Tänk vad mycket man inte vet…Ömsom vin – Ömsom vatten

Vinmässan 2008

Med spänd förväntan äntrade vi Vinmässan på lördagseftermiddagen. Ett myller av glada människor, mestadels medelålders, minglade eller stod koncentrerat försänkta med näsan i glasen. Omkring 600 personer räknade man med ha besökt mässan under dagen, berättade Karin Larsson, vår värdinna, som tillsammans med sin man P-O var en av alla de Munskänkar som presenterade, serverade och informerade om viner under dagen.

R insåg nästan omedelbart att hans mobilklocka gick en timme fel, vilket innebar att vi hade en timme mindre till vårt förfogande än beräknat, innan den sällsynta ’Sörforsbussen’ skulle avgå. Vi skred genast till verket med våra provsmakningskuponger och hann med varsitt vitt från Australien/Nya Zeelandbordet där Karin och P-O stod, innan vi bestämde oss för att prova ett Pinot Noir-spår från några olika länder.

Taktiskt nog hade jag råkat glömma läsglasögonen hemma, så Robert fick agera Ullabella och notera i den fina broschyren hur vi betygssatte de olika vinerna. Ömsom vin – ömsom vatten. Ett par riktigt goda fick höga poäng av oss.

R tog tillfället i akt att spotta – väl inte i glaset – men väl i den för ändamålet avsedda spottpapperskorgen (ja bara vatten förstås) som värsta proffset. Mina smaklökar verkade aningen mer alerta än Robbans. Han hade lite svårt att känna skillnader.

För egen del tror jag faktiskt att surret och myllret runt ikring gjorde det aningen svårare att skärpa smak och luktsinnet. Dessutom skulle nog mat till vinet ha gett en fördjupad helhetsupplevelse. Nu blev det lite ’Jorden runt på 80 dagar’ för oss som plötsligt skulle gå mot klockan.

Pricken över i var iallafall den smutt av Penfolds Grange (1997) 2000kr, som Karin lät oss få smaka. Wow! Ska här slutligen försöka ge mej på en liten oortodox men välment beskrivning av min upplevelse av denna dyrgrip.

Jag var inte förberedd för vad som kom att hända men tog andäktigt emot de dyra dropparna. (För att R ska förstå mitt känslospråk tar jag till lite karaaktiga vokabulär) Först doften…..Otrolig, därefter kom effekten som från en knallhatt (förladdning) i själva munhålan, man kände att det var något stort på gång, och därefter explosionen när smakerna fullkomligt fick gomseglet att jublande lyfta. Tack Karin!! man kan nästan förstå att som du sa – Somliga skulle gå genom eld för den flaskan

Som sista vin provade vi – också på Karins rekommendation – ett sött franskt dessertvin som vi båda föll för och som skall inköpas till jul. Domaine Pouderoux, Gran reserva (2003)för alldeles lämpliga 110kr. Tack Karin o P-O för en trevlig upplevelse.