Runt midnatt undrade sonen om det var okej att han började knacka i väggen till Ugglan och Tarzans sovrum -För att få tyst på znarkningarna som dånade mellan väggarna alltså!

Nej, han fick inte börja knacka. Sedan konstaterade sonen att det var ÖNSKVÄRT att jag klev upp runt fem snåret för att börja rigga för firande! Alltså var det första gången en kramp faktiskt kommit ”lägligt” då den bröt ut 05:12

Här firar vi alltså i skogen dagen lång! Jag och sonen myser nu i soffan till ”Sagan om dom två tornen” kan behövas lite horisontal underhållning tills klockan tickat framåt i dagen 🙂

Grattis älskade barn!

//a