Hamas barnprogram.

Allt för sällan i västliga medier uppmärksammas den vansinnigt antisemitiska tonen i offentligheten i många muslimska länder. Och allt för ofta ursäktas den med att Israel har betett sig si eller så mot sina grannar. Men det är inte rättvisande.

Ta bara ett av de senaste exemplen. En inte helt oväsentlig detalj i terrorattackerna i Bombay är att en av måltavlorna var ett litet judiskt center. I rubrikerna hette det att ’israeler’ tillhörde terroroffren. Att pakistanier kan vara förgrymmade på de forna kolonialherrarna i Storbritannien, eller på världens ledande supermakt USA, eller på grannen Indien, det kan man ju tänka sig. Men man kan ju undra vad Pakistan kan ha för konflikt med lilla Israel, långt bort? Nej, sorgligt nog var nog terroristerna uppfyllda av ett hat som odlas i vissa extremistiska uttolkningar av islam

– ett hat mot judar.

Detta hat förpestar stora delar av världen och smittar människor som över huvud taget aldrig kommit i kontakt med judar eller för den delen israelisk politik. Hatet kan ta sig fullständigt groteska yttringar, som häromveckan då ett tv-program diskuterade

– det moraliskt riktiga i att våldta judar.

Så nog kan man undra över dem som lättvindigt säger att vi löser konflikten om vi bojkottar Israel och deras varor o tjänster. Detta är inte hela sanningen och inte heller rättvisande. Det hat som bl a Hamas inplanterar i barnen redan när de är små kommer att sätta sina spår oavsett om vi bojkottar alla varor o tjänster från Israel under lång tid. Men visst vore det bra om man kom till förhandlingsbordet istället för att döda varandra. Krig har sällan löst problem, men ofta fungerat som ett bevis på makt innan man kommer till förhandlingsbordet.