Maybe Christmas, the Grinch thought, doesn’t come from a store.
Idag vilar garderobsprojektet och kaoset får (om inte annat) stå stilla!
Idag har jag ledig dag och tänker således fly! Jag och kiddo har planer för eftermiddagen och har sedan så påpassligt lyckats bjuda in oss på riktig köttsoppemiddag hos Ugglan och Tarzan!
Under helgen har jag kräkts mycket kring det här garderobsprojektet och skrev även om dom skumma garderoberna som luktade mjällig unken strumpa när dom sågades sönder. Det ledde till en kommentar som ledde till ett intressant ämne, nämligen: SPECIALINTRESSEN!
Där och då insåg jag att jag har en fördom! Om män!
I min värld är det så att män (kanske inte alla men väldigt många) är sjukt intresserade av KRiG! Allt från fältslag till världskrig är tydligen fasligt intressant. Det är givetvis historia men det är just KRiGEN som verkar locka. Hemma hos många män finns det om inte flera så i allafall EN bok om något krig eller slag.
Jag har tagit del av andra världskriget genom att lyssna och prata med dem som faktiskt var delaktig, som ung jobbandes i en ammunitionsfabrik, som soldat vid fronten, som fånge i ett läger. Jag har spenderat många somrar längst Frankrikes kuster som Donkerque, Calais, Bolonge och sett bunkrar, museum, bombramper och allt man kan tänka sig -Å ändå är det inget jag vill lägga på minnet mer än hur ytterst obehagligt jag tycker att det är.
Såg Saving Private Ryan på bio när den gick och då en ung man rusade upp och började SPY rakt över mitt hår gjorde det inte mig mera benägen att vilja minnas något av vare sig film eller handling -jag var traumatiserad!
Krig har jag bestämt mig är ett typiskt manligt specialintresse!
Sedan började jag fundera om jag själv har något specialintresse, det enda jag kan komma på direkt och rakt ur hjärtat är ORD, citat, låttexter, poesi, lyrik etc. Fraser fastnar i mitt huvud utan ansträngning! Som smärre hypokondriker är jag också ganska bra på åkommor, sjukdomar, bot och lindring också!
Med det här garderobsprojektet uppe i luften kan jag även konstatera en annan sak: – Någon Ernst blir jag aldrig!
//a
Klokt citat från Carl Jung, Brainy Quote är en guldgruva!
Even a happy life cannot be without a measure of darkness,
and the word happy would lose its meaning
if it were not balanced by sadness.
It is far better take things as they come along
with patience and equanimity.
Inte visste jag att "Vintern rasat" egentligen heter Längtan till landet?! Skrevs av Herman Sätherberg
Undrar hur många som sjungit denna låt denna afton?! Inte jag i allafall 🙂
"…Vintern rasat ut bland våra fjällar, drivans blommor smälta ned och dö. Himlen ler i vårens ljusa kvällar, solen kysser liv i skog och sjö. Snart är sommarn här i purpurvågor, guldbelagda, azurskiftande, ligga ängarne i dagens lågor, och i lunden dansa källorne…"
Oavsett vad… Jag kan första raden… därför kollade jag upp denna text som ett lämpligt citat denna natt…Ni som önskar kan följa länken och läsa hela 🙂
//a
Då Ugglan å Tarzan inte förstod mina citat om nätterna i bloggen kommer här en mer begriplig bild…
Sov så gott… 🙂
//a
"Freedom is what you do with what has been done to you"
Patricia Tudor-Sandahl, PS Leva NR:6, 2011
Cyniskt och krasst…
”Med pengar och vackra ord kan man uppnå mycket hos en kvinna. I nödfall kan man bespara sig de vackra orden.”
"…Var det dig jag såg/ Som en skugga ur mina drömmar/ Var det dig jag såg/ Dig jag svor att aldrig glömma…"
Text kent: Du & Jag döden: 06.Järnspöken
I filmen/boken: Eat, Pray, Love (Elizabeth Gilbert) finns många oerhört kloka citat. Ett av dessa, som är hyperaktuellt är "Ruin is a gift. Ruin is the road to transformation"
Jag skriver om citatet för att jag ser det som en möjlighet! Inte som något deprimerande, något sorgligt något tragiskt även om det kan kännas så när man är MiTT i det hela.
För många år sedan hade jag en lustig dröm. En röst sa till mig "Anna, du är en buske och du kommer kapas vid rötterna för att du skall kunna växa och bli stor" Jag tyckte drömmen var så komisk, att jag -Moi!- liknades vid en buske så jag skrev ner den direkt när jag vaknade. Det var tur. Under året som följde hände det saker som gång på gång fick mig att måsta återvända till det jag skrivit ner. Jag blev onekligen nerkapad till rötterna. Hur tungt det än var, visste jag att det var "okej" då drömmen sagt att det skulle få mig att växa.
Jag gick då en utbildning som var helt fel för mig, men tjurig som jag är tänkte jag inte alls lyssna på min inre röst utan bara malde på. Jag mådde sämre och sämre tills jag en dag sökte hjälp och hittade nya vägar att välja. Då började jag sakta men säkert må bättre. Å allt fick mig faktiskt att växa. Jag bytte helt riktning och fann en annan väg som jag aldrig kommit till om det inte varit för att jag de facto blivit nerkapad först!
Med denna dröm har jag alltid haft en slags "tillförsikt" när "shit happens". Vi har en inre kunskap om vad som behövs, vi är bara… JAG var bara duktig på att ignorera den där lilla tunna rösten som berättade saker å ting för mig. Idag lyssnar jag alltid på den rösten först. Å det gör jag i stillhet och ensamhet.
Just nu är såväl jag själv, som många runt mig, på väg mot det som kan kallas en "ruin". En spillra av något som en gång var… Spelar ingen roll om det handlar om relationer som förändras och tar slut, arbeten som visar sina mörkare sidor eller hälsan som rasar ihop. Det är liksom samma sak i mina ögon. Det är något som rivs, för att man skall kunna bygga upp något nytt.
Många vill kämpa mot denna "ödeläggning". Kämpar så in i märgen MOT istället för att bara falla, låta det hända och med tillförsikt veta att det kommer bli bättre. Motstånd är bara rädsla för det okända och det nya. Jag är inte rädd. Jag vet att allt bara blir bättre när man hamnar i dessa lägen. Att det faller beror på att det inte är meningen att vara som det är -just nu!
Så enkelt är det. Livet är här och nu. Att kämpa och hålla emot när allt faller, skadar oss bara i onödan. Det är bättre att stiga åt sidan, låta det rasa klart och sedan kliva in och börja bygga upp något nytt. Så ser jag på saken.
Jag kan bara hålla med i citatet. Ruin is a gift. Ruin is the road to transformation.
//a
Avslutar denna kväll med ett favoritstycke ur Shakespeare. Har varken sett, läst eller HÖRT Macbeth men har ändå trillat över följande lilla stycke som av någon anledning valt att stanna hos mig!
Normal
0
21
false
false
false
SV
JA
X-NONE
/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:”Normal tabell”;
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-priority:99;
mso-style-parent:””;
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin:0cm;
mso-para-margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:Cambria;
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;}
En skugga blott, som går och går, är livet;
En stackars skådespelare, som larmar
och gör sig till, en timmas tid, på scenen
och sedan ej hörs av. Det är en saga
berättad av en dåre; låter stort
Betyder intet
Macbeth Akt: V Scen: 5
Önskar alla en synnerligen godnatt!
//a
Kommentarer som inkommit