Liv i rörelse…

Av , , 4 kommentarer 23

Sist jag skrev ett inlägg var i april -Nu är det juni, sommarlovet står för dörren för den yngre generationen. Det har hunnit hända så mycket att jag skulle kunna skriva en hel roman om maj, men jag lämnar det därhän, eftersom NUET är allt vi har.

Så just nu är det söndag, jag har jobbat min första vecka på 75% på apotek -Det är sex år sedan sist! Jag har haft en rolig helg och idag har jag tränat med min personliga tränare.

Jag, latmasken, netflixmanikern som bara legat i soffan och tidigare försökt tänka mig i form. Jag tränar och jag gör övningar som jag inte trodde var möjliga för mig att utföra. På tre månader har jag hittat flera nya muskler som börjar synas och jag ORKAR.

Så är det roligt? Det har tagit tid att komma till läget när det känns riktigt roligt att det är dags för en ny PT-timme, när jag är där på plats undrar jag ibland om han är helt galen. Jag undrar om jag är helt dum som frivilligt vill göra det jag gör. Det är skitjobbigt, det är tungt, svetten sprutar och jag är röd som en fräsande tomat. Jag försöker slingra mig ur övningar men det går inte när man har en PT. Efter träningen går jag därifrån å känner mig så jädra nöjd!!

2574F62B-9CA6-4147-A497-E9CF71F5C919 6150C89F-3F46-4FAB-B3B9-D4ADB01D751D

Det är roligt för jag får hela tiden nya övningar, nya utmaningar att ge mig på, inget pass är det andra likt även om vi liksom hela tiden bygger samma styrka. Det hela gör att även om jag är en trött människa så har jag ändå mera energi, även om jag har ont så golvar det mig inte alls -Mer än efter 60 minuter med Johan vill säga! 🙂

Istället jobbar jag hela dagen och åker hem och är glad och otroligt tacksam över mitt liv och min tillvaro. Min son har en morsa som numera har träningskläder som basgarderob och som ofta står och dansar när han kommer ut från sitt rum. Tillsammans drar vi ut och springer runt någon lämplig slinga.

Jag är uppriktigt stolt över mig själv men mest av allt är jag tacksam att jag hittade rätt tränare för mig -Johan Carlaby @Nordisk hälsa, har hjälpt mig varje dag när jag velat ge upp, han har funnits där när jag haft frågor, han peppar, han tar inga ynk eller bullshitbortförklaringar. Han bara ÄR rakt uppochner – Faktum är att han gick runt på händer idag!

Förrutom träningen i sig är det också roligt med gemenskapen, peppen vi ger varandra, vi som tränar för Johan, vi som tränar på samma anläggning. Det är sådan bra och rolig stämning, alla gör sitt! Det är som att hitta en andra familj där vi liksom går igenom samma saker fast på olika sätt -Är så himla glad att få vara en del av den familjen!

Detta är den bästa investering jag någonsin i mig själv och det ger onekligen ringar på vattnet. Numera tränar även Ugglan för Johan. Jag har ett liv i fullfräs och jag får äntligen göra mig själv förvånad OCH gunga i romerska ringar!

970F86DC-246C-42BC-AEF8-DF79936DA05A

Så jag är glad över min bloggtystnad för där lever livet. Där leker livet, där ler livet, där händer det. Jag har inte längre mörkt hår, det är numera hyperblonderat så att jag gått runt och sett ut som en gul senapsburk. Jag svär över sommarbusstidtabellen. Jag käkar avocado, jag jagar jordgubbar och jag säger voj voj över det långa sommarlovet som nu startar och där jag kommer jobba nonstop (med GLÄDJE) varje dag.

583C8B3C-F4DA-4963-B240-73B6EA3F0B18

Å varje dag tackar jag för ett liv i rörelse…. jo banne mig även när Johan säger ”…va bra att du gjort fem bra benböj men du har fortfarande fem kvar att göra….”

//a