Etikett: Sandvikens Fjällgård

Nu är han här igen!!!

Av , , 7 kommentarer 29

Nu är han/hon här igen. Den mystiska fågel som även gästade oss förra hösten. Ca 20 cm lång vit/ljusgrå med  svart streck över vinge och ögon. Dessutom har han en gulgrön avlång hätta på huvudet. Finns ej i någon av mina fågelböcker. Tacksam för tips på vad detta kan vara för en gynnare som passerar Sandviken om höstarna.

 

Från köksfönstret

Av , , 6 kommentarer 34

Från mitt köksfönster  denna spegelblanka tysta septembermorgon syns en vanlig men samtidigt ovanlig syn. Min båt, min sjö, mitt fiskespö, men med en annan människa i. Min vän Lena njuter av morgonens stillhet i båten på sjön. Jag vet hur det känns, magiskt stilla och mycket harmoniskt. Hoppas att tjejerna tar med sig goda minnen från de här dagarna, trots att solen inte varit så generös som  utlovat. Den lilla fjällpromenaden igår, lunchen och kaffetåren i tältkåtan, de många skratten, vedeldad bastu med tillhörande bad och den trevliga kvällen där R och jag blev bjudna på deras ljuvliga matpajer och en härlig sallad. Till detta ett gott vin och en syndigt god pannacotta med marinerade jordgubbar. Jag kommer att glädjas åt den här helgen länge, och kanske nu får fler av mina gamla vänner att ta sig i hampan och pallra sig hit. Mer fina bilder kommer. Badbrudar utlovas!

 

Pusskalaset

Av , , 2 kommentarer 37

 Kulturkalaset i Göteborg i all ära men jag föredrar helt klart pusskalaset med mina fina små älsklingar. Idag fick jag äntligen äran att träffa Alice och Oliver med föräldrar. Vi ska nu ha några mysiga dagar tillsammans och göra så lite som möjligt, bara ta dagen som den kommer. Ser fram emot något lekparksbesök med Oliver. Vi ska också köra med tågbanan, ge mamma Sandra en skön fotmassage och så blir det bäbisgos med nya lillgumman förstås. 

Dagens föreläsning i Alvesta gick jättebra och gav flera nya spännande kontakter. Det känns verkligen kul och meningsfullt att komplettera turistvärdslivet med en och annan avstickare ut i landet och sprida den viktiga kunskapen om demens. Tankeväckaren känns lika aktuell fortfarande och verkar ännu fylla sitt syfte i olika sammanhang. 

Kärt återseende med min kära exmentor Anki. Vi blev båda rörda när vi blickade tillbaka och insåg hur mycket som hänt sedan vi hade våra första samtal för två år sedan. Mycket av min osäkerhet och tvekan då, har vänts till mod och och nya vägar i livet. Hon har betytt mycket för mig och är fortfarande min färgstarka förebild den lilla ärtan.

I Sandviken verkar livet rulla på utan mig. Kram till min tappra gubbe som håller ställningarna och låter mig få lite semester. Du är guld Robban!

Ett år i Sandviken

Av , , 8 kommentarer 50

Ett  helt år har gått sedan vi tog över här i Sandviken. Ikväll ska vi krama varandra lite extra och kanske fira litegrann. Det är ofattbart hur snabbt tiden rusat iväg. Ofattbart hur mycket vi har hunnit – och hur mycket vi inte har hunnit av våra föresatser. Vi har under året möblerat om lite i tidsplanen kring våra visioner och gjort vissa omprioriteringar, men grundföresatsen är densamma som för ett år sedan.

Inte en enda dag har vi ångrat oss. Varje morgon jag tittar ut genom fönstret och ser fjällen, vattnet och andas den friska luften så fylls jag av glädje och stolthet för att vi faktiskt vågade bryta upp och lämna allt. Kommer än ihåg spänningen i att faktiskt säja upp mig från mitt mycket intressanta och givande jobb som demenssjuksköterska i Umeå kommuns äldrevårdsteam. Många tyckte att vi var lite galna, men många stöttade oss och höll med oss i det faktum att livet är här och nu.

Vi har mött hundratals och åter hundratals nya människor sedan vi kom hit. Långt fler än jag någonsin kunnat föreställa mig. Nästan alla har varit fantastiskt trevliga och härliga människor. Vi har gjort vårt allra bästa och ska fortsätta så, så länge vi orkar vara glada och trevliga. Nu går vi ett nytt spännande år till mötes tillsammans med vår nya familjemedlem Leo. Det kommer att bli härligt, intensivt, slitsamt, spännande  och trevligt. Tack alla kunder, gäster och nya vänner för ett fint år. Och du…..glöm inte bort att även du kan följa din dröm!

Stolthet och wienerbröd

Av , , Bli först att kommentera 43

Känner en stolthet att kl 10.00 en lördagsmorgon kunna servera fikasugna förbipasserande fräscht kaffe,  varma nygräddade wienerbröd, bullar eller ciabatta. Det förväntar man sig nog inte här uppe i avkroken, och gör att man kanske lägger Sandvikens Fjällgård på minnet.