En del saker får mig att reagera: som när folk talar i telefon i kassor, biljettköer -Liksom totalt DND-mode fast dom kräver hjälp.

Mobiltelefoner som spelar så att ens trumhinnor fladdrar som en trampolin är ett annat otyg -Ty ägarna till dom mobilerna har av någon anledning alltid stegrande ljud och det är mycket sällan dom tyck grävas fram och tystas. I väntrum kan jag uppleva det direkt respektlöst då människor ofta mår dåligt som också måste sitta i olåten!

Solglasögon PÅ i kassor är en annan femma å jag vet att många bär solglasögon med slipade glas…

Jag tycker bara det är så intressant, hur vi kan vara så nära andra människor, och ändå fullkomligt avskärmade!

//a