. Kabblekan blommar – nu får man äntligen gå barfota!
Drar mig till minnes mina allra första skälvande försök att trotsa sjunkkraften i den svinkalla flottningsleden Vindelälven under försommarens vårflod.
. Kabblekan blommar – nu får man äntligen gå barfota!
Drar mig till minnes mina allra första skälvande försök att trotsa sjunkkraften i den svinkalla flottningsleden Vindelälven under försommarens vårflod.
Hittade härom dagen en gammal sångtext som jag skrev 1985. Den handlar om mitt Vindelgransele, min barndoms hemby och om mina "ställen". Om den där magiska strandsträckan, ett par hundra meter lång där jag kände varje sten, varje träd, varje fiske och varje bärställe. Där hade man sina gömställen sina skatter och de flesta minnen från barndomen utspelar sig där. Jag tror att många av oss – speciellt i sommar och semestertider, gärna återvänder till hembygden. Ibland har tiden stått förunderligt stilla, och ibland har både naturen och människorna förändrats. Åkrar har växt igen, ängar blivit skogar och människor gått ur tiden. Vemod, nostalgi, igenkännande, återupprättelse, bokslut och ibland helt nya minnen som poppar fram.
I min vrå av världen står tiden still
och allting andas en ljuvlig harmoni
Men tystnaden skrämmer mig inte.
Här lever jag – i fullkomlighet,
och oron, oron når inte hit in.
Mitt hjärtas trädgård
där sällhetens frukter finns att plocka
– du är min plats på jorden.
Och aldrig någonsin, nej aldrig någonsin
kan någon ta dig ifrån mig.
Bron som går över vattnet….
min symbol för trygghet,
den slutar där regnbågen tar vid.
Där bortom finns världen,
dit jag en gång längtade,
som jag nu söker min tillflykt ifrån –
Tillbaka till mig själv.
När orons skuggor sprider mörker i mitt bröst
återvänder jag
Min kärlek till dig ska alltid leva
När dimman väl lättade så kom solen, värmen och den somriga känslan. Kanonväder och en dag som gjord för somriga rätter som ugnspannkaka och hemgjord blåbärskräm, en glass och lite småprat i skuggan. Sixten njuter av tillvaron och överväger att bli delsbo hos farmor. Vi gungar i hängfåtöljen, spelar harpa på snörena, tittar på älgar och flugor och småpussas lite mellan varven.
Här ligger dimman tung över nejden. Ett stilla duggregn har fuktat blommor och blader. På vädersajten utlovas det fint väder så det är väl bara att vänta och se när solen behagar uppenbara sig. Väntar med spänning på att få en fiskerapport av sonen som varit ute med flugspöet inatt. På skorstenen sitter Herr Knipa och rekar. Jag tror att det snart är dags för ungarna att hoppa ur holken. Det vill jag inte missa. Rödstjärtens ungar är redan ute.
Visst är ni rädda om er när ni ska ut i båten. Precis som Sixten i sin snygga väst.
En mysig utflykt på vår lediga dag med min son och hans familj. Ljuvligt väder, god mat och ingen mygg. Underbart.
I ögonvrån ser jag rödingstimmet passera förbi nere på sjön. Själv sitter jag fjättrad vid beställningen och väntar på att säljaren från Axfood ska ringa mig. Veckans vanliga rutin. Idag lyser solen från klarblå himmel, det är nästan vindstilla och jag hoppas vi kan göra en liten utflykt med D&B&S. Det lär dröja alldeles för länge innan jag får träffa lillkillen igen. Några fina minnen och bilder blir bra att plocka fram när man börjar längta för mycket. Hoppas även att min ungdomsvän Ann med bror o fam får en härlig fjälldag. Nog vore det väl rackarns om de inte skulle få sig lite fisk innan de återvänder söderut.
Efter en riktigt mysig kväll med gourmetmiddag i kåtan, trevligt sällskap och avslutningsvis en nattlig fisketur, gryr ännu en sommarmorgon här i vykortet. Filfrukost i glashuset. Sixtenmys och avskedskaffetår med vännerna M&S som återvände till vardagens förpliktelser. En bra början på dagen. Solsken svag vind och förberedelser för ungdomsvännen Ann som med bror och fam kommer ikväll för att stanna ett par dagar. Det ska bli riktigt trevligt!
Farmors kille gör heder åt anrättningen!
En härlig midsommardag rullar på. Varvar blomplantering med butikskunder, småprat med gäster och köksarbete. Just nu förbereds en mycket liten middag till en alldeles speciell liten person. Det vankas pressad mandelpotatis/morotsmos kokt röding och en smarrig smörklick. Till detta serveras givetvis plockbitar av mandelpotatis. En liten gourmet – Herr Ögonfransson och hans föräldrar kan nu komma hem från dagens fjällvandring. Själva tänker vi äta lite senare, något mera påvert: Grillad renfilé och kycklingfile med klyftpotatis, Daniels mumsiga tsatziki och en fräsch sallad till. Med Björntoppen i solljus som fond bänkar vi oss och ämnar njuta av livet. Men först lite mera arbete!!
Senaste kommentarerna