sitt hus. I en kristid föds många goda tankar. Får man bara pytsat in mer pengar så kommer inte samma krav på kreativitet.

Och mer pengar har ju regeringen tillskjutit till kommunsektorn. Över 30 miljarder extra. Men jag är övertygad att vi kommer att se ytterligare tillskjutande framöver. Om den statliga finansen har det utrymmet.