Är du en pensionerad snickare eller målare, och kan tänka dig att spendera ett par höstveckor hos oss vid Sandvikens Fjällgård i en underbar fjällmiljö? Vi behöver en händig resurs nu när vi ska bygga om en del, samt måla och tapetsera. Hör av dig till Robert 070-6940670
Etikett: Sandvikens Fjällgård
Från fjäll till kust, från kust till fjäll
Hemma i vackra Sandviken igen efter två intensiva dagar på resande fot till Umeå. Jag satt i bilen på nedresan och undrade hur det skulle kännas att komma till Umeå och på tillbakaresan och undrade hur det skulle kännas att komma till Sandviken. Umeå väckte inga speciella känslor, men däremot när jag passerade Jäkkvik på hemresan så märkte jag att foten pressade allt hårdare på gaspedalen och ville hem snabbt. Hem till Robert och till vårt nya hem i Sandviken. Fastän det är rörigt här och vi inte alls hunnit packa upp, måla tapetsera eller alls hunnit komma i ordning med privatlivet, utan mestadels ägnat oss åt att få rörelsen att fungera, så känns det ändå som hemma. Det gladde mig att det kändes så.
I bilen låg ett gäng vattenkokare, och en del trivselutsmyckning till stugorna. Det känns roligt att få göra fint och välkomnande till våra gäster. I helgen har det varit fullt upp för Robert. Fullt i stugorna och dessutom husvagnsgäster och tältare. Våra fantastiska vänner som hyr här på årsbasis, har hjälpt oss så otroligt mycket. Hela anläggningen är röjd, krattad och det blev så fint. Vi är så tacksamma. Stämningen här känns fin och varm. Många har besökt oss för att önska lycka till. Livet känns gott.
Du bor mitt i ett vykort
Så skrev en av mina Facebookvänner när hon såg min bild av fiskafänget på spegelblank sjö, med fjällen som fond. Att ännu en dag vakna på den här ljuvliga platsen känns härligt. Min kontorsvy är sagolik med utsikt över sjön. Vi har haft ett par intensiva 16-timmars arbetsdagar som har varit spännande på flera sätt. Nu har vi klarat flera nålsögon och börjar få en viss hum om rutiner och teknisk apparatur. Språkträning får vi varje dag och det som inte begrips får man komplettera med kroppsspråket.
Vi har fått ett fantastiskt fint mottagande av såväl kända som okända. Stammisarna här har välkomnat oss med presenter, välgångsönskningar blommor och kramar. Vi känner oss rörda och glada och än mer motiverade att bidra till att den här platsen som är oasen för så många ska få stråla av trivsel och harmoni. Nu har vi prioriterat möten med människor, men måste också samla ihop oss och sortera i pappershögarna så att vi inte gör någon onödig miss. En fin dag och ett gott morgonkaffe önskar vi från Sandvikens Fjällgård.
Som en Paradisask
Nu har vi varit här vid Sandvikens Fjällgård ett par veckor. Jag tycker att det var alldeles nyss som vi lämnade Umeå och vårt gamla trygga liv bakom oss och styrde kosan norrut med vår last, fulla av förväntan, spända men helt eniga om att vårt beslut var det rätta.
Tiden går fort. Det har varit intensiva dagar med mycket nytt att lära, men den svindlande känslan som infann sig när vi kom körande längs Silvervägen förbi Tjaktjaure den allra första kvällen och solen glödde välkomnande till oss och visade vackra Björntoppen i all sin glans, den känslan sitter kvar. Hisnande, rakt i hjärteroten. Tänk att alla bitar föll på plats och att vi äntligen är här efter en lång vår av väntan.
Det strålande vädret har visat platsen från sin allra bästa sida och vi njuter av livet här i fulla drag. Det är mycket nytt att lära sig, många möten och nya människor varje dag. Att vi är sist ut från Sverige och först in från Norge känns kul och vi har redan mött många trevliga norska grannar. Vi har ju bara 24 km till gränsen.
Vårt fjällparadis är att likna vid en smarrig chokladask. Här finns godbitar som fantastiska utflyktmål, dagsturer eller strapatser beroende på vad man orkar och har tid till. Fina fiskeställen för såväl båtfiskare, spinn, som flugfiskare. Här finns många olika mineraler och en spännande flora.
Fisken i Tjaktjaure sägs vara av fantastisk kvalite och här finns både sjöar i mängd samt fina strömmande vatten att prova lyckan i. Röding av ordentlig kaliber vakar alldeles utanför bastun. Idag fick jag en riktigt fin röding och en kraftfull öring alldeles här utanför. Öringen gjorde ett antal spänstiga saltomortaler och gav slirbromsen flera ordentliga genomkörare innan fisken landade i båten prickig blank och grann. Lycka! I det kristallklara vattnet ser man rödingar ila fram och tillbaka över sandbottnen. Jag mår som en prinsessa i dessa fina omgivningar. Allt har gått över förväntan hittills och tittar på varandra, Robert och jag, och nickar i samförstånd. Det här känns så bra.
Exklusiva praliner som vilda djur alldeles in på knuten, älgar, rävar och ripor, mängder av fina sjöfåglar, småfåglar och rovfåglar finns också här. Varje dag får vi se något nytt från naturens skådespel. Jag återkommer om fler fina praliner när jag provsmakat dem. När det blir mörkt stormigt och kallt i vinter och börjar närmar sig julen – då ska vi ta från det undre lagret.
Morgonstund
Här finns fina utflyktsmål, och släta solhällar att äta luch eller ta sig en tupplur på.
Alla sover ännu. Som vanligt i fjällen blir jag sittande med blicken fäst på vattnet. Så rogivande det är att få ta sitt morgonkaffe invid en fjällsjö. En lång natts sömn har gjort susen, jag kröp i säng tidigt igår och missade tydligen en del trevligheter och ett par stamgäster som ville hälsa oss välkomna, men jag hoppas att få träffa dem idag istället. Jag antar att det är sommarens höga tempo och anspänning som nu börjar släppa så att det uppdämda sömnbehovet gör sig påmint.
Det trevliga sällskapet från MTF som kom till kåtan tidigare igårkväll har varit här många gånger tidigare. Vi får många berättelser, tips på ställen och bra förslag som vi försöker ta in. Idag ska jag ta mig en cykeltur längs Silvervägen. Mera inskolning står också på programmet. 12/8 så är det skarpt läge och då bör vi har fått kläm på det viktigaste kring praktiska rutiner och handhavande av olika slag. Att vara vänliga, tillmötesgående och serviceinriktade – det tror vi inte att vi behöver träna oss så mycket i:)
Morgon mellan fjällen – På riktigt!
Att vakna på den här platsen, komma ut och känna den klara luften, se sjön ligga spegelblank och spegla de mäktiga bergssidorna känns overkligt och härligt. Vi har sovit som små grisar inatt efter dagar av hårt jobb och anspänning. En god middag och en mysig kväll med J&M avslutade vår ankomstdag till Sandviken. Ett varmt mottagande av Helén och Dan kändes fint i hjärteroten. I huset råder uppbrottsstämning och de håller på att packa samman sitt bohag inför flytten. Vi bor i en 6-bäddsstuga med utsikt mot sjön och mot den vackra fjällvärlden. Från husets balkong har man en otrolig utsikt mot Norge, och alldeles rakt över vägen bara 75 m från huset står älgar helt orädda och slickar på saltstenen.
En av stamgästerna berättade igår för oss att de förutom älg, sett lo, järv, björn och även varg i området. Ett par från Trollhättan är här för 25:e året i följd, och vi har redan fått tips på många vandringsstigar och fiskeställen. Idag ska vi ut på sjön och se oss omkring. Rekognocera så att vi när värmen kommer till helgen vet vart vi ska bege oss för att bada. Kanske, kanske det kommer en badbild på Robban – augustis badpojke. Om ni har tur kanske han inspireras av de djärva kalenderpojkarna från närbelägna Jutis och rullar upp "grönbyxerna" ända till knävecken.
Mitt nya hemma..
Äntligen…efter många dagars väntan, mycket jobb och alla strapatser, har vi nu landat i vårt nya "hemma" i Sandvikens Fjällgård. När vi närmade oss, så körde jag först med bil och släp, och efter kom Robert med den första lastbilen. När den gudomligt vackra fjällvyn uppenbarade sig i solsken mot blå himmel, så kom tårarna. Det var så vackert att jag inte kundå hålla tårarna tillbaka. Spegelblank sjö, en lång resas slut, lättnad och trötthet i en salig mix. Installerade i en mysig stuga, varmt välkomnad av Helén och Dan, samt småprat med några av stug/husvagnsgästerna, är vi nu mätta nöjda och firar denna stora dag tillsammans med Johan och Marina. Utanför är det ännu ljust, i kaminen brinner en brasa, ovanför vägen smuttar en orädd älg på saltstenen och på sjön patrullerar rödingstimmen i godan ro – orädda. De skulle bara veta att de snart kommer att möta sin överman.
Snattren
Snattren, snottren eller hjortron – kärt barn har många namn. Nykokad sylt i långa rader väntar här på att få avnjutas med våfflor, vaniljglass eller en härlig tunnbrödsbryta. Nu när jag flyttar till Norrbotten så får jag väl träna mig att säga "smolanedi" istället för bryta. Översatt till ren svenska så betyder det helt krasst smula-ned-i. Bruttun har jag även hört att brytan brukar kallas för i Norrbotten. Hjortronsylten packas ned tillsamman med det övriga i flytten till Sandvikens Fjällgård. Den kommer där väl till pass att serveras till sugna förbipasserande som vill ha sig en våffla med hjortronsylt och vispgrädde och en kopp kaffe i tältkåtan. Visst blir du sugen? Välkommen!
Guckusko
Guckusko
Fick idag i mejlen den här fina bilden, tagen i trakterna kring Sandvikens Fjällgård av Helén, som är nuvarande ägare. Vi missar tyvärr guckuskosäsongen i år, men hon lovar att visa oss platsen där de växer. Så får vi något att se fram emot nästa sommar med.
Bakvattnet….
Trodde väl aldrig i min vildaste fantasi att orten Bakvattnet fanns på riktigt. Likafullt satt jag nyss och knappade in den på Robbans GPS. Dit styr han kosan idag på en spontan hjullastarsafari – igen! Vi har ännu inte fått tag i den maskin vi kommer att behöva när snön börjar yra däruppe i Sandvikens Fjällgård.
Jag brukar inte vara orolig när han är ute och kör, men idag känns det inget vidare. Det blev en extra lång kram innan vi skildes. Själv stannar jag vid hemmets härd och fortsätter att knoga på med allt som ska göras. Några ärenden i stan blir det, och det känns faktiskt skönt att det är lite svalare idag. Hela tiden har jag mina nära och kära i tankarna – tacksam för livet.
Senaste kommentarerna