Sjön ligger som en oljad spegel, fisken vakar hysteriskt. Jag har just fått vara fiskepedagog. Det är inte så lätt för turister att veta vilka grejor man ska använda. Det är svårt även för mig och dessutom har jag haft en trasseldag utöver det vanliga. Tålamodsprövande var ordet sa Bill. Jobbigt sa Bull! Väntar nu äggsjukt på att båtbatteriet ska laddas så jag kan ta ett par fina firrar idag. Har halvlovat turisterna att bjussa på fisk. Men först några timmars inomhustjänst nu!
Silfilternostalgi
På en Loppis ute på landsbygden hittade jag denna obrutna förpackning med silfilter. Vilken nostalgi!Som genom ett trollslag är jag tillbaka i lagårn i Vindelgransele.
Jag står i lagårdsporten på den där golvplankan som vickade lite och ser på när mamma i sin ladugårdsrock och med hilkan över håret står och häller den skummande spenvarma mjölken i den därför avsedda silinsatsen. Den är placerad på den zinkfärgade mjölkkrukan. I botten av silen så ligger silfiltret som består av ett cirkelrunt tunt vaddskikt.
När all mjölk har passerat filtet sitter Kisse glupskt på golvet intill och slickar sig om munnen i väntan på det porösa mjölkdroppande filtet. I ett par munsbitar så är det slukat. Så här i efterskott kan jag undra hur matsmältningen i kattmagen klarade av denna delikatess, men mig veterligt mådde katterna prima ända till den dag de fick smaka på Gyttorps special bakom gödningskasen.
Sedan följde Kisse lojalt med på den sedvanliga Via Dolorosa mot Mjölkbäcken och försökte oupphörligt trassla in sig mellan fötterna på bäraren av den tunga mjölkkrukan. Det var tider det.
Senaste kommentarerna