Just så, sa jag dagarna före jag mötte R. Nybliven singel, tufsig och genomskinlig utfäste jag detta: Hädanefter ska jag leva själv – länge! Bara gå in för att vara en bra mamma, umgås med mina nära och kära, fundera på vad som är viktigt i livet. Definitivt ingen mer karl för min del inom överskådlig framtid.

Jag skulle satsa mer på barnen….och OM……jag sa OM…..jag mot förmodan..någon gång långt in i framtiden EVENTUELLT skulle söka mig en karl så gällde ett antal icke förhandlingsbara kriterier. Jag minns inte alla dessa idag, men ett var i allafall: Han ska ha inlandsmentalitet.

Vad jag menade med detta var att jag ville ha en präktig karl som kunde fixa och dona, som kunde skjutsa omkring mig på skotern om söndagseftermiddagarna, gräva en grotta i snön och koka kaffe på elden. Kikmeta i hålet intill, i tystnad och samhörighet. En generös och trygg karl som vill vara i naturen med mig, fiska, ligga tyst vid en skogseld och känna samhörighet. En som är stark och skön och som luktar gott. Dessutom är det viktigt att han köper hela kitet med barn bakgrund, musiksmak och släkt. Han får inte vara någon mes, utan en riktig man med valkar i nävarna.

Det ska vara en som gillar mig för den person jag är, som är trygg, pålitlig och har humor men ändå är klok, smart och helst en hejare på TP och korsord och älskar mig med hull och hår. En hemkär typ som ogärna huserar på puben och oftast nöjer sig med att berusas av kärlek. M a o en ren, skär och orealistisk utopisk mansperson.

Så ramlar jag mot förmodan och helt oförhappandes över en bångstyrig norrbottning i form av en mycket övertygande R, och alla mina goda föresatser rök sin kos. Han uppfyllde många av mina kriterier. I alla fall så bar det sig förstås inte bättre än att man vips fällde ned hjärtats bogvisir och in steg han med stora kliv – iförd storstövlen, skinnbyxen och rutigskjortan. Där sitter han fortfarande  och gonar sig i hjärtevärmen. Och sköter han sina kort väl så lär han bli kvar därinne och den som får min kärlek – han är en lyckans ost!

Håll utkik efter den sanna historien: Det var en gång en rävkapuschong! Visserligen en repris, men sann ändå!