Hade i går förmånen att upplevde Romeo o Julia i något modernare tappning. Var inbjuden till Midgårdsskolan där ettårs eleverna har som projekt att sätta upp någon föreställning varje år. Och det var verkligen genomarbetat alltifrån scenen till framförandet i Valhalla. Skolan innehar ju både musiklinje och teater. Så det var gott om initiativ på scenen.
Men jag slogs av en annan sak och fler med mig att det är en otroligt fin skola. Har i och för sig besökt skolan tidigare då vår yngsta dotter går där, men också reagerat på samma sak. När jag kom till cafeterian så fanns en ljudanläggning mitt i rummet. En orörd ljudanläggning helt öppet är inte vanligt i varje skola.
Min dotter berättar att det ligger gitarrer i korridoren som man kan låna. Musikrummen är öppna för elever att användas när man vill. Det händer att man glömmer mobilen och naturligtvis infinner sig tanken att den är borta för på en skola är det många elever som vill ha mobiltelefoner. Men döm om förvåningen när man vänder sig till receptionen och den är inlämnad där. Detta har hänt flera elever.
Vid ett besök på toaletten kan man konstatera att väggarna är vita o fina helt utan kludd. Varför är det så här på denna skola? Eller rättare sagt varför är det inte så här på alla gymnasieskolor?
Spännande att följa utvecklingen under tre år på denna skola. De tidigare fyra barnen har alla gått på vårt eget gymnasium Liljaskolan. Så rutinerna där känner man till.
Vad beror det på att det är en helt annan kultur på en hel skola? Och hur kan vi sprida denna kultur till andra skolor då förstörelse kostar samhället stora pengar varje år. Nåt har i mitt tycke alla skolor att lära av Midgårdsskolan. Har du vägarna förbi så gå in och förvånas du också.
Senaste kommentarerna