Vi möter människor genom hela livet, många som enbart passerar. Sedan tror jag att vi möter vissa människor som för alltid förändrar våra liv.Jag tror det finns människor vi träffar som lär oss något, som förändrar oss, som får oss att se på våra egna liv med andra ögon.

Mina vägar korsade för länge sedan en sådan person, en kvinna, nu mötte jag henne igen.

Jag ser henne, och jag ser vad hon ser när hon ser mig! Det är ett märkligt möte med en person som jag inte känner privat men som rör mig så djupt ändå. Och jag ser att när hon ser mig fylls hennes ögon av tårar. Utan att känna varandra berörs vi.

Genom att våra vägar korsades har jag upplevt en innerlig tacksamhet för varje ögonblick jag har tillsammans med min son! När våra vägar möttes lärde jag mig än en gång att nuet är det jag har, nuet att ge min kärlek till min son… Inte sedan, inte snart… Just nu! Att inte bara säga tomma ord, utan att visa honom att jag finns där oavsett vad.

Tack vare dessa möten har jag formats och gjort vissa val annorlunda.

Jag fylls av kärlek och tacksamhet för att jag fick se den vägen genom hennes sorg…

//a