På stolpen sitter en proffessionell myggjagare och väntar på bättre tider. Han saknar myggen och i brist på annat petar han lite håglöst på gårdagens bröd i fågelbordet. Vi människor längtar inte direkt efter myggen och ser flugsnapparen som en mycket mysigare lösning än en gasoldriven myggjagare. Flygfän i allmänhet välkomnas. Det blir genast lite mer rödingvak på sjön om vi får lite sol och värme.

Dags för en kvällstur med bilen igen. Kamera och kikare med förstås. Hoppas att få se några fina djur. Igårkväll  såg vi 9 älgar. Jag börjar känna igen dem på utseendet nu. Och just nu kommer solen fram!! Härligt!

Två killar på samma gång. Farmor och mormor på samma gång. Saknar mina fina småpojkar och deras föräldrar, men har fullt med  fina minnen i hjärtat.

Jag blir aldrig trött på detta föränderliga motiv.

Kanske en älg som tvättat sig och blivit vit och ren???

Mella barken å ven – ett uttryck som Robert lärt mig – som betyder ungefär att man är "il dill" ( illa till) och måste tränga sig fram.

Bilden från mäklarannonsen. Den som jag blev kär i:)

Sjön ligger spegelblank och vår nyinköpta kanot ligger och väntar nere vid sjön. Ikväll blir det bestämt till att utmana relationen igen. Två viljestarka personer, varav en mer muskelstark än den andra beger sig ut på böljan den gröna. Det kan gå nästan hur som helst. Kameran får definitivt följa med!