1 maj?

Idel kända ansikten. Längst t v Sofia Modigh (nr 2 på EP-listan) Lennart Sjögren (partisekreterare) Göran Hägglund samt parad generalen Oscarsson him selv.

Det har varit en långhelg. På tal om det läste just vad en ledig dag kostar vårt samhälle. Och visst kan man ifrågasätta att 1 maj ska fortsatt vara en röd dag. För övrigt den enda röda dagen då jag med högburet huvud kan arbeta med allehanda sysslor. Jag har inga skrupler för det. Anser att denna dag som "arbetarnas dag" är passerad. Råkar man köra på Tegsbron i Umeå känns det som man är i Russland. Röda flaggor så långt man ser. Nästan så att rysningarna längs ryggraden tar fart.

Sen dessa parader som går av stapeln denna dag. Med lika röda flaggor tror man sig lösa världsproblemen eller åtminstone ha lösningen för det. Med vackert och välformulerat tal då man med tydlighet vet vad som behöver göras. Man kan fundera vad man gjorde då man själv satt i regering och varför man då inte gjorde allt man nu vill göra. Eller är det som forskare säger att oavsett vem som sitter vid makten så är det oppositionen som alltid har mer pengar, mer idéer, större reformer etc. Vänner späd inte på politikerföraktet.

Jag ska bekänna att jag även gått i detta tåg på första maj. Säj det inte till nån. Som barn tyckte vi det var spännande att det var marschmusik och parad från Myrans kiosk. Klart vi var med. Vi fick t o m ballonger vi skulle bära på. Sen när jag blev lite äldre tyckte någon att jag skulle bära ett plakat. Minns inte vad det stod på plakatet men möjligen var det nåt som jag i dagsläget inte skulle bära på. Tror det var sista gången jag gick med för sedan jag förstod vad det handlade om så var det jag som uppmanade mina småsyskon att inte gå i ledet. Så kan det gå. Kom också ihåg en av våra grannar som för övrigt råkade vara föräldrar till en viss riksdagsman, alltid hade kostym och var finklädd denna dag. Det var ju arbetarna dag.

Vad sägs om t ex kanelbullens dag, kakornas dag, de sjukas dag, de friska dag. Ja det finns faktiskt dagar för allt.

Några som gjort 1 maj till en familjedag är mina partikamrater i Uppsala. Med riksdagsman Mikael Oskarson (kd) i spetsen ordnar de demonstration för familjen. Faktiskt år efter år den största manifestationen i Uppsala denna dag. I år var också Marcus Birro med som har kommit till insikt hur viktigt det är med familjen. Från att ha stött den som för en tid sen stod i gathörnen och pratade om "Död åt familjen" har han funderat en extra gång och anser nu att familjen är en av de viktigaste byggstenarna i samhället. Härligt vi står på samma sida Marcus.

Se här vad media har rapporterat om familjeaktiviteten i Uppsala som "stulit" arbetarnas dag.
SR Uppland UNT Dagen