Plötsligt händer det…..

Så sent som i förrgår såg jag inte ett enda gult löv i naturen, men så i morse när jag vaknade så ser jag faktiskt att en antydan till höstfärger finns lite varstans i björkskogen. Vemodigt, men så är livets gång. Det är lite som när man hittar det första grå hårstået vid tinningen. Först tror man att det är ett misstag, men strax inser man att nu är det den här fasen av livet som gäller även om man inte känner sig mogen nog att uppleva de grå tinningarnas charm – redan. Man får rätta sig efter tidens gång. Hösten är en av de vackraste årstiderna här i fjällvärlden. Och livets höst – kan vara lika vacker och härlig den. Ikväll blir det eld i kaminen – den första för i höst. Tid att se tillbaka och minnas den ljuva sommaren vi haft, och tid att ta fram tjocksockar och rusta sig för eld och mys, kyla och mörker. Allt har sin tid.