Med intakta lårbenshalsar och en oxkind i magen

Hemma igen, med livhanken i behåll efter denna utflykt i flärd och glam. God mat, tjusiga människor och många sorters glas att laborera med mineralvattnet i. Musik prisutdelningar och applåder. Trevligt sällskap av andra Kogertekare med respektive. Intressanta samtalsämnen om allt ifrån könsroller, damfotboll, hur man får ett barn att sova, till spekulationer kring kvällens meny.

Jag hade längtat sååå efter ett riktigt storband att njuta av och dansa till. Hasse Hjortek!!!! Vart var du ikväll? Underhållningen denna kväll var lite väl blek, modern och obekant för en halvgammal människa som mej själv. Den redan lomhörde R hade dock turen att ha tajmat in en vaxpropp i världsklass så han hade liksom en inbyggd sordin. Han tog denna kväll begreppet ’samtalston’ to a new level… (läs tordön)

På menyn stod en terrin gjord på päron och chevre med en pjött fikon på, en tunn surdegskrutong och ett uns lufttorkad skinka. Gott!! Den bräserade oxkinden med rotsaksgrejs väckte dock en del funderingar kring bordet: Hur mycket kindkött har en oxe egentligen? Hur många oxar har fått sätta livet till för att mätta alla dessa galamänniskor? Vad är bräserad? Det var inte utan att man lyfte lite på ’kinden’ för att se så det inte råkat följa med någon oxjäckel. Gott var det men jag saknade lite tuggmotstånd.

Vi gjorde givetvis dansgolvet osäkert en stund och buggade loss. Undvek med en hårsmån att ramma några paranta ekipage och sällade oss sedan svettiga till resten av skaran för en stund innan vi sa godnatt och jag tog på mej taximössan för att ratta hem till Sörfors.

Ett litet tips tog jag med mej hem: Hädanefter när jag glömt stoppa limpskivorna i brödpåsen över natten ska jag kalla dem ’rågkrutonger’. Det låter genast SÅ mycket bättre.

Nu ska jag göra den pömsige R sällskap till bingen. Han har ont i halsen stackarn – och ni vet ju hur det är när en kille är riktigt förkyld…. Han kan behöva en godhjärtad Florence Nightinggale som lägger en sval panna på hans hand….eller hur det nu var.

Som den trista och hemkära kräfta jag är, tvättar jag av mej festmakeupen, hänger bort strasset och mördarstrumpbyxorna och kryper i fårskinnstofflorna. Ser fram emot en alldeles lugn skön fredagskväll imorgon. Nattinatt.