Fick långväga besök av långväga släkt idag. Sune och Marie Berglund gästar Sandvikens Fjällgård i natt. Trevlig samvaro och lite gott att äta tillsammans med dem och med andra långväga vänner Erik och Rosita i kåtan gjorde en lite kylig och blåsig sommarkväll varm och trivsam. Vi fick se prov på ett lite annorlunda konsthantverk gjort av damstrumpbyxor, dessa förtjusande små pippifåglar som en lokal slöjdare i Kramforstrakten gjort. Otroligt fina tycker i allafall jag!
Försökte mig på en halvledig dag idag. Det funkade hyfsat ett par timmar på förmiddagen frånsett beställningarna och några telefonsamtal, men sedan var det bara att inse att det är semestertider och folk är kaffesugna, trötta, kissnödiga, glassugna och i behov av tak över huvudet. Bra för business, men om sanningen ska fram, så skulle det vara underbart med en enda sommardag i solen, ensam med vågornas kluckande och telefonfritt eller en middag utan avbrott. Tur att kalla köttbullar också är ganska gott. Snart kommer R hem. Då kan vi i alla fall lösa av varandra.
Det är inte tvärenkelt att vara halvgammal, oteknisk och försöka ge sig på och förstå datorns obegränsade möjligheter. Begränsningarna ligger helt klart hos oss. Trots detta kanske vi ändå bör få tummen upp för våra oförtrutna försök. Idag är det nämligen skylttillverkning på gång mellan kunderna vilket låter betydligt lättare än vad det är. Som tur är så blåser det friskt och därmed kamoufleras de distraherande rödingvaken. Gårkvällens fiske gav verkligen mersmak. Hamnade i ett stim av större röding som nappade friskt, men så fort man började veva in så så släppte de. Fick 4 matfiskar men ingen av de där riktigt tunga firrarna. Jag blev i allafall påmind om att de finns därnere i djupet:) Ikväll ska jag ta dem…om det blir lugnt vill säga.
Idag vinkade vi farväl till Ove som gästat oss ett par dagar. Visst är vi ett stiligt par på bilden? Avslutningsvis bjöd Robban på Fjäll-SPA: Utomhusrakning med lödder och allt i den härliga morgonsolens sken och med spegelblank sjö och vackra fjäll som fond. Så avskedskramen var väldigt len om kinden! Vi hoppas att han snart orkar hälsa på oss igen.
Kommer så väl ihåg mitt allra första besök i Arjeplogsfjällen. Jag var ca 10-11 år och följde med mamma och pappa på bilsemester. Vi hade vårt orangeblå tält och några tunga vaddsovsäckar i bakluckan på den vita Amazonen samt spritkök och mat för några dagar. Jag hade en hel kasse med lånade serietidningar med mig, och så naturligtvis det kastspö med rulle som jag vunnit på Domus i Haparanda i en tävling – Gissa vikten på laxen.
Har idag vinkat farväl till Roberts son Johan med familj. Fina dagar, härliga minnen och en massa bilder. Bilder som är ett alldeles utmärkt stöd för minnet.
Konsten att ta en tupplur verkar ha gått i arv från far till son.
Är det flygfisk som Marina försöker fånga? Tur att räddaren klättrade upp och räddade draget:)
Kim besegrar farfar…. åtminstone för en liten stund. Snart ligger farfar i lä!
Avskedslunch i det gröna
Farfar och Tindra
Fyra generationer
Jokk naturelle i träkåsa. Det var alltför länge sedan sist. Jag vet en som njöt i fulla drag.
.JPG)
Fick förmånen att för första gången träffa lilla Natalie igår. Världens bästa Jenny med familj kom nämligen på efterlängtat och kärt besök. En fin sommardag med skratt prat och gemenskap här i vykortet. Välkomna tillbaka säjer vi!
.JPG)
Ibland kan jag sakna mina gamla arbetskamrater, förmiddagskaffet och småpratet. Men de finns ju kvar!
Igår hämtade Robert sin pappa Ove i Arvidsjaur. Så kul att han orkar komma ett par dagar! Hans kommentar när han slog sig ned vid köksfönstret var obetalbar: Egentligen borde ni betala extra skatt för den fantastiska utsikten:)
Fyra generationer är på plats och det är extra kul för Kim Jazmine och Tindra att få träffa gammelfarfar här i fjällen
Över alltihopa lyser moder sol. Ännu en magisk ögonblicksbild fångad ikväll från butiksfönstret av en tafflig fotograf som har mera tur än skicklighet.
Välkommen hit!
Jag hoppas att du skall trivas här och jag uppskattar verkligen om du tar dig tid att skriva en liten kommentar eller trycka på "tummen upp-symbolen".
Kommunikationen med dig som läsare är ju själva bränslet i mitt skrivande.
Jag är: Västerbottning i exil, Fjällgårdsinnehavare, Livsnjutare, Fiskare, Mamma, Mormor , Farmor, Demenssjuksköterska och Föreläsare
Bloggar mest om: Livet förr och nu, Vardag och fest, Tokut och likt, Sandvikens Fjällgård Äldreomsorgen och demensvården
Vill bjuda dig på: En blandad mix ur livets smågodispåse. Salt, sött och syrligt om vartannat. Här förekommer tvära och ibland halsbrytande kast mellan lättsamt och allvarligt
Drömmer om att: Tankeväcka och nå ditt hjärta. Locka till skratt, igenkännande och eftertanke.
Värdesätter: Humor, vänlighet och uppmuntran. Tillmötesgående människor och okomplicerade lösningar
Ogillar: Jantelagen, glädjedödare,och "motarbetare"
Gör helst: Fiskar i fjällen, skriver, spelar och sjunger eller går på loppis.
Lyssnar helst på: Tystnaden i fjällvärlden, hjärtats röst och barnbarnen skratt.
Hemlig dröm: Att kunna få förutsättningar att skriva boken som jag ruvar i mitt hjärta.
Skriv gärna till: [email protected]
De allra flesta bilderna i bloggen är mina egna. Hör av dig om du vill låna eller använda bilderna i din tur!
Välkommen åter!
// //
Senaste kommentarerna