Dr Wallqvists samling av antika fiskeprylar
Ja, kanske inte riktigt, men nog har jag ovanligt mycket fiskegrejor för att vara kvinnfolk.
Utökade samlingen ytterligare igår efter besök på Arjeplogs sportfiskeaffär. En massa fina nya flugor samt tre helt oemotståndliga Rapala borte mindresortn.
Här ser ni avancerad fiskehistoria från Silvermuseet och medge att vi fiskare alltid varit en kreativ sort.
Så här på nattkröken tillåter jag mig att spåna lite vilt kring denna bild.
Gammalt tillbaka användes denna byggnad ”Njalla” för att förvara mat utom räckhåll för vilda djur.
Idag kan jag se och visionera ett helt nytt användningsområde, nämligen för förvaring av vetebullar, smågodis och 200g schweizernötskakor, utom räckhåll för små höjdrädda fruntimmer med låg blodsockerhalt, dåligt balanssinne och anlag för yrsel.
Med glimten i ögat bad R mig posera ”vid spisen” i det gamla nybyggarköket på Silvermuseet. Av någon outgrundlig anledning gillar han att ha mig just där.
”Du är se grann där du gå åtill spisn”
Han gillar min salige fars slitna gamla uttryck….. Jag är inte fullt lika positiv. Morr!!
Den till höger är R….
Gammalt tillbaka i vissa religiösa delar av Laisdalen kom några kyrkliga på besök till grannbyn där gårdens innehavare stolt uppvisade sin nya separator.
Något liknande hade aldrig tidigare skådats, och man fördömde genast denna till synes ogudaktiga tingest och kallade den för en”antikrist”. Ägaren fick dock rätt i sin profetia om att inom ett år skulle samtliga gårdar vara utrustade med sin egen ”antikrist”
För er som oroar er för Robbans ögon och öron kan jag meddela att ögat ser fint ut, och att han efter ett otal örinspolningar nu hör en liten öppning.
Idag besökte vi Silvermuseet i Arjeplog. Jag var där för många år sedan och ville nu gärna dit igen. Vad kunde ha passat bättre än ett museibesök denna regniga och trista dag.
Bland alla fantastiska lämningar och föremål från lappmarkens historia satt detta urklipp på väggen. Är det inte helt underbar kuriosa så säg?
Det var några av de saker vi hann göra igår när mamma Ellen o Lage kom hit. Jätteterassen badade i solsken vattnet glittrade blått och fjällvärlden låg i sin prydnad i vårt blickfång. En av sommarens kanske vackraste dagar, med sjön som en spegel.
Efter en mysig varm kycklingsallad med tillbehöv var vi laddade för att bombardera dem med det bästa vi hade att erbjuda. Först fjällspa på altanen vilket innebar fotbad i kristallklart jokkvatten med efterföljande fotvård och massage till damerna. Mycket uppskattat.
R kände sig nog en aning förfördelad och eftersatt där han hämtade sig två plasthinkar och fotbadade på egen hand/fot. För ett ögonblick var jag frestad att hälla cement i hinkarna. Jag tror att det skulle behövas för att få honom att varva ned en aning.
En tur till hyttruinen från Nasafjällstiden intresserade lilla mor som genast ville läsa mer om epoken. Idag har hon plöjt ett par böcker i ämnet medan vi gick på tur. Lage bärgade en öring. Han var otippat rätt fiskebiten och ingen var gladare än jag att han fick känna på fina fisken. Surströmmingen smakade himmelskt för New York-smaklökarna och likaså för våra. Nu ska jag se om vi lyckas med att lägga in bilder igen.
Här på udden brukar det vara lite mygg eller ”åte”som man säjer i Vindelgransele. Eller det kanske beror på hur känslig man är. Den plötsliga värmeböljan har i allafall tvärkläckt några extra miljarders miljarder just här och jag börjar bli lite orolig beträffande flugsnapparnas BMI.
Tur att det finns myggmedel och kläder. I natt har vi faktiskt till och med haft igång den elektriska myggdödaren. Man lägger en tablett i en dosa som värms upp. Denna tingest avger sedan dödande ångor och lite varstans nu på morgonen så ligger döda insekter med sugröret i luften.
Under rubriken ”snillen spekulerar” kommer en stilla undran hur djurrättsaktivisterna förhåller sig till våra små älsklingar- de blodsugande myggorna. De kanske har änglars tålamod, eller något bra knep för att inte anta den desperata fasen när man slår vilt omkring sig för att just döda. Finns det någon levande varelse som INTE skrockar belåtet när det knastrar i myggracketen?
I tschwiwel! Somliga straffar Gud genast, brukar man ju säja, och det har faktiskt redan hänt mig: Myggdosan ger huvudvärk av de kemiska gaserna och jag nästan får lust att själv lägga mej på rygg.
..
Från fönstret ser jag nu en spegelblank sjö och har inte mindre än fyra rödingstim i blickfånget. På altanen kilar en morgonpigg sädesärla som har bråda dagar. Näbben är full med maskar och kryp till småttingarna därhemma. Antagligen finns där en hel del mygg också. För somliga så är det väl tur att flygfäna finns. Det påminner mig om att lite frukost, eller åtminstone en kopp kaffe skulle sitta fint. Min trötte och myggbitne hjälte perkulerar sitt mest harmoniska snarkljud borta i sängen. Han behöver sova ut!!
.JPG)
Äntligen! Som vi har längtat efter detta. En typisk semestermorgonsfrukost på soldäcket med utsikt över fjällvärlden och vattnet. Här är min själ hemma.
Att vi dessutom får komma hit med hjärtat och minnet fullt av härliga bilder från vår fest i dagarna tre, från Alex student och från en bra arbetstermin gör inte saken sämre. Idag blåser det en del, så fiske från båt får vänta.
Efter en välbehövlig sovmorgon ska vi pyssla lite på tomten med att flytta gästhusvagnarna till den sådda delen där gräset nu gror för fullt. Därefter blir det husvagnsstädning för min del och lite grävarpyssel för R att planera tomten klart. Det ska också målas under altanen som omger stugan med sotgrå färg för att smälta in i stenhällan.
I morgon får vi storfrämmande då Ellen o Lage och kanske mamma kommer hit. Surströmming, fjällvandring och ett obligatoriskt besök på Bäverholmen beach står på programmet. Jag ser att vädret hemma är toppen. Njut av sommaren gott folk och ladda era tallkottkörtlar allt vad ni kan. Om ni har vägarna förbi Gauto i sommar så stanna till för en kaffetår eller ett saftglas vettja.
Idag bär det av till fjällen, till vårt paradis Gautosjö, för semesterliv, fiske och lite jobb. Det ska bli spännande att se om de gräsfrön vi sådde senast har tagit sig och grönskat.
På vägen upp blir det mellanlandning i Vindelgransele hos mor där även Ellen o Lage är. En röjsåg är nedpackad för att ta hand om den mindre vänliga grönskans rika dräkt som har en förmåga att breda ut sig även på hälleberget. Önskar er en solig härlig dag. Rapport från fjällen kommer förstås.
Välkommen hit!
Jag hoppas att du skall trivas här och jag uppskattar verkligen om du tar dig tid att skriva en liten kommentar eller trycka på "tummen upp-symbolen".
Kommunikationen med dig som läsare är ju själva bränslet i mitt skrivande.
Jag är: Västerbottning i exil, Fjällgårdsinnehavare, Livsnjutare, Fiskare, Mamma, Mormor , Farmor, Demenssjuksköterska och Föreläsare
Bloggar mest om: Livet förr och nu, Vardag och fest, Tokut och likt, Sandvikens Fjällgård Äldreomsorgen och demensvården
Vill bjuda dig på: En blandad mix ur livets smågodispåse. Salt, sött och syrligt om vartannat. Här förekommer tvära och ibland halsbrytande kast mellan lättsamt och allvarligt
Drömmer om att: Tankeväcka och nå ditt hjärta. Locka till skratt, igenkännande och eftertanke.
Värdesätter: Humor, vänlighet och uppmuntran. Tillmötesgående människor och okomplicerade lösningar
Ogillar: Jantelagen, glädjedödare,och "motarbetare"
Gör helst: Fiskar i fjällen, skriver, spelar och sjunger eller går på loppis.
Lyssnar helst på: Tystnaden i fjällvärlden, hjärtats röst och barnbarnen skratt.
Hemlig dröm: Att kunna få förutsättningar att skriva boken som jag ruvar i mitt hjärta.
Skriv gärna till: [email protected]
De allra flesta bilderna i bloggen är mina egna. Hör av dig om du vill låna eller använda bilderna i din tur!
Välkommen åter!
// //
Senaste kommentarerna