En nyans som är svår att undvika i december är diskussionerna kring fikabord, i telefoner, på bussen som rör JULKLAPPSiNKÖP! Jag vill poängtera att ingen blir lycklig av att köpa prylar. Julklappar behöver inte vara köpta saker, det kan vara skapade saker laddade med kärlek och omtanke!!!! Men oavsett vad -Klapparna skall fixas och då kommer vi osökt in på nyans nummer två….
Nyans 2: Självgodhet eller Skriet?
Det är i december man har fifty-fifty chans att antingen kunna sitta och känna sig självgod för att man är klar med alla julklappsbestyr lagom till första advent ELLER så känner man sig som Edvard Munch’s Skriet runt den 22 december för inget blev som man hade planerat.
För flera år sedan hörde jag någon som var klar med julklapparna i mitten av november. Då höll jag på att tappa kaffekoppen i golvet. Det var både fascination och grym avundsjuka som bubblade upp i ett. Det var både briljant och galet på samma gång! Jag kunde se självgodheten och belåtenheten sprida sig som en smygfis från den som klämde fram bomben! Klar. Redan. DÅ!
Nästkommande år gav jag mig den på att vara klar med julklapparna till första december. Det var jag. Och det blev den dyraste julen -Någonsin!
FÖR eftersom jag redan fixat alla julklappar såååå tidigt hade jag GLÖMT bort vad jag gjort, sedan såg jag något som jag tänkte ”Men OJ, vilken kul grej, den här lilla saken skall sonen få.” Sedan visade det sig på julafton att han fick lite dubbla saker -Ytterst förvirrande! Sedan saknade jag liksom julklappsbestyren i självaste december..
Ett annat år hörde jag en god vän som berättade att hon vägrade stressa kring julklappar utan fokuserade på EN dag -låt säga 19 december (obehagligt nära julafton var det!)- och då skulle ALLT fixas. Punkt. När den 19:e stod för dörren hade hela familjen däckat i vinterkräkarn, jag blev så stressad och förtvivlad för hennes skull. Hon var dock inte det minsta stressad. Hon fixade stöket det den 22:a och alla var nöjda och glada.
Jag är numera en hybrid av Självgod – Munch’s Skriet.
Jag är oftast ”nästan klar” väldigt tidigt (typ NU) vilket ger mig en känsla av lugn och självgodhet! Jag vägrar hysterin! Jag orkar inte storma in och ut på butiker och höra skrålande julmusik så att jag vill trycka knäck i öronen, jag orkar inte se blossande röda irriterade människor som ser frikking galna ut! Jag mår enbart illa av hela snurren. Faktiskt.
MEN det som gör att jag trots allt hamnar i Munch’s Skriet är det faktum att ALLT inte ÄR färdigt. Risken är nämligen väldigt stor (när man blir självgod och sitter och flinar åt alla andra som inte ens börjat) att man liksom lägger klappjakten åt sidan, sedan inser man: men-vad-ända-in-i-glödhetan-är-det-redan-22-december-när-blev-det-det?!?!?!?!?!
Jag vet inte hur man kommer ifrån den där lilla gnuttan Skriet runt jul -På något skruvat sätt vill jag faktiskt ha det där! Det hör liksom till.
Min andra reflektion av julens 24 nyanser är:
Att ge behöver inte kosta…
Allt kan hända i december, ligg gärna steget före så att det inte gör något om du snubblar och faller. Stress och köp- eller skaparhysteri dagarna före julafton gör ingen gott -Det förtar magin och glädjen!
…och prisa gudarna för e-handel!
//a
Kommentarer som inkommit